”Vad slags människor bör då inte ni vara!”
”Då nu allt detta således skall upplösas, vad slags människor bör då inte ni vara, med gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till!” (2 PETR. 3:11)
1. Varför var Petrus andra brev aktuellt för de kristna på hans tid?
NÄR aposteln Petrus skrev sitt andra inspirerade brev hade den kristna församlingen redan uthärdat mycket förföljelse, men det hade inte dämpat deras iver eller minskat tillväxten. Därför bytte Djävulen taktik och använde en metod som hade fungerat många gånger tidigare. Han försökte fördärva Guds folk med hjälp av falska lärare som hade ögon ”fulla av äktenskapsbrott” och ”ett hjärta uppövat i vinningslystnad”, som Petrus uttryckte det. (2 Petr. 2:1–3, 14; Jud. v. 4) Petrus andra brev är därför en innerlig vädjan till de kristna att förbli trogna.
2. Vad riktar det tredje kapitlet i Petrus andra brev uppmärksamheten på, och vilka frågor kan vi ställa oss?
2 Petrus skrev: ”Jag ser det som min plikt, så länge jag är i detta tält, att väcka upp er genom mina påminnelser; jag vet nämligen att jag snart skall lägga av mitt tält ... Jag vill också vid varje tillfälle göra mitt yttersta för att ni efter min bortgång själva skall kunna påminna er dessa ting.” (2 Petr. 1:13–15) Ja, Petrus visste att han snart skulle dö, men han ville att hans påminnelser skulle leva kvar. Och eftersom de blev en del av Bibeln kan vi alla läsa dem än i dag. Det tredje kapitlet i Petrus andra brev är särskilt intressant för oss, eftersom det riktar uppmärksamheten på ”de sista dagarna” för den här världsordningen och på tillintetgörelsen av de symboliska himlarna och den symboliska jorden. (2 Petr. 3:3, 7, 10) Vilka råd ger Petrus oss? Hur kan vi få hjälp att få Jehovas godkännande om vi följer de råden?
3, 4. a) Vilken uppmaning gav Petrus, och vilken varning gav han? b) Vilka tre punkter ska vi gå igenom?
3 Sedan Petrus hade sagt att Satans värld skulle upplösas sade han: ”Vad slags människor bör då inte ni vara, med gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till!” (2 Petr. 3:11, 12) Det här var inte en fråga, utan en väckande uppmaning. Han visste att det bara är de som gör Jehovas vilja och visar goda egenskaper som blir bevarade under den kommande ”hämndens dag”. (Jes. 61:2) Petrus fortsatte: ”Därför, ni älskade, då ni nu har denna förhandskunskap, var på er vakt, så att ni inte rycks med av lagtrotsarnas villfarelse [dvs. av falska lärare] och kommer bort från er egen fasta ståndpunkt.” (2 Petr. 3:17)
4 Eftersom Petrus tillhörde dem som hade ”förhandskunskap”, visste han att de kristna under de sista dagarna skulle behöva vara särskilt på sin vakt för att kunna bevara sig trogna. Aposteln Johannes förklarade senare varför det var så. Han sade att Satan skulle kastas ut ur himlen och vara mycket förbittrad på dem ”som håller Guds bud och har arbetet att vittna om Jesus”. (Upp. 12:9, 12, 17) Guds lojala smorda tjänare och deras följeslagare, de ”andra fåren”, kommer att avgå med seger. (Joh. 10:16) Men hur är det med oss personligen? Kommer vi att bevara oss trogna? Vi kan få hjälp att göra det om vi 1) utvecklar goda egenskaper, 2) bevarar oss fläckfria och oklanderliga i moraliskt och andligt avseende och 3) har rätt inställning till prövningar. Vi ska nu gå igenom de här punkterna.
Utveckla goda egenskaper
5, 6. Vilka egenskaper bör vi försöka utveckla, och varför kräver det ”uppriktig strävan”?
