KAPITEL 4
”Se, lejonet som är av Judas stam”
”Det är jag.”
1–3. Vilken fara ställs Jesus inför, och hur reagerar han?
EN MOBB är på väg för att gripa Jesus. Männen är beväpnade med svärd och påkar. Det är en stor skara, och i hopen finns soldater. Drivna av ett gemensamt ont uppsåt drar de fram längs Jerusalems mörka gator, tvärs över Kidrondalen och upp på Olivberget. Det är fullmåne, men ändå bär de facklor och lampor. Behöver de lysa upp vägen för att månen är skymd av moln? Eller tror de att deras offer gömmer sig bland skuggorna? En sak är säker. Den som tror att Jesus kryper ihop någonstans av fruktan känner inte den mannen.
2 Jesus är medveten om den fara som hotar, men han stannar där han är och väntar. Mobben närmar sig med Judas i spetsen, han som hade varit en nära vän till Jesus. Judas är så fräck att han förråder Jesus – han identifierar sin tidigare mästare med en hycklad hälsning och en kyss. Men Jesus bevarar sitt lugn. Han går fram och ställer sig framför mobben. ”Vem söker ni?” frågar han. ”Jesus från Nasaret”, svarar de.
3 De flesta skulle darra av skräck inför en sådan beväpnad mobb. Kanske är det så den här hopen väntar sig att mannen framför dem ska reagera. Men Jesus ryggar inte tillbaka, han tar inte till flykten och kommer inte med några lögner. Han säger helt enkelt: ”Det är jag.” Han uppträder så lugnt, så modigt att männen blir häpna. De ryggar tillbaka och faller till marken! (Johannes 18:1–6; Matteus 26:45–50; Markus 14:41–46)
4–6. a) Vad liknas Guds son vid, och varför det? b) Nämn tre sätt som Jesus visade mod på.
4 Hur kunde Jesus uppträda så lugnt och behärskat i en så extremt farlig situation? Svaret kan uttryckas i ett enda ord: mod. Det är få egenskaper som man beundrar lika mycket hos en ledare som mod, och mod är något som en ledare verkligen behöver. Ingen människa har någonsin varit lika modig som Jesus. I förra kapitlet läste vi om hur ödmjuk Jesus var. Han kallades med rätta ”Guds lamm”. (Johannes 1:29) Men Jesus mod gör att han också omnämns på ett helt annat sätt. Bibeln säger så här om Guds son: ”Se, lejonet som är av Judas stam.” (Uppenbarelseboken 5:5)
5 Lejon förknippas ofta med mod. Har du någon gång stått ansikte mot ansikte med en fullvuxen lejonhane? Om du har gjort det fanns det förmodligen något som skyddade dig mot det respektingivande djuret, kanske ett stängsel i en djurpark. Men en sådan upplevelse kan ändå vara skrämmande. När du stirrade det här stora, kraftiga djuret i ögonen och det med stadig blick stirrade tillbaka på dig, kunde du nog knappast tänka dig att ett lejon någonsin skulle fly av fruktan. Bibeln talar om ”lejonet, som är djurens konung och som inte viker för någon”. (Ordspråksboken 30:30) Sådant mod har Jesus.
6 Vi ska nu se närmare på hur Jesus visade lejonlikt mod på tre sätt: genom att stå upp för sanningen, genom att försvara rättvisan och genom att inte rygga tillbaka för motstånd. Vi kommer också att se att vi alla – oavsett om vi av naturen är modiga eller inte – kan efterlikna Jesus och vara modiga.
Han stod modigt upp för sanningen
7–9. a) Vad hände när Jesus var 12 år, och hur skulle du ha känt dig om du hade varit i den situationen? b) Hur visade Jesus mod när han resonerade med lärarna i templet?
7 I en värld som styrs av Satan, som är ”far till all lögn”, krävs det ofta mod att stå upp för sanningen. (Johannes 8:44; 14:30) Jesus väntade inte tills han blev vuxen med att ta ställning för sanningen. När han var 12 år kom han bort från sina föräldrar efter påskfirandet i Jerusalem. I tre dagar sökte Maria och Josef förtvivlat efter pojken. Till slut hittade de honom i templet. Vad gjorde han där? ”Han satt mitt ibland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor.” (Lukas 2:41–50) Sätt dig in i den här situationen.
