Familjen reser till Jerusalem

Det är vår, och det är dags för Josefs familj att göra sin årliga resa till Jerusalem tillsammans med släkt och vänner. Det gör de för att fira påsken, precis som lagen säger. (5 Moseboken 16:16) Från Nasaret till Jerusalem är det omkring 12 mil. Det ligger förväntan i luften, och alla har mycket att göra. Jesus är nu 12 år, och han längtar efter att få komma till templet och fira den här högtiden igen.

Det här är inte bara en dagsutflykt för Jesus och hans familj. Dagen efter påsk är början på det osyrade brödets högtid, som håller på i sju dagar. (Markus 14:1) Den högtiden räknas också som en del av påsken. Allt som allt brukar de vara hemifrån i omkring två veckor. Men i år visar sig resan ta ännu längre tid på grund av något som händer Jesus.

När det är dags att resa hem tar Josef och Maria för givet att Jesus finns i gruppen med släktingar och vänner som reser tillsammans norrut. Men när de stannar för natten kan de inte hitta honom. De letar överallt, men han finns ingenstans. Deras son är försvunnen! Josef och Maria återvänder genast till Jerusalem för att leta efter honom.

De letar en hel dag utan att hitta honom. Samma sak nästa dag. På tredje dagen hittar de äntligen Jesus. Han sitter mitt ibland några judiska lärare i ett av templets alla rum. De svarar på hans frågor och imponeras av hans kunskap och förstånd.

”Hur kunde du göra så här mot oss?” utbrister Maria. ”Din far och jag har ju letat febrilt efter dig.” (Lukas 2:48)

Jesus är förvånad över att de inte visste var han fanns och säger: ”Varför har ni letat efter mig? Förstod ni inte att jag var i min Fars hus?” (Lukas 2:49)

Jesus följer med sina föräldrar hem till Nasaret. Under sin uppväxt är han lydig mot sina föräldrar, och han blir en mogen ung man som är omtyckt av både Gud och människor. Från det att Jesus är liten respekterar han sina föräldrar och sätter tillbedjan av Jehova först i livet. Vilken fin förebild!