Via Egnatia — en väg som underlättade utvidgning

Via Egnatia — en väg som underlättade utvidgning

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I GREKLAND

DET var år 50 v.t. som en grupp kristna missionärer för första gången besökte Europa. Deras ankomst var ett svar på en inbjudan som aposteln Paulus fått i en syn: ”Ta steget över till Makedonien och hjälp oss.” (Apostlagärningarna 16:9) Det budskap om Jesus Kristus som Paulus och hans kamrater framförde fick mycket stor inverkan på Europa.

Kristendomens spridning i Makedonien underlättades betydligt av Via Egnatia, en stenlagd romersk väg. Sedan missionärerna gått i land i hamnstaden Neapolis (nu Kavala i Grekland) i den norra delen av Egeiska havet, färdades de tydligtvis på den här vägen till Filippi, som var den främsta staden i provinsen Makedonien. Vägen ledde till Amfipolis, Apollonia och Thessalonike — städer som Paulus och hans kamrater senare besökte. — Apostlagärningarna 16:11–17:1.

Delar av den här gamla vägen finns kvar och används fortfarande dagligen. Det finns nu planer på att bygga en modern väg med samma sträckning som den gamla och ge den samma namn.

Vilka byggde den första vägen? När byggdes den och varför?

Varför den behövdes

Det var när Rom fortsatte sina erövringar österut som Makedonien blev en romersk provins år 146 f.v.t. Men den här utvidgningen av riket skapade ett nytt behov — möjligheten att snabbt förflytta militärstyrkor till nya landområden. Via Appia, eller Appiska vägen, på den italienska halvön förband redan Rom med den södra delen av Adriatiska havet. Men nu behövde världsväldet en liknande väg på Balkanhalvön, och Via Egnatia byggdes. Den fick sitt namn efter den som ansvarade för projektet, den romerske prokonsuln Gnaius Egnatius.

Via Egnatia började vid hamnstaden Dyrrhachion i provinsen Illyrien (Durrës i Albanien) och sträckte sig ända till den forntida staden Byzantion (Istanbul i Turkiet), vilket blev mer än 80 mil. Byggandet började år 145 f.v.t., och vägen blev klar efter omkring 44 år. Via Egnatia blev, precis som det var tänkt, snart till mycket stor nytta vid romarrikets utvidgning österut.

Svår terräng för vägbygge

Terrängen gjorde det till en utmaning att bygga vägen. Under den första etappen, till exempel, stöter vägen på Ohridsjön, och den löper parallellt med sjöns norra strand. Efter att vägen slingrat sig genom bergspass och sedan österut genom en ogästvänlig terräng med stora håligheter, över kala berg och genom dalsänkor med många sjöar når den till sist slättlandet mitt i Makedonien.

När vägen närmar sig staden Thessalonike, passerar den genom ett flackt och öppet landskap. Men terrängen öster om staden är bergig. Via Egnatia passerar över dessa berg och ner i en dal med sjöar med sumpiga stränder. Vägen fortsätter sedan genom dalar och sankmark tills den når den forntida staden Neapolis.

Därifrån letar den sig fram utmed Egeiska havet och in i Thrakien. Sista delen av vägen är ganska rak och går över jämn terräng tills den slutar i Byzantion.

Vägen tjänar sitt syfte

Via Egnatia blev den närmaste och bekvämaste vägen mellan Rom och de erövrade områdena öster om Adriatiska havet. Den gjorde det lättare att grunda romerska kolonier i städer i Makedonien och hade stor inverkan på den ekonomiska, demografiska och kulturella utvecklingen i området. Vägen gjorde det möjligt att lätt transportera koppar, asfalt, silver, fisk, olja, vin, ostar och andra varor.

Det välstånd sådan handel medförde gjorde några av städerna längs vägen, till exempel Thessalonike och Amfipolis, till de största städerna på Balkan. Det var särskilt Thessalonike som blev ett viktigt handelscentrum med ett rikt kulturliv. Det är sant att samhällena utmed den här vägen fick vara med och betala en del av kostnaderna för att hålla den i stånd. Men i gengäld fick de stort utbyte av den internationella handeln.

Betydelse för kristendomens spridning

För de människor som bodde i området kring Via Egnatia medförde vägen något som var mycket bättre än materiellt välstånd. Den välbärgade affärskvinnan Lydia är ett exempel på det. Hon bodde i Filippi — den stad i Europa där Paulus först predikade de goda nyheterna. Efter att ha gått i land i Neapolis år 50 v.t. färdades aposteln Paulus och hans kamrater på Via Egnatia ungefär en och en halv mil åt nordväst till Filippi.

”På sabbatsdagen”, skrev Lukas, ”gick vi ut utanför porten längs med en flod, där vi tänkte att det fanns ett böneställe; och vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade samlats.” Lydia var bland de kvinnor som lyssnade till Paulus. Redan samma dag blev Lydia och hennes hushåll troende. — Apostlagärningarna 16:13, 14.

Från Filippi färdades Paulus och hans kamrater längs Via Egnatia genom Amfipolis och Apollonia till Thessalonike, en sträcka på omkring 12 mil. (Apostlagärningarna 17:1) För att predika de goda nyheterna i Thessalonike begav sig Paulus till synagogan där judarna samlades på sabbaterna. Det ledde till att några judar och ett stort antal greker blev troende. — Apostlagärningarna 17:2–4.

I vår tid använder Jehovas vittnen i Albanien och Grekland delar av samma väg för att nå människor som bor i dessa områden. Deras avsikt är att sprida de goda nyheterna om Guds kungarike, precis som aposteln Paulus och hans missionärskamrater gjorde. (Matteus 28:19, 20; Apostlagärningarna 1:8) Via Egnatia är en romersk väg som har bidragit till andlig utvidgning — det började i det första århundradet och har fortsatt fram till vårt århundrade, 1900-talet!

[Karta på sidan 16, 17]

(För formaterad text, se publikationen)

EUROPA

AFRIKA

BALKANHALVÖN

MAKEDONIEN

GREKLAND

Dyrrhachion, Illyrien (Durrës, Albanien)

Thessalonike

Apollonia

Amfipolis

Filippi

Neapolis (Kavala)

Byzantion (Istanbul)

SVARTA HAVET

MARMARASJÖN

THRAKIEN

EGEISKA HAVET

Troas

TURKIET

[Bildkälla]

[Bild på sidan 16]

På väg mot Neapolis

[Bild på sidan 17]

På väg mot Filippi