5 I början av sitt andra brev skrev Petrus: ”Ni [skall], genom att till gensvar bidra med all uppriktig strävan, till er tro foga dygd, till er dygd kunskap, till er kunskap självbehärskning, till er självbehärskning uthållighet, till er uthållighet gudhängivenhet, till er gudhängivenhet broderlig tillgivenhet, till er broderliga tillgivenhet kärlek. Ty om allt detta finns hos er och överflödar, skall det hindra er från att vara overksamma eller utan frukt i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.” (2 Petr. 1:5–8)
6 Det är sant att det krävs ”uppriktig strävan” för att göra sådant som hjälper oss att utveckla goda egenskaper. Det är till exempel en ansträngning att vara med vid församlingens alla möten, att läsa Bibeln varje dag och att ha ett bra schema för personligt studium. Och det kan krävas en hel del arbete och planering för att den andliga familjekvällen ska bli av varje vecka och vara trevlig och meningsfull. Men när vi väl har fått in en bra rutin och märker vilken nytta vi har av det går det lättare.
7, 8. a) Berätta vad några har sagt om den andliga familjekvällen. b) Vilken nytta har du av din studiekväll?
7 En syster skriver om den andliga familjekvällen: ”Tack vare den kan vi fördjupa oss i så många ämnen.” En annan syster säger: ”Ärligt talat ville jag inte att bokstudiet skulle försvinna. Det var mitt favoritmöte. Men nu när vi har vår studiekväll inser jag att Jehova vet vad vi behöver och när vi behöver det.” Ett familjeöverhuvud säger: ”Den andliga familjekvällen är till enorm hjälp för mig och min fru. Det är fantastiskt att ha ett möte som är skräddarsytt för våra behov! Vi känner båda att vi har blivit bättre på att visa andens frukt, och vi tycker mer om tjänsten nu än någonsin tidigare.” Ett annat familjeöverhuvud säger: ”Barnen forskar på egen hand och lär sig så mycket – och de tycker om det. Den här anordningen gör oss ännu mer övertygade om att Jehova vet vad vi har för bekymmer och besvarar våra böner.” Känner du det på liknande sätt för den här underbara gåvan från Gud?
8 Låt inte mindre viktiga saker komma i vägen för den andliga familjekvällen. Ett gift par sade: ”De senaste fyra veckorna har det hänt något i familjen varje torsdagskväll som skulle ha kunnat hindra oss från att studera, men vi har inte låtit det göra det.” Självklart måste man vara flexibel. Men bestäm dig för att inte hoppa över studiekvällen – inte en enda vecka!
9. Hur uppehöll Jehova Jeremia, och vad kan Jeremias exempel lära oss?
9 Profeten Jeremia är ett fint exempel som vi kan lära av. Han behövde den andliga näring som Jehova gav honom och uppskattade den mycket. Den hjälpte honom att predika uthålligt för ett oemottagligt folk. Jehovas ord blev som ”en brinnande eld”, instängd i benen i hans kropp. (Jer. 20:8, 9) Den andliga näringen hjälpte honom också att uthärda de svåra tider som kulminerade i Jerusalems förstöring. I dag har vi hela Guds skrivna ord. När vi studerar det noga och gör Guds tankar till våra egna, kommer vi precis som Jeremia att kunna hålla ut med glädje i tjänsten, vara trogna under prövningar och bevara oss moraliskt och andligt rena. (Jak. 5:10)
Bevara dig fläckfri och oklanderlig
10, 11. Varför måste vi göra vårt yttersta för att bevara oss ”fläckfria och oklanderliga”, och vad innebär det för oss?
