Att i frihet leva enligt det kristna överlämnandet
”Där Jehovas ande är, där är frihet.” — 2 KORINTHIERNA 3:17.
1. Åt vem har Jehovas vittnen överlämnat sig, och varför använder de lagligen inregistrerade sammanslutningar?
JEHOVAS VITTNEN tror att deras religion kommer att bestå för evigt, och de förväntar därför att få tjäna Gud ”med ande och sanning” i all evighet. (Johannes 4:23, 24) Dessa kristna har av egen fri vilja oförbehållsamt överlämnat sig åt Jehova Gud, och de är fast beslutna att leva enligt sitt överlämnande. Därför sätter de sin lit till Guds ord och hans heliga ande. Jehovas vittnen fullföljer helhjärtat sitt kristna överlämnande i gudagiven frihet, men de visar samtidigt tillbörlig respekt för de styrande ”överordnade myndigheternas” roll genom att göra lämpligt bruk av lagliga medel och anordningar. (Romarna 13:1; Jakob 1:25) Vittnena använder till exempel Sällskapet Vakttornet som ett lagligt redskap — ett av många i olika länder — vilket gör det möjligt för dem att fullgöra sitt arbete med att ge sina medmänniskor hjälp — i synnerhet då andlig hjälp. Men vittnena är överlämnade åt Jehova Gud och inte åt något juridiskt organ, och deras överlämnande åt honom varar för evigt.
2. Varför är Sällskapet Vakttornet och liknande lagligen inregistrerade sammanslutningar mycket uppskattade av Jehovas vittnen?
2 Som tjänare överlämnade åt Gud är Jehovas vittnen förpliktade att följa Jesu befallning: ”Gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem.” (Matteus 28:19, 20) Detta arbete skall fortsätta intill slutet på tingens ordning, för Jesus sade också: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:3, 14) Varje år förser tryckerier, som ägs av Sällskapet Vakttornet och liknande lagligen inregistrerade sammanslutningar, Jehovas vittnen med miljontals exemplar av biblar, böcker, broschyrer och tidskrifter till att användas i den världsomfattande predikoverksamheten. Dessa juridiska redskap är därför ovärderliga när det gäller att hjälpa överlämnade Guds tjänare att leva enligt sitt överlämnande åt honom.
3. I vilken bemärkelse har Jehovas vittnen tidigare använt uttrycket ”Sällskapet”?
3 Någon kanske hävdar att det sätt varpå Jehovas vittnen talar om Sällskapet Vakttornet, eller ännu oftare bara ”Sällskapet”, tyder på att de betraktar det som mer än ett juridiskt redskap. Betraktar de inte det som den slutgiltiga auktoriteten när det gäller tillbedjan? Boken Jehovas vittnen — förkunnare av Guds kungarike klargör det hela på följande sätt: ”När Vakttornet [1 augusti 1938] talade om ’Sällskapet’, avsågs inte det blott och bart juridiska organet, utan kretsen av smorda kristna som hade bildat detta juridiska redskap och använde sig av det.”a Uttrycket Sällskapet stod således för ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45) Det är i den betydelsen som vittnena i allmänhet har använt uttrycket ”Sällskapet”. Den lagligen inregistrerade sammanslutningen är naturligtvis inte samma sak som ”den trogne och omdömesgille slaven”. De vittnen som utgör den ”trogne slaven” är smorda med Jehovas heliga ande, medan däremot styrelseledamöterna i Sällskapet Vakttornet väljs.
4. a) Hur uttrycker många Jehovas vittnen sig för att undvika missförstånd? b) Varför bör vi vara balanserade när det gäller terminologi?
4 För att undvika missförstånd försöker Jehovas vittnen vara noga med hur de uttrycker sig. I stället för att säga ”Sällskapet lär” föredrar många vittnen sådana uttryck som ”Bibeln säger” eller ”enligt vad jag förstår, så lär Bibeln”. Därigenom betonar de det personliga beslut som varje vittne måste fatta i fråga om att godta det som Bibeln lär och undviker också att ge det felaktiga intrycket att vittnena på något sätt är bundna av diktat från någon religiös sekt. Förslag när det gäller terminologi bör naturligtvis aldrig göras till stridsfrågor. Terminologi är ju trots allt av betydelse endast i den utsträckning som det förhindrar missförstånd. Det krävs kristen balans. Bibeln förmanar oss att ”inte strida om ord”. (2 Timoteus 2:14, 15) Vi finner också denna princip i Bibeln: ”Om ni inte med tungan frambringar ett tal som är lätt att förstå, hur kan man då få veta vad som talas?” — 1 Korinthierna 14:9.
