Självbehärskning nödvändig för kristna
NÄR polisen i en småstad i New Mexico i USA ryckte ut efter ett larm om skottlossning, fann de ett ungt pars kök nedfläckat av blod och bestrött med gröna bönor. Kvinnan i hemmet hade fått ett blödande sår. Varför? Den utpekade angriparen, hennes sambo, uppges ha sagt till polisen: ”Skulle inte ni bli galna, om ni var tvungna att äta gröna bönor hela tiden?”
Svårt att tro? Kanske. Men för enbart sådana småsaker har människor till och med blivit dödade. Sådana händelser håller på att bli allt alldagligare. I stor utsträckning beror detta på brist på självbehärskning. Människor som inte kan behärska sina känslor far ut i vredesutbrott — av aposteln Paulus beskrivet som en av ”köttets gärningar”. — Galaterna 5:19—21.
Denna ökande brist på självbehärskning är en del av beviset på att vi lever i de ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”, ”de yttersta dagarna” för denna gamla, sataniska ordning. I sin beskrivning av dessa dagar skrev Paulus att män (och kvinnor) skulle vara ”ovilliga till någon som helst överenskommelse, ... utan självbehärskning, vildsinta”. (2 Timoteus 3:1, 3) Det är klart och tydligt att ”de yttersta dagarna” är över oss, och de får en allt våldsammare karaktär.
Vad skall kristna göra med tanke på detta? Paulus uppmanade dem att bekämpa ”köttets gärningar” genom att utveckla andens frukt, däribland ”självbehärskning”. (Galaterna 5:19, 22, 23) Vad är självbehärskning? Varför rekommenderar Paulus detta? Vilka är några av de fördelar som detta medför?
Självbehärskning har definierats som ”återhållsamhet som utövas över ens egna impulser, känslor eller önskningar”. Paulus visade att sådan återhållsamhet bidrar till att en person kan identifieras som en sann kristen. I själva verket är utövandet av självbehärskning befrämjande vid utvecklingen av de övriga av andens frukter, till exempel frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet och mildhet. Det sätter en kristen i stånd att vara uthållig i fråga om att tjäna Gud och motstå påverkan från Satan, världen och det ofullkomliga köttet. Paulus skrev därför till galaterna: ”Fortsätt att vandra genom ande, så kommer ni inte alls att tillfredsställa något köttsligt begär.” — Galaterna 5:16.
Detta är särskilt nödvändigt nu, eftersom våra dagar kännetecknas av en ökande brist på självbehärskning. Polisen i många länder finner till exempel att fler och fler bilförare struntar i trafiklagarna. Sådana överträdelser ger ofta upphov till ilskna och högröstade ordväxlingar, som kan leda till handgripligheter. Ja, en genomfartsled i Houston i Texas i USA har en vägsträcka som kallas ”Trätogatan” på grund av de många slagsmål som bryter ut där. Som ett annat exempel kan vi tänka på vad som ibland har inträffat, när bilförare har köat för att köpa bensin. Brist på självbehärskning har resulterat i temperamentsutbrott och till och med mord, när somliga förare själviskt försökt tränga sig före i kön för att vara säkra på att få den bensin de önskade.
I dessa och liknande utsatta situationer måste den kristne verkligen se till att inte bli påverkad av dem som ger luft åt sin vrede mot andra. En kristen bör alltid kunna identifieras genom sin självbehärskning och mildhet.
Fördelar med självbehärskning
Självbehärskning medför många vinster, och en del av dessa är ganska uppenbara. Guds ord fördömer till exempel frosseri och dryckenskap. (Ordspråksboken 23:20, 21) Aposteln Paulus ger rådet: ”Vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat, gör allt till Guds ära.” (1 Korintierna 10:31) Självbehärskning hjälper oss att följa detta råd, och det innebär avgjorda fördelar för hälsan. Omåttlig alkoholförtäring och frosseri är emellertid inte bara ohälsosamma, utan kan till och med få till följd att en kristen utesluts ur den kristna församlingen. Självbehärskning inom dessa områden är därför till hjälp för en kristen att hålla sig tätt intill Jehova.
Självbehärskning hjälper oss också att motstå den anda av efterlåtenhet som råder i den här världen. (1 Korintierna 2:12) I vår tid förkunnas det vitt och brett att otukt, homosexualitet, äktenskapsbrott och alla typer av sexuella perversiteter är acceptabla och normala. Kristna män och kvinnor motstår emellertid sådan propaganda och kämpar för att hålla sig rena i Guds ögon. De vet att ”varken otuktsmän eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, eller män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män ... skall ärva Guds rike”. (1 Korintierna 6:9, 10) Självbehärskning gör det möjligt för dem att värja sig mot att bli besmittade av sådana omoraliska tänkesätt som låter påskina att dessa ting är acceptabla.
