¹² Senare skrev Paulus att alla kristna måste fortsätta ”att med fruktan och bävan arbeta” på sin egen frälsning. Men det var möjligt att göra detta, ”ty det är Gud som för sitt goda behags [eu·do·kí·as] skull verkar inom er, för att ni skall både vilja och verka”. — Filipperna 2:12, 13.

Det rådde inget tvivel om att döpta personer på den tiden ägde Jehovas godkännande, eftersom han smorde dem med helig ande och adopterade dem som andliga söner. Aposteln Paulus skrev följande: ”Han har förutbestämt oss till adoption genom Jesus Kristus som söner åt sig själv, enligt sin viljas goda behag [eu·do·kí·an].” (Efesierna 1:5) Inom det århundradet började således det som var förutsagt av änglarna vid Jesu födelse att bevisa sig vara sant: ”Frid bland människor av godvilja [eller människor som har Guds godkännande].” — Lukas 2:14.

18. Varför kunde smorda kristna inte ta sin godkända ställning inför Gud för given?

¹⁸ För att bevara den friden måste dessa ”människor av godvilja” fortsätta att ”med fruktan och bävan” ”arbeta” på sin ”egen frälsning”. (Filipperna 2:12) Detta var inte lätt, eftersom de fortfarande var ofullkomliga människor. De skulle komma att utsättas för frestelser och påtryckningar till att handla fel. Om de gav efter för synd, skulle de förlora Guds godkännande.