8 Historiker säger att några av de främsta religiösa ledarna vanligtvis stannade kvar i templet efter högtiderna och undervisade på en av de rymliga förgårdarna. Människor brukade sitta vid deras fötter och lyssna och ställa frågor. De här lärda männen var väl insatta i den mosaiska lagen och även i de otaliga komplicerade lagar och traditioner som människor infört och som under årens lopp blivit fler och fler. Hur tror du att du skulle ha känt dig om du hade suttit mitt ibland dem? Osäker och rädd? Det hade varit helt naturligt. Och tänk om du bara hade varit 12 år! Många barn och ungdomar är blyga. (Jeremia 1:6) En del gör allt de kan för att inte dra till sig lärarnas uppmärksamhet i skolan. De är rädda att de ska få en fråga, rädda att hamna i blickpunkten, rädda att de ska skämma ut sig eller bli utskrattade.
9 Men här satt nu Jesus helt orädd mitt ibland de lärda männen och ställde djupa frågor till dem. Och han gjorde mer än så. Berättelsen säger: ”Alla som hörde Jesus blev imponerade av hur mycket han förstod och hur han svarade.” (Lukas 2:47) Bibeln talar inte om vad han sa vid det här tillfället, men vi kan vara övertygade om att han inte bara upprepade de falska läror som de religiösa lärarna propagerade för. (1 Petrus 2:22) Nej, han försvarade Guds ords sanning, och hans åhörare blev säkert förvånade över att en 12-årig pojke kunde uttala sig så insiktsfullt och modigt.
Många ungdomar talar modigt med andra om sin tro.
10. Hur efterliknar unga i vår tid Jesus mod?
10 Många unga i vår tid följer i Jesus fotspår. De är inte fullkomliga som Jesus var, men de efterliknar honom och väntar inte med att stå upp för sanningen tills de blir vuxna. De ställer taktfulla frågor till människor, både när de är i skolan och vid andra tillfällen, och lyssnar och resonerar respektfullt med dem om sanningen. (1 Petrus 3:15) De här ungdomarna har ofta hjälpt klasskompisar, lärare och andra att bli Jesus efterföljare. Deras mod måste verkligen göra Jehova glad! I hans ord liknas sådana ungdomar vid daggdroppar – uppfriskande, behagliga och många. (Psalm 110:3)
11, 12. Hur stod Jesus modigt upp för sanningen som vuxen?
11 Som vuxen stod Jesus gång på gång modigt upp för sanningen. Hans tjänst inleddes rentav med en konfrontation som många skulle kalla mycket skrämmande. Inte som den mäktige ärkeängeln, utan som en enkel människa blev Jesus tvungen att konfronteras med Satan, den mäktigaste och farligaste av alla Jehovas fiender. Jesus stod emot Satan och tillbakavisade hans felaktiga tillämpning av ett uttalande i de inspirerade Skrifterna. Jesus avslutade konfrontationen genom att modigt befalla: ”Försvinn, Satan!” (Matteus 4:2–11)
12 Jesus gav på så sätt mönstret för sin tjänst. Han försvarade modigt sin Fars ord mot alla försök att förvränga det eller tillämpa det på fel sätt. Religiösa lögner var vanliga på den tiden, precis som de är i vår tid. Jesus sa till de religiösa ledarna: ”Ni [upphäver] Guds ord med era traditioner, som ni har ärvt och för vidare.” (Markus 7:13) Dessa män var högt aktade av folk i allmänhet, men Jesus var orädd och kallade dem blinda vägledare och hycklare.a (Matteus 23:13, 16) Hur kan vi efterlikna Jesus när det gäller att visa mod på det här sättet?
13. Vad får vi inte glömma när vi försöker efterlikna Jesus, men vilken förmån har vi?
13 Vi får naturligtvis inte glömma att vi inte har Jesus förmåga att läsa hjärtan och inte heller hans myndighet att döma. Men vi kan efterlikna honom när det gäller att modigt stå upp för sanningen. När vi till exempel avslöjar falska religiösa läror om Gud, hans vilja och hans ord, sprider vi ljus i en värld som är förmörkad av Satans propaganda. (Matteus 5:14; Uppenbarelseboken 12:9, 10) Vi hjälper människor att bli befriade från slaveri under falska läror som skrämmer dem och som skadar deras förhållande till Gud. Vilken förmån vi har som får se uppfyllelsen av Jesus löfte: ”Sanningen ska göra er fria.” (Johannes 8:32)
Han försvarade modigt rättvisan
14, 15. a) Bland annat hur visade Jesus ”vad verklig rättvisa är”? b) Vilka fördomar ignorerade Jesus när han talade med en samarisk kvinna?
