Ha tro och ett gott samvete
Viktiga detaljer från Första Timoteus
OMKRING år 56 v.t. sade aposteln Paulus varnande till de äldste i församlingen i Efesus att ”förtryckande vargar” skulle uppstå bland dem och ”tala förvända ting för att dra bort lärjungarna efter sig”. (Apostlagärningarna 20:29, 30) På några år hade avfällingarnas förkunnelse blivit så allvarlig att Paulus uppmanade Timoteus att föra andligt krig inom församlingen för att bevara dess renhet och hjälpa de medtroende att förbli i tron. Det var ett av de viktigare skälen till att Paulus skrev sitt första brev till Timoteus från Macedonien omkring 61—64 v.t.
Timoteus blev undervisad om en äldstes åligganden, kvinnors av Gud givna plats, de kvalifikationer som äldste och biträdande tjänare måste äga och andra saker. Sådan undervisning är nyttig också i våra dagar.
Förmaning till tro
Paulus började med råd om att bevara tron och ett gott samvete. (1:1—20) Han uppmuntrade Timoteus att vara kvar i Efesus och ”befalla vissa personer att inte lära ut någon annan lära”. Paulus var tacksam för den tjänst som tilldelats honom och erkände att han hade varit okunnig och handlat i brist på tro när han förföljde Jesu efterföljare. Aposteln ålade Timoteus att fortsätta att föra andligt krig, ha ”tro och ett gott samvete” och inte bli lika dem som ”lidit skeppsbrott i sin tro”.
Råd om tillbedjan
Därefter gav Paulus råd som ”lärare för nationer i fråga om tro och sanning”. (2:1—15) Böner skulle frambäras för dem som var i hög ställning, så att de kristna skulle kunna leva fridfullt. Guds vilja är att alla slags människor skall bli frälsta, och en viktig lära är att Kristus Jesus ”gav sig själv till en motsvarande lösen för alla”. Paulus visade att en kvinna bör smycka sig med blygsamhet och inte får utöva myndighet över en man.
Församlingen måste vara väl organiserad. (3:1—16) Paulus angav därför de kvalifikationer som tillsyningsmän och biträdande tjänare bör ha. Av det som aposteln skrev skulle Timoteus veta hur han skulle uppföra sig i församlingen, som är ”en pelare och ett stöd för sanningen”.
Paulus gav Timoteus personliga råd som skulle hjälpa honom att skydda sig mot falska läror. (4:1—16) I senare tider skulle några avfalla från tron. Genom att ständigt ge akt på sig själv och på sin undervisning skulle Timoteus frälsa både sig själv och dem som lyssnade till honom.
Timoteus fick också råd om hur han skulle handla mot enskilda, unga och gamla. (5:1—25) Passande föranstaltningar skulle till exempel göras för äldre änkor med ett gott kristet anseende. I stället för att springa med skvaller skulle yngre änkor gifta sig och föda barn. Äldste som presiderade på utmärkt sätt skulle anses värda dubbel heder.
Gudaktig hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har
Paulus avslutade sitt brev med råd om gudaktig hängivenhet. (6:1—21) ”Denna gudaktiga hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har” är ett medel till stor vinning, men beslutsamhet att bli rik leder till undergång och tillintetgörelse. Paulus manade på Timoteus att kämpa trons goda kamp och gripa fast tag om det eviga livet. För att gripa tag om det verkliga livet måste de rika ”inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud”.
[Ruta/Bild på sidan 30]
Räddad genom barnafödande: Paulus dryftade inte räddning till evigt liv, utan en gudaktig kvinnas tillbörliga roll, när han skrev: ”Hon skall bevaras genom barnafödande, såvida de förblir i tro och kärlek och helgelse med ett sunt sinne.” (1 Timoteus 2:11—15) Genom barnafödande och genom att ta vård om barnen och sköta ett hushåll skulle en kvinna ”bevaras” från att bli en som sysslolös sprang med skvaller och befattade sig med andras angelägenheter. (1 Timoteus 5:11—15) Hennes verksamhet i hemmet skulle vara ett komplement till hennes tjänst för Jehova. Alla kristna skulle naturligtvis slå vakt om sitt uppförande och göra förståndigt bruk av sin tid. — Efesierna 5:15, 16.