Guds ande minskar behovet av regler
5. Hur skall man förstå 1 Korinthierna 10:23?
5 ”Allt är lovligt; men allt är inte fördelaktigt”, konstaterade aposteln Paulus och tillade: ”Allt är lovligt; men allt bygger inte upp.” (1 Korinthierna 10:23) Paulus menade naturligtvis inte att det är lovligt att göra sådant som Guds ord uttryckligen fördömer. I jämförelse med de omkring 600 lagar som reglerade de forntida israeliternas liv är det få uttryckliga bud som reglerar en kristens liv. Många frågor lämnas därför åt en persons eget samvete. Den som har överlämnat sig åt Jehova åtnjuter den frihet som kommer av vägledning av Guds ande. En överlämnad kristen som har gjort sanningen till sin egen följer sitt genom Bibeln övade samvete och litar på Guds heliga andes vägledning. Detta hjälper honom att avgöra vad som ”bygger upp” både honom själv och andra och vad som är ”fördelaktigt” både för honom själv och för andra. Han inser att de beslut han fattar kommer att påverka hans förhållande till Gud, som han har överlämnat sig åt.
6. Hur kan vi vid kristna möten visa att vi har gjort sanningen till vår egen?
6 Genom sitt deltagande i kristna möten visar en kristen att han har gjort sanningen till sin egen. Till en början kanske han bara läser upp det som står i den publikation som studeras. Men med tiden kommer han att ha gjort sådana framsteg att han med egna ord kan uttrycka det som Bibeln lär. Därigenom visar han att hans tankeförmåga har utvecklats och att han inte bara upprepar sådant som andra har sagt. Det blir till glädje för honom själv att han uppriktigt och med egna ord kan formulera sanningen på ett korrekt sätt, vilket också visar att han är övertygad i sitt eget sinne. — Predikaren 12:10; jämför Romarna 14:5b.
7. Hur har Jehovas tjänare av egen fri vilja beslutat sig för att handla?
7 Jehovas vittnen motiveras av kärlek till Gud och sina medmänniskor. (Matteus 22:36–40) Ett band av Kristuslik kärlek förenar dem i ett världsomfattande brödraskap. (Kolosserna 3:14; 1 Petrus 5:9) Men redan innan någon tar det steg som kristet överlämnande och dop innebär, har han av egen fri vilja beslutat sig för att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike, vara politiskt neutral, avhålla sig från blod, undvika vissa slag av underhållning och leva enligt Bibelns normer. Ingen har någonsin tvingats att välja ett sådant levnadssätt.
Skyldig att stå till svars inför en styrande krets?
8. Vilken fråga behöver klargöras?
8 Bibeln visar tydligt att de sanna kristna inte tjänar Gud under tvång. Den säger: ”Jehova är Anden; och där Jehovas ande är, där är frihet.” (2 Korinthierna 3:17) Men hur stämmer det förhållandet med tanken på en ”trogen och omdömesgill slav” som har en styrande krets? — Matteus 24:45–47.
9, 10. a) Hur är principen om ledarskap tillämplig i den kristna församlingen? b) Vad måste man göra i den kristna församlingen under det första århundradet för att följa principen om ledarskap?
9 För att besvara den frågan måste vi komma ihåg den bibliska principen om ledarskap. (1 Korinthierna 11:3) I Efesierna 5:21–24 identifieras Kristus som ”församlingens huvud”, den som församlingen ”underordnar sig”. Jehovas vittnen inser att den trogne och omdömesgille slaven utgörs av Jesu andliga bröder. (Hebréerna 2:10–13) Denna trogna slavklass har blivit satt till att förse Guds folk med andlig ”mat i rätt tid”. I denna ändens tid har Kristus satt denne slav ”över alla sina tillhörigheter”. I den ställningen förtjänar den därför respekt av alla som gör anspråk på att vara kristna.
10 Syftet med ett sådant kristet ledarskap är att kunna bevara enheten och att se till att ”allting sker anständigt och med ordning”. (1 Korinthierna 14:40) För att uppnå detta syfte under det första århundradet utvaldes ett antal smorda kristna ur den trogne och omdömesgille slavens klass till att representera hela gruppen. Den tillsyn som den styrande kretsen under det första århundradet utövade hade, som händelseutvecklingen visade, Jehovas godkännande och välsignelse. De kristna under det första århundradet godtog villigt den anordningen. Ja, de välkomnade den faktiskt och var tacksamma för det goda resultat den medförde. — Apostlagärningarna 15:1–32.
