Frågor från läsekretsen
◼ Hade judarna laglig myndighet att avrätta Jesus, som det tycks framgå av Pilatus’ ord i Johannes 19:6?
Vi kan inte vara säkra på huruvida romarna vid den tiden beviljade judarna myndighet att verkställa avrättningar.
Sedan de judiska ledarna hade vållat att Jesus blev gripen, höll de ett slags rättegång. Under rättegången ”sökte de ... finna ett falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna sända honom i döden”. Till sist förklarade de Jesus skyldig till hädelse och sade att han därför var ”skyldig till döden”. (Matteus 26:59, 60, 65, 66) Men efter ”rådslag mot Jesus för att sända honom i döden” förde de honom till den romerske landshövdingen, Pilatus. — Matteus 27:1, 2.
Dessa omständigheter har lett många till att dra den slutsatsen att judarna då inte hade romarnas tillåtelse att avrätta Jesus Kristus på den religiösa anklagelsen. Judarnas svar, när Pilatus uppmanade dem att döma den skyldige enligt judisk lag, tycks bekräfta denna syn på saken. De svarade: ”Vi har inte lov att döda någon.” (Johannes 18:31) Ja, i en tradition som berättas i den jerusalemiska Talmud sägs det att judarna omkring 40 år före Jerusalems förstöring år 70 v.t. förlorade myndigheten att avrätta ogärningsmän.
Hur märkligt då att läsa Pilatus’ ord i Johannes 19:6. Som svar på de skränande ropen från de religiösa ledarna att Jesus skulle hängas på pålen sade Pilatus: ”Ta honom själva och häng honom på pålen, för jag finner ingen förseelse hos honom.” Detta uttalande tycks vara i strid med vad judarna hade sagt i Johannes 18:31.
Den judiske historieskrivaren Flavius Josephus ger oss en ögonvittnesskildring som kan kasta ljus över denna motsägelse. Han rapporterar att under det romerska anfallet mot Jerusalem år 70 v.t. drog sig de upproriska tillbaka till templets inhägnade område. En del av dessa blodtörstiga kämpar befann sig på ställen som hade varit förbjudet område på grund av sin helighet. I avsky för detta vanhelgande av vad även romarna var benägna för att betrakta som helig mark ropade fältherren Titus ut:
”Haven I icke själva, I förhärdade, dragit detta skrank [som avskilde en del av förgården] omkring helgedomen? Haven I icke vid detsamma byggt dessa pelare, på vilka står inristat på grekiska och romerska språket förbudet, att ingen får gå över bröstvärnet? Hava vi icke tillåtit eder att få till livet straffa dem, som överträda denna föreskrift, till och med om det vore romare? Och vad se vi? Nu trampen I, I halsstarriga, på lik, som ligga i dessa rum.” — Judarnas krig mot romarna, översatt av N. J. Thunblad, sidorna 605, 606. Kursiverat av oss.
Även om romarna följaktligen inte lät judarna använda dödsstraff för civilrättsliga lagöverträdelser, verkar det som om de beviljade dem myndighet att avrätta, när det gällde vissa grova religiösa överträdelser. Judarna som överlämnade Jesus åt Pilatus kan ha tänkt att det var önskvärt att låta romarna få verkställa avrättningen, kanske för att göra hans död mera frånstötande och så att eventuella protester från folk i allmänhet skulle komma att riktas mot utlänningarna. (Galaterna 3:13; 5 Moseboken 21:23) Men Pilatus, som kanske ville undvika det problemet, uppmanade dem: ”Ta honom själva och häng honom på pålen.” Han kan också ha antytt att han ansåg att om det var en religiös sak som var tillräckligt allvarlig, måste de judiska ledarna bära ansvaret för att avrätta Jesus.
[Bilder på sidan 31]
I den här inskriften från templets förgård (se infällningen) varnades hedningarna för att gå längre in än till den låga tempelmuren
[Bildkälla
Avbildning av staden Jerusalem vid tiden för det andra templet — belägen på mark som tillhör Holyland Hotel i Jerusalem
[Bildkälla
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.