”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron. Och alla nationerna skall samlas inför honom, och han skall skilja människor från varandra, alldeles som en herde skiljer fåren från getterna. Och han skall ställa fåren på sin högra sida, men getterna på sin vänstra.” Som liknelsen därefter visar är ”fåren” de som hjälper Kristi ”bröder” och som till och med söker ge dem lindring när de blir förföljda och sitter i fängelse.

När det gällde tiden för uppfyllelsen av den här profetiska liknelsen, visade den här artikeln att Jesus tog med liknelsen som en del av det svar han gav på en fråga om ”tecknet” på hans ”närvaro och på avslutningen på tingens ordning”. (Matt. 24:3) Artikeln förklarade varför de ”bröder” som omtalas i liknelsen inte kunde vara evangelieålderns judar eller människor som visar tro under tusenårsrikets prövning och dom, utan måste vara de som tillsammans med Kristus skall ärva det himmelska kungariket. På så sätt klargjordes det varför liknelsens uppfyllelse måste äga rum i en tid då en del av Kristi medarvingar fortfarande befinner sig i köttet. — Jämför Hebréerna 2:10, 11.

Det som dessa Kristi smorda bröder upplevde, när de strävade efter att vittna för prästerskapet och för vanliga människor som var knutna till kristenhetens kyrkor, visade också att Jesu profetiska liknelse redan höll på att uppfyllas. Hur då? En stor del av prästerskapet och av de framträdande medlemmarna i deras kyrkor intog en fientlig hållning till Kristi bröder — de gav dem ingen bägare med vederkvickande vatten, varken i bokstavligt eller i symboliskt avseende. Somliga av dem uppeggade i stället pöbelhopar till att slita av bröderna deras kläder och prygla dem, eller också krävde de att myndigheterna skulle fängsla dem. (Matt. 25:41—43) Å andra sidan var det många ödmjuka kyrkomedlemmar som med glädje tog emot budskapet om Riket och gav vederkvickelse åt dem som kom med budskapet. De gjorde också sitt yttersta för att hjälpa de smorda när dessa blev satta i fängelse för de goda nyheternas skull. — Matt. 25:34—36.