10 Som kristna vet vi att vi lever i ändens tid. Vi är därför inte förvånade över att världen har blivit besatt av sådant som Jehova avskyr, till exempel girighet, sexuell omoral och våld. Man kanske skulle kunna sammanfatta Satans strategi så här: Om det inte går att skrämma Guds folk, kanske det går att fördärva dem moraliskt. (Upp. 2:13, 14) Därför måste vi ta Petrus kärleksfulla uppmaning på allvar: ”Gör ert yttersta för att slutligen av ... [Gud] bli funna fläckfria och oklanderliga och i frid.” (2 Petr. 3:14)
11 Uttrycket ”gör ert yttersta” liknar det Petrus tidigare sade om att det krävdes ”uppriktig strävan”. Det är tydligt att Jehova – som inspirerade Petrus att skriva det här – vet att vi behöver anstränga oss för att bevara oss ”fläckfria och oklanderliga”, obesmittade av smutsen i Satans värld. Det betyder att vi måste skydda vårt hjärta så att felaktiga begär inte tar överhanden. (Läs Ordspråksboken 4:23; Jakob 1:14, 15.) Det betyder också att vi inte får ge vika för dem som är förvånade över vårt kristna levnadssätt och skymfar oss för det. (1 Petr. 4:4)
12. Vilken försäkran får vi i Lukas 11:13?
12 Eftersom vi är ofullkomliga är det en kamp att göra det som är rätt. (Rom. 7:21–25) Det är bara om vi vänder oss till Jehova som vi kan klara av det, för han ger frikostigt helig ande åt dem som uppriktigt ber honom om det. (Luk. 11:13) Med hjälp av den heliga anden kan vi utveckla egenskaper som gör att vi kan få Jehovas godkännande. Och dessa egenskaper hjälper oss inte bara att klara av frestelserna i livet, utan också prövningarna, som mycket väl kan bli fler allteftersom Jehovas dag närmar sig.
Låt prövningar göra dig starkare
13. Vad kommer att hjälpa oss att uthärda prövningar?
13 Så länge vi lever i den här gamla världsordningen kommer vi oundvikligen att råka ut för prövningar av olika slag. Men i stället för att bli missmodig kanske du kan se prövningar som en möjlighet att visa att du älskar Gud och att stärka din tro på honom och hans ord. Lärjungen Jakob skrev: ”Håll det för idel glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika prövningar, eftersom ni vet att den prövade äktheten hos er tro frambringar uthållighet.” (Jak. 1:2–4) Kom också ihåg att Jehova ska ”befria de gudhängivna ur prövningen”. (2 Petr. 2:9)
14. Hur uppmuntrar Josefs exempel dig?
14 Tänk på exemplet med Jakobs son Josef, som såldes som slav av sina egna bröder. (1 Mos. 37:23–28; 42:21) Tappade Josef tron på grund av det hemska han fick gå igenom? Blev han förbittrad på Gud för att han tillät det hända? Det tydliga svaret i Guds ord är nej. Och det var ändå inte slutet på Josefs prövningar. Han blev senare falskeligen anklagad för våldtäktsförsök och sattes i fängelse. Men inte heller då sviktade han i sin hängivenhet för Gud. (1 Mos. 39:9–21) I stället lät han prövningarna stärka honom, och han blev rikt belönad för det.
15. Vad kan vi lära oss av Noomis exempel?
15 Det är sant att prövningar kan göra oss ledsna eller till och med deprimerade. Josef kanske kände det så ibland. Vi vet att andra trogna tjänare till Gud gjorde det. Tänk på Noomi, som miste både sin man och sina två söner. ”Kalla mig inte Noomi”, sade hon. ”Kalla mig Mara [som betyder ”bitter”], ty den Allsmäktige har gjort det mycket bittert för mig.” (Rut 1:20, 21, noten) Det är inte svårt att förstå att Noomi reagerade som hon gjorde – det var en naturlig reaktion. Men precis som Josef höll hon sig andligt stark och var fast besluten att bevara sig trogen. Jehova i sin tur belönade henne för det, för hon var mycket dyrbar för honom. (Rut 4:13–17, 22) Och i det kommande paradiset på jorden kommer han att utplåna all skada som Satan och hans onda värld orsakat. ”Det som varit skall man inte mer komma ihåg, inte heller skall tanken på det komma upp i hjärtat.” (Jes. 65:17)