11. Hur bör man betrakta den nutida styrande kretsen?
11 En sådan anordning är fortfarande värdefull. För närvarande består Jehovas vittnens styrande krets av tio smorda kristna, vilka alla har årtionden av kristen erfarenhet bakom sig. Den styrande kretsen ger Jehovas vittnen andlig vägledning på liknande sätt som den styrande kretsen under det första århundradet gjorde. (Apostlagärningarna 16:4) I likhet med de första kristna vänder sig Jehovas vittnen gärna till de mogna bröderna i den styrande kretsen för att få på Bibeln grundad vägledning i frågor som gäller tillbedjan. Även om medlemmarna av den styrande kretsen i likhet med sina medkristna är Jehovas och Kristi slavar, uppmanar Bibeln oss: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga, ty de vakar ständigt över era själar såsom de som skall avlägga räkenskap; för att de må göra detta med glädje och inte suckande, ty detta skulle vara till skada för er.” — Hebréerna 13:17.
12. Inför vem måste varje kristen avlägga räkenskap?
12 Innebär den ställning av tillsyn som Bibeln ger den styrande kretsen att varje Jehovas vittne måste avlägga räkenskap inför den för sina gärningar? Inte enligt Paulus’ ord till de kristna i Rom: ”Varför dömer du din broder? Eller varför ser du också ner på din broder? Vi skall ju alla stå inför Guds domarsäte. ... Var och en av oss [skall] avlägga räkenskap för sig själv inför Gud.” — Romarna 14:10–12.
13. Varför rapporterar Jehovas vittnen sin predikoverksamhet?
13 Men förväntas inte varje vittne rapportera sin predikoverksamhet? Jo, men syftet med detta förklaras tydligt i en handbok som vittnena har. Det heter där: ”De första efterföljarna till Jesus Kristus var intresserade av rapporter över framgång i förbindelse med predikoarbetet. (Mark. 6:30) Allteftersom verksamheten skred framåt, insamlades rapporter tillsammans med redogörelser över framträdande erfarenheter bland dem som tog del i att predika de goda nyheterna. ... (Apg. 2:5—11, 41, 47; 6:7; 1:15; 4:4) ... Hur uppmuntrande var det inte för dessa trogna kristna arbetare att få höra rapporter om vad som hade blivit utfört! ... På liknande sätt strävar Jehovas nutida organisation efter att föra exakta rapporter över den verksamhet som utförs i uppfyllelse av Matteus 24:14.”
14, 15. a) Hur är orden i 2 Korinthierna 1:24 tillämpliga på den styrande kretsen? b) På vad måste varje kristen grunda sina beslut och i medvetande om vad?
14 Det är kärleksfullt att det finns en styrande krets, och dess medlemmars tro är värd att efterlikna. (Filipperna 3:17; Hebréerna 13:7) Genom att de har Kristus som sin förebild och följer hans exempel kan de instämma i Paulus’ ord: ”Inte för att vi är herrar över er tro, utan vi är medarbetare till er glädje, för det är genom er tro ni står.” (2 Korinthierna 1:24) Den styrande kretsen lägger märke till olika trender som uppstår och riktar uppmärksamheten på nyttan av att följa Bibelns råd, ger förslag om tillämpning av Bibelns lagar och principer, varnar för dolda faror och ger ”medarbetare” behövlig uppmuntran. Den avbördar sig därigenom sitt ansvar som en kristen förvaltare och hjälper sina medtroende att bevara sin glädje och bygger upp dem i tron så att de kan stå fasta. — 1 Korinthierna 4:1, 2; Titus 1:7–9.
15 Det är efter att själv ha studerat Bibeln och genom den ha övertygats om att det handlingssätt som den styrande kretsen råder till är rätt och grundat på Bibeln som ett vittne av egen fri vilja väljer att handla så. Det är det förhållandet att de goda råd som den styrande kretsen ger är grundade på Guds eget ord, Bibeln, som påverkar en kristen att tillämpa dem. Och han är fullt medveten om att de beslut han fattar kommer att påverka hans eget förhållande till Gud, som han är överlämnad åt. — 1 Thessalonikerna 2:13.
