Frågor från läsekretsen

I ”Vakttornet” för 15 augusti 1996 hette det: ”’Kött’ som har flytt till Jehovas sida [kommer] att bli räddat i den sista delen av den stora vedermödan.” Antyder detta att många nya skall komma över till Guds sida efter det första skedet av den stora vedermödan?

Det var inte vad som sades.

Jesu ord, som vi kan läsa i Matteus 24:22, kommer i första hand att få sin framtida uppfyllelse genom att människor blir räddade genom den första delen av den kommande stora vedermödan, nämligen angreppet på religionen. Så här sades det i artikeln: ”Kom ihåg att ’kött’, både av den smorda kvarlevan och av den ’stora skaran’, redan kommer att ha blivit räddat, när det stora Babylon snabbt och fullständigt går under i den första delen av den stora vedermödan.”

Dessa trogna kommer inte att vara i fara, när Jesus och hans himmelska här ingriper i den sista delen av vedermödan. Men vilka är det som på så sätt skall få leva igenom det skedet av den stora vedermödan? Uppenbarelseboken 7:9, 14 visar att en stor skara, som har ett jordiskt hopp, kommer att få överleva. Hur är det då med de med anden smorda kristna? ”Frågor från läsekretsen” i Vakttornet för 15 augusti 1990 behandlade varför vi inte kan vara dogmatiska i fråga om när kvarlevan av smorda kristna kommer att tas till himlen. Den ovan nämnda artikeln (i Vakttornet för 15 augusti 1996) lämnade därför frågan öppen och sade rent allmänt: ”På liknande sätt kommer det ’kött’ som har flytt till Jehovas sida att bli räddat i den sista delen av den stora vedermödan.”

Och när det gäller frågan om några nya kan få kunskap om sanningen och komma över till Guds sida efter det att den stora vedermödan har börjat, bör vi lägga märke till Jesu ord som finns nedtecknade i Matteus 24:29–31. Efter vedermödans utbrott kommer Människosonens tecken att visa sig. Jesus sade att alla jordens stammar då skulle slå sig själva under jämmer. Han sade inte något om att människor då skulle vakna upp för sin situation, ändra sinne och ställa sig på Guds sida och bli sanna lärjungar.

I liknelsen om fåren och getterna framträder Människosonen likaså och skiljer som en domare människor på grundval av det de har gjort och inte gjort i det flydda. Jesus sade inte något om att människor som länge visat getlika egenskaper plötsligt skulle vända om och bli som får. Han kommer för att döma människor på grund av det som de redan har visat sig vara. — Matteus 25:31–46.

Men återigen: det finns ingen orsak att vara dogmatisk när det gäller detta. Guds folk, både av de smorda och av den stora skaran, vet vad de nu har att göra, nämligen predika och göra lärjungar. (Matteus 28:19, 20; Markus 13:10) Det är nu tid för oss att ta följande uppmaning till hjärtat: ”När vi nu samarbetar med Gud, bönfaller vi er också om att inte ta emot hans oförtjänta omtanke och förfela syftet med den. Han säger ju: ’I en godtagbar tid hörde jag dig, och på en räddningens dag hjälpte jag dig.’ Se! Nu är den särskilt godtagbara tiden. Se! Nu är räddningens dag.” — 2 Korinthierna 6:1, 2.