Felaktiga tänkesätt sprids på olika vägar i vår tid men i synnerhet genom underhållningen, vare sig detta är TV, filmer, musik, teaterföreställningar, romaner eller andra medier. Den kristne måste utöva självbehärskning med avseende på den tid han avsätter för underhållning, i det att han inser att man behöver bara så mycket underhållning att man blir vederkvickt och att underhållning, efter det att denna punkt passerats, övergår till att bli njutningslystnad och ett slöseri med tiden. Han måste också iaktta självbehärskning med avseende på den typ av underhållning han ägnar sig åt och vara medveten om att en stor del av den populära underhållningen i vår tid framhäver omoraliska attityder, våldstendenser eller dragning till det ockulta. Dessa ting är inte passande för kristna. — Efesierna 2:1—3.
Självbehärskning medför framsteg
Självbehärskning är inte enbart ett skydd. Den hjälper också den kristne att göra framsteg i fråga om andlighet och i tjänsten. Aposteln Petrus betonade detta, när han skrev: ”Till er tro [skall ni] lägga dygd, till er dygd kunskap, till er kunskap självbehärskning.” Han sade att dessa egenskaper i förening med uthållighet, gudaktig hängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek ”skall ... hindra er från att vara overksamma eller utan frukt i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus”. (2 Petrus 1:5—8) Hur hjälper oss denna självbehärskning att göra framsteg som kristna Ordets förkunnare?
Den kristne ägnar vanligen mycket tid varje månad åt att tala med andra om de goda nyheterna om Guds rike. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Det kan emellertid vara så att somliga kristna kanske tar del i denna verksamhet endast sporadiskt på grund av andra krav som ställs på deras tid eller till följd av missmod på grund av att de möter brist på intresse. De kanske besitter utmärkta kunskaper i Guds ord. Men i stället för att göra framsteg går de bakåt, ända till gränsen för fullständig ”ofruktbarhet”. Vad bör de göra?
Ni skall ”lägga ... till er kunskap självbehärskning”, var Petrus’ råd. Detta kan innebära självbehärskning i förbindelse med den tid man ägnar åt rekreation, sällskapsliv och till och med förvärvsarbete. Eller också kan självbehärskning inbegripa att man regelbundet stärker sig i att vara uthållig, trots att man möts av apati. Detta kan man uppodla med hjälp av regelbundet personligt bibelstudium såväl som att gå på kristna möten.
Självbehärskning hjälper också den kristne att göra framsteg i sitt förhållande till andra. Genom att uppöva självbehärskning kommer han att nå större framgång, när han samarbetar med andra i församlingen, och en anda av glädje och frid kommer att råda. (Efesierna 4:3) Genom att utöva självbehärskning kommer var och en att vinnlägga sig om att inte bli en orsak för andra i församlingen att snava. — Filipperna 1:9, 10.
Självbehärskning inbegriper i synnerhet förmågan att styra sin tunga. Detta är nödvändigt, om vi skall kunna undvika att få andra att snava. Men detta är inte lätt. Lärjungen Jakob skrev: ”Om någon inte felar i ord, är denne en fullkomlig man.” (Jakob 3:2) Jakob uppmuntrade emellertid alla kristna att arbeta på förmågan att styra tungan, så att de skulle kunna använda den till att välsigna andra med. (Jakob 3:5—12) Därför skrev han: ”För övrigt får rättfärdighets frukt sin säd sådd under fredliga förhållanden för dem som stiftar fred.” — Jakob 3:18.
Självbehärskning i predikoarbetet
Då och då kan den kristne i sin predikoverksamhet träffa på en mycket obehärskad individ. Vid sådana tillfällen måste den kristne utöva sträng självbehärskning, förbli lugn och inte ge igen i vare sig ord eller gärning. En kristen kvinna utgjorde ett förvånansvärt exempel i detta avseende. Vid den tredje dörren hon ringde på en söndagsförmiddag öppnade den besökta och började skjuta på henne. Förkunnaren bevarade emellertid sitt lugn. ”Ni sköt på mig”, sade hon. ”Ja”, svarade den besökta, ”jag sköt på er”, och fortsatte sedan att skjuta. Vittnet berättar: ”Jag hade två kulhål i kappan, två i väskan och ett i foten. En kula träffade mellan mina fötter. Jag kände krutstänk bränna på benen, när jag försökte komma bort från hennes veranda.”