Elever och soldater
16. Varför händer det att Jehovas vittnen utesluts, då det ju är en persons ensak hur han väljer att uppföra sig?
16 Men varför händer det att Jehovas vittnen utesluts, om det är en persons ensak hur han väljer att uppföra sig? Det är inte så att en kristen automatiskt utesluts ur församlingen, om han har begått någon av de allvarliga synder som räknas upp i 1 Korinthierna, kapitel 5. Det är, enligt Bibeln, endast om han, sedan han har begått någon sådan synd, inte visar någon ånger och vägrar att ta emot hjälp av kärleksfulla äldste som han måste uteslutas. Och Jehovas vittnen är inte de enda som följer detta kristna bruk. The Encyclopedia of Religion konstaterar: ”Varje organisation kräver rätten att skydda sig mot medlemmar som går sin egen väg och som kan hota det gemensamma bästa. I religiösa sammanhang har denna rätt ofta förstärkts av tron att straffåtgärden [uteslutning] påverkar ens ställning inför Gud.”
17, 18. Hur skulle man kunna belysa det lämpliga med uteslutning?
17 Jehovas vittnen studerar Bibeln. (Josua 1:8; Psalm 1:2; Apostlagärningarna 17:11) Det bibliska utbildningsprogram som den styrande kretsen tillhandahåller skulle kunna jämföras med en läroplan som en skolmyndighet ställer upp. Skolmyndigheten är inte själv upphov till undervisningsmaterialet, men den bestämmer läroplanen, vilka undervisningsmetoder som skall användas och ger andra nödvändiga direktiv. Om någon elev uppenbart vägrar att leva enligt skolans krav, skapar problem för andra elever eller drar vanära över skolan, så kan han bli avstängd. Skolmyndighetens representanter är i sin fulla rätt att handla till nytta för de övriga eleverna.
18 Förutom att Jehovas vittnen är elever är de också Jesu Kristi soldater som blivit befallda att ”kämpa trons goda kamp”. (1 Timoteus 6:12; 2 Timoteus 2:3) Om man skulle framhärda i att uppföra sig på ett sätt som är olämpligt för en kristen soldat, skulle man naturligtvis ådra sig Guds misshag. Som en person med fri vilja kan en kristen soldat fatta vilka beslut han vill, men han måste ta konsekvenserna av sina beslut. Paulus argumenterar: ”Ingen som tjänar som soldat invecklar sig i livets kommersiella angelägenheter, för att han måtte vinna den persons godkännande som har värvat honom som soldat. För övrigt, också om någon tävlar i idrottsspelen, blir han inte krönt med mindre han har tävlat enligt reglerna.” (2 Timoteus 2:4, 5) Mogna kristna, inbegripet medlemmarna av den styrande kretsen, står helt till sin Ledares, Jesu Kristi, förfogande och håller sig till ”reglerna”, så att de kan vinna priset evigt liv. — Johannes 17:3; Uppenbarelseboken 2:10.
19. Vad kan vi vara övertygade om, nu när vi har undersökt fakta om kristet överlämnande?
19 Visar inte de faktiska förhållandena att Jehovas vittnen är Guds tjänare och inte människors slavar? Som överlämnade kristna som åtnjuter den frihet till vilken Kristus har gjort dem fria låter de Guds ande och hans ord styra deras liv, när de tjänar endräktigt tillsammans med sina bröder i Guds församling. (Psalm 133:1) Bevisen för detta bör också undanröja alla tvivel om vad som är källan till deras styrka. De kan instämma med psalmisten: ”Jehova är min styrka och min sköld. På honom har mitt hjärta förtröstat, och jag har blivit hjälpt, så att mitt hjärta jublar, och med min sång kommer jag att prisa honom.” — Psalm 28:7.
[Fotnoter]
a Utgiven år 1994 (på engelska år 1993) av Sällskapet Vakttornet.
Hur skulle du svara?
◻ Vilken hjälp har Jehovas vittnen av Sällskapet Vakttornet och liknande lagligen inregistrerade sammanslutningar?
◻ Vilken nytta har de kristna av Jehovas vittnens styrande krets?
◻ Varför rapporterar Jehovas folk sin förkunnartjänst?
◻ Under vilka omständigheter är det på sin plats att utesluta en överlämnad kristen?
[Bild på sidan 19]
Det första århundradets styrande krets bevarade en enhetlig lära
[Bild på sidan 23]
Jehovas vittnen över hela världen åtnjuter den frihet till vilken Kristus har gjort dem fria