14 Det var förutsagt i en av Bibelns profetior att Messias skulle ”visa nationerna vad verklig rättvisa är”. (Matteus 12:18; Jesaja 42:1) Jesus började verkligen göra det medan han var här på jorden. Han visade stort mod genom att alltid behandla människor på ett rättvist och opartiskt sätt. Han vägrade till exempel att låta sig påverkas av de oskriftenliga fördomar och den trångsynthet som präglade människorna i samhället omkring honom.
15 När Jesus talade med en samarisk kvinna vid brunnen i Sykar blev hans lärjungar förvånade. Varför det? Judarna i allmänhet kände förakt för samarierna, ett förakt som hade funnits i många, många år. (Esra 4:4) Dessutom såg vissa rabbiner ner på kvinnor. De rabbinska reglerna, som senare skrevs ner, avrådde män från att samtala med kvinnor och antydde till och med att kvinnor var ovärdiga att bli undervisade i Guds lag. Man betraktade i synnerhet samariska kvinnor som orena. Jesus ignorerade sådana orättvisa fördomar och undervisade öppet den samariska kvinnan (som levde ett omoraliskt liv). Han berättade till och med för henne att han var Messias. (Johannes 4:5–27)
16. Varför måste vi ha modet att vara annorlunda när det gäller fördomar?
16 Händer det ibland att du kommer i kontakt med fördomsfulla människor? De kanske drar elaka skämt om människor av andra nationaliteter eller med annan etnisk bakgrund, säger nedsättande saker om personer av det motsatta könet eller ser ner på dem som inte har samma ekonomiska eller sociala ställning som de själva. Vi som är Jesus efterföljare tar avstånd från sådana hatiska attityder och arbetar hårt för att avlägsna varje spår av fördomar vi kan ha. (Apostlagärningarna 10:34) Vi behöver alla mod för att kunna vara rättvisa och fördomsfria.
17. Hur ingrep Jesus i templet, och varför det?
17 Mod fick också Jesus att värna om Guds folks renhet och den anordning för ren tillbedjan som fanns då. Tidigt under sin tjänst gick han in på tempelområdet i Jerusalem och blev upprörd när han såg försäljarna och växlarna sköta sina affärer där. Han fylldes av hängivenhet för det som är rätt och drev ut de giriga männen och deras djur. (Johannes 2:13–17) Han gjorde samma sak igen längre fram, mot slutet av sin tjänst. (Markus 11:15–18) Det han gjorde gav honom säkert många mäktiga fiender, men han tvekade inte. Varför inte det? Ända sedan han var barn hade han kallat templet sin Fars hus – och det var så han kände det. (Lukas 2:49) Att förorena den rena tillbedjan som utövades där var en orättvisa som han inte kunde se genom fingrarna med. Hans brinnande hängivenhet gav honom modet att göra vad som behövdes.
18. Hur kan vi visa mod när det gäller församlingens renhet?
18 Jesus efterföljare i vår tid är också mycket intresserade av Guds folks renhet och anordningen för ren tillbedjan. Om de lägger märke till att en medkristen begår en allvarlig synd, blundar de inte bara för det. De är modiga och pratar med personen. (1 Korinthierna 1:11) De ser till att de äldste i församlingen får reda på saken. De äldste kan hjälpa dem som är andligt sjuka och kan också se till att renheten i församlingen bevaras. (Jakob 5:14, 15)
19, 20. a) Vilka orättvisor var vanliga på Jesus tid, och vilken press utsattes Jesus för? b) Varför vägrar vi som följer Jesus att engagera oss i politik och bli inblandade i våld, och bland annat hur blir vi belönade för vår ståndpunkt?
19 Men bekämpade Jesus alla orättvisor? Det fanns gott om orättvisor i hans omgivning. Hans hemland var ockuperat av en främmande makt. Romarna förtryckte judarna med sin militära närvaro, beskattade dem hårt och blandade sig i deras religionsutövning. Det är inte att undra på att många ville att Jesus skulle engagera sig i politiken på den tiden. (Johannes 6:14, 15) Återigen behövde han visa mod.