Den kristna kvinnan bevarade en enastående fattning i denna situation. Hon bad till Jehova att han skulle hjälpa henne så att hon kunde ta sig till nästa hus och inte falla på vägen dit. Hon klarade det och tog sig uppför trappstegen med hjälp av händerna. En kvinna öppnade på hennes knackning, och när hon fick veta att förkunnaren hade blivit beskjuten, förde hon mycket vänligt in henne. Kvinnan och hennes äldsta dotter, en sjuksköterska, gav första hjälpen, medan en annan dotter ringde polisen och paramedicerna. Denna kristna förkunnares självbehärskning gjorde ett djupt intryck, först på polisen, sedan på paramedicerna, på den folkskara som samlats och slutligen på sjukhuspersonalen.
Det är sant att de flesta kristna förkunnare inte blir beskjutna. Men de har ofta att göra med individer som är mycket upprörda och arga. De bör komma ihåg att ”ett mjukt svar stillar vrede”. (Ordspråksboken 15:1) Jesus är deras förebild. Om honom skrev Petrus: ”När han blev förolämpad, började han inte förolämpa tillbaka. När han led, började han inte hota, utan fortsatte att anförtro sig åt den som dömer rättvist.” (1 Petrus 2:23) Ja, självbehärskning är en utmärkt rekommendation för den kristne förkunnaren.
Hur man uppodlar självbehärskning
Eftersom självbehärskning är en frukt av Guds heliga ande, behöver vi denna ande för att utveckla självbehärskning. Som aposteln Paulus skrev: ”Fortsätt att vandra genom ande.” (Galaterna 5:16, 22, 23) Alla kristna måste vara angelägna att studera Guds ord, som också är en produkt av helig ande. Genom att regelbundet studera detta ord och tillämpa det vi lär i vårt liv kommer vi att kunna styra våra tankar och ta ”varje tanke till fånga för att göra den lydig mot den Smorde”. (2 Korintierna 10:5; Romarna 12:2) Ja, det är nödvändigt för den kristne att lära sig att tänka på samma sätt som Jesus tänker och som Jehova Gud tänker.
Hjärtat, sätet för motiven, måste också ständigt stå under inflytande av Guds ande, eftersom självbehärskning innebär att styra, eller att tygla, sina känslor eller önskningar, vilka har sin upprinnelse i hjärtat. (Matteus 15:19) Kom därför ihåg följande goda råd: ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.” (Ordspråksboken 4:23) Låt Guds ande röra vid ditt hjärta, när du inhämtar kunskap om bibliska principer. Försök om möjligt lägga på minnet skriftenliga råd som du kan stödja dig på, när du hamnar i prövosamma situationer.
Nyttigt umgänge med medkristna hjälper dig också att utveckla självbehärskning. (Hebréerna 10:23—25) De olika mötena i den kristna församlingen är avsedda att hjälpa alla kristna att tillväxa i fråga om bibelkunskap och förmågan att frambringa Guds andes frukt. Välj dessutom till umgängesvänner sådana som är exemplariska när det gäller självbehärskning. På så sätt kommer du också att känna dig sporrad att utveckla denna egenskap. — Ordspråksboken 13:20; 27:17.
En sak som aldrig får försummas är regelbundet kommunicerande med Jehova i bön. Den kristne måste ständigt be om hans hjälp med avseende på uppodlandet av självbehärskning. Be om att hans ande skall komma till din hjälp. Och om du finner att du har kommit till korta i fråga om att utöva självbehärskning i något avseende, sök då ödmjukt och uppriktigt Jehovas förlåtelse. Jesus lärde oss att be: ”För oss inte in i frestelse.” Paulus uppmuntrade de kristna att vara ”ihärdiga i bönen”. Vänd dig därför till Jehova ”oupphörligt” och be om hans hjälp, när du bemödar dig om att uppöva självbehärskning i ditt liv. — Matteus 6:13; Romarna 12:12; 1 Tessalonikerna 5:17.
Vilken utmärkt kristen egenskap självbehärskning är! Fortsätt att uppodla den. De som gör detta har större självaktning. De kan glädja sig åt större frid och lycka i sin familj och i sitt förhållande till andra i församlingen såväl som bättre relationer till andra i det dagliga livet. Ännu viktigare är att självbehärskning är till hjälp för dem att trygga ett gott förhållande till Skaparen och att det gagnar till att identifiera dem som sanna kristna tjänare åt deras Gud.
[Ruta på sidan 24]
För ditt studium
Detta är den nionde artikeln om ”andens frukter”. Du kan finna de andra artiklarna i denna serie i följande nummer av Vakttornet: 15 mars, 1 juli, 1 september, 15 september (två artiklar) och 15 november 1985 samt 15 mars och 1 april 1986. Du kan ha glädje av att sätta upp som ett personligt studieprojekt att repetera dessa utmärkta skriftenliga upplysningar.