16. Vilken inställning bör vi ha till bön, och varför det?
16 Guds kärlek kan hjälpa oss att uthärda vilka prövningar vi än kan råka ut för. (Läs Romarna 8:35–39.) Satan kommer att fortsätta försöka göra oss missmodiga, men han kommer inte att lyckas om vi bevarar oss ”sunda i sinnet” och är ”vaksamma med tanke på böner”. (1 Petr. 4:7) Jesus sade: ”Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas i att undfly allt detta som skall inträffa och i att bestå inför Människosonen.” (Luk. 21:36) Lägg märke till uttrycket ”ödmjuk bön”, som är en mycket innerlig form av bön. Genom att uppmana oss att vara innerliga i våra böner betonade Jesus hur viktigt det är att vi i den här tiden tar vårt förhållande till honom och hans Fader på allvar. Det är bara de som står i ett godkänt förhållande som får möjlighet att överleva Jehovas dag.
Håll dig verksam i Jehovas tjänst
17. Hur kan profeternas goda exempel hjälpa oss om vi har svåra distrikt?
17 Andlig verksamhet ger oss ny styrka. Tänk därför på Petrus ord: ”Vad slags människor bör då inte ni vara, med gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till!” (2 Petr. 3:11) Den viktigaste av de här gärningarna är arbetet med att förkunna de goda nyheterna. (Matt. 24:14) Det är sant att predikoarbetet kan vara en utmaning på vissa distrikt, kanske på grund av likgiltighet eller motstånd eller helt enkelt därför att människor har fullt upp med sina vardagsbekymmer. Jehovas forntida tjänare fick kämpa med liknande problem. Men de gav inte upp, utan fortsatte att framföra Guds budskap ”gång på gång”. (Läs 2 Krönikeboken 36:15, 16; Jer. 7:24–26) Vad hjälpte dem att hålla ut? De betraktade sitt uppdrag på samma sätt som Jehova och inte som världen. Och de såg det som en mycket stor ära att få bära Guds namn. (Jer. 15:16)
18. Vilken betydelse kommer vårt predikoarbete att ha i framtiden när Guds namn ska bli förhärligat?
18 Vi har också privilegiet att göra Jehovas namn och avsikter kända. Tänk på följande: Som ett direkt resultat av vårt predikoarbete kommer Guds fiender inte att kunna skylla på att de inte visste någonting när de står inför Gud på hans stora dag. Precis som farao kommer de att inse att det är Jehova som de har emot sig. (2 Mos. 8:1, 20; 14:25) Och samtidigt kommer Jehova att hedra sina trogna tjänare genom att göra det fullständigt klart att de faktiskt var hans representanter. (Läs Hesekiel 2:5; 33:33.)
19. Hur kan vi visa att vi vill dra nytta av Jehovas tålamod?
19 I slutet av sitt andra brev skrev Petrus till sina medkristna: ”Betrakta ... vår Herres tålamod som räddning.” (2 Petr. 3:15) Ja, låt oss fortsätta att dra nytta av Jehovas tålamod. Hur då? Genom att utveckla egenskaper som han tycker om, genom att bevara oss ”fläckfria och oklanderliga” och genom att ha rätt inställning till prövningar. Dessutom behöver vi vara upptagna i förkunnartjänsten. Allt det här gör det möjligt för oss att få uppleva de oändliga välsignelser som de nya himlarna och den nya jorden för med sig. (2 Petr. 3:13)
Minns du?
• Hur kan vi utveckla goda egenskaper?
• Hur kan vi bevara oss ”fläckfria och oklanderliga”?
• Vad kan vi lära oss av Josef och Noomi?
• Varför är det ett stort privilegium att få predika?
[Bild på sidan 9]
Hur kan ni äkta män utveckla goda egenskaper och hjälpa era familjer att också göra det?
[Bilder på sidan 10]
Vad kan vi lära oss av hur Josef tog itu med prövningar?