20 Jesus förklarade att hans rike inte var någon del av världen. Genom sitt exempel lärde han sina efterföljare att inte engagera sig i politiska konflikter utan i stället inrikta sig på att predika de goda nyheterna om Guds rike. (Johannes 17:16; 18:36) Han gav dem en värdefull lärdom angående neutralitet när mobben kom för att gripa honom. Petrus reagerade snabbt och svingade impulsivt sitt svärd och skadade en av männen. Det är lätt att förstå Petrus reaktion. Om det någon gång hade verkat berättigat att använda våld, så var det den natt då Guds oskyldige son utsattes för angrepp. Men Jesus fastställde då vad som skulle vara normen för hans efterföljare ända till vår tid: ”Stick tillbaka svärdet igen, för alla som tar till svärd ska gå under genom svärd.” (Matteus 26:51–54) Jesus efterföljare på den tiden behövde verkligen mod för att kunna vara fridsamma, och det behöver vi också. Vi som tillhör Guds folk i dag har hållit fast vid vår kristna neutralitet och är därför kända för att inte delta i vår tids många krig, massakrer, upplopp och liknande våldshandlingar. Det fina ryktet är en av belöningarna för vårt mod.
Han var modig när han mötte motstånd
21, 22. a) Vilken hjälp fick Jesus innan han mötte sin svåraste prövning? b) Hur visade Jesus mod ända till slutet?
21 Jehovas son visste långt i förväg att han skulle möta svårt motstånd när han var här på jorden. (Jesaja 50:4–7) Han hotades många gånger till livet, något som kulminerade i den händelse som beskrivs i början av det här kapitlet. Hur kunde Jesus bevara sitt mod trots sådana faror? Ja, vad gjorde Jesus innan mobben kom för att gripa honom? Han bad innerligt till Jehova. Och vad gjorde Jehova? Bibeln säger att Jesus blev bönhörd. (Hebréerna 5:7) Jehova sände en ängel från himlen för att styrka sin modige son. (Lukas 22:42, 43)
22 Strax efter det att Jesus hade blivit styrkt sa han till sina apostlar: ”Res er upp, vi ska gå nu.” (Matteus 26:46) Tänk vilket mod de här orden vittnar om. ”Vi ska gå nu”, sa han, fullt medveten om att han skulle be mobben skona hans vänner, att de alla skulle överge honom och fly och att han skulle få fortsätta ensam och möta den svåraste prövningen i sitt liv. Ensam genomgick han en olaglig och orättvis rättegång, utsattes för hån och tortyr och led en plågsam död. Han förblev modig genom hela situationen.
23. Förklara varför det inte var dumdristigt av Jesus att göra som han gjorde när han ställdes inför fara och hotades med döden.
23 Var Jesus dumdristig? Nej. Verkligt mod har inget med dumdristighet att göra. Jesus lärde i själva verket sina efterföljare att vara försiktiga och försöka undvika faror för att kunna fortsätta att göra Guds vilja. (Matteus 4:12; 10:16) Men i det här fallet visste Jesus att det var omöjligt att dra sig undan. Han visste vad Jehova ville att han skulle göra. Jesus var helt besluten att fortsätta vara lojal mot honom. Det fanns därför inget alternativ. Det var bara att fortsätta framåt, rakt in i prövningen.
Jehovas vittnen har varit modiga när de utsatts för förföljelse.
24. Varför vet vi att vi kan vara modiga vilken prövning vi än ställs inför?
24 Jesus efterföljare har modigt vandrat i hans fotspår. Många har stått fasta trots hån, förföljelse, gripanden, fängelsestraff, tortyr och dödshot. Hur kan ofullkomliga människor vara så modiga? Inte av egen kraft. Vi som följer Jesus får hjälp från Jehova, precis som Jesus fick. (Filipperna 4:13) Var därför aldrig rädd för vad framtiden kan föra med sig. Var fast besluten att fortsätta vara lojal, så kommer Jehova att ge dig det mod du behöver. Fortsätt att hämta styrka av vår ledares, Jesus, exempel. Han sa: ”Fatta mod! Jag har segrat över världen.” (Johannes 16:33)
a Historiker har konstaterat att rabbinernas gravar vördades ungefär på samma sätt som profeternas och patriarkernas gravar.