Kristna kvinnor förtjänar ära och respekt
”Ni män skall ... fortsätta att leva tillsammans med dem enligt kunskap, i det ni visar dem ära som ett svagare kärl, det kvinnliga.” — 1 PETRUS 3:7.
1, 2. a) Vilken reaktion framkallade Jesu samtal med den samariska kvinnan vid brunnen, och varför det? (Se också fotnoten.) b) Vad visade Jesus genom att predika för den samariska kvinnan?
VID middagstid en dag mot slutet av år 30 v.t. visade Jesus vid den gamla brunnen i närheten av staden Sykar hur han tyckte att kvinnor skulle behandlas. Han var trött, hungrig och törstig, när han kom fram till brunnen efter att under hela förmiddagen ha vandrat igenom det kuperade Samarien. Medan han satt bredvid brunnen kom en samarisk kvinna för att hämta upp vatten. ”Ge mig att dricka”, sade Jesus till henne. Kvinnan måste ha stirrat förvånat på honom, när hon frågade: ”Hur kommer det sig att du, fast du är jude, ber mig om något att dricka, när jag är en samarisk kvinna?” När sedan hans lärjungar kom tillbaka efter att ha köpt matvaror, blev de förvånade och undrade varför Jesus ”talade med en kvinna”. — Johannes 4:4—9, 27.
2 Vad framkallade kvinnans fråga och lärjungarnas oro? Hon var samarier, och judarna ville inte ha med samarierna att göra. (Johannes 8:48) Men det fanns tydligen ytterligare en orsak till oro. Den dåtida rabbinska traditionen uppmuntrade inte män att offentligt tala med kvinnor.a Och ändå predikade Jesus öppet för denna uppriktiga kvinna, och han avslöjade till och med för henne att han var Messias. (Johannes 4:25, 26) Jesus visade därigenom att han inte ville vara bunden av oskriftenliga traditioner, inbegripet dem som förnedrade kvinnor. (Markus 7:9—13) Genom det Jesus gjorde och lärde visade han i stället att kvinnor skulle behandlas med ära och respekt.
Hur Jesus behandlade kvinnor
3, 4. a) Hur reagerade Jesus mot den kvinna som rörde vid hans kläder? b) Hur var Jesus ett fint föredöme för kristna män, i synnerhet tillsyningsmän?
3 Jesu sätt att behandla kvinnor avspeglade den ömma medkänsla han hyste med människor. Vid ett tillfälle sökte en kvinna, som hade lidit av blödningar i mer än 12 år, efter Jesus i en folkskara. Hennes tillstånd gjorde henne ceremoniellt oren, och därför borde hon inte ha varit där. (3 Moseboken 15:25—27) Men i sin desperation smög hon sig in bakom Jesus. När hon vidrörde hans kläder, blev hon genast frisk! Jesus stannade, trots att han var på väg hem till Jairos, vars dotter var allvarligt sjuk. Eftersom Jesus hade känt kraft gå ut från sig, såg han sig omkring efter den som hade rört vid honom. Till slut kom kvinnan bävande och föll ner inför honom. Skulle Jesus gräla på henne för att hon var i folkskaran eller för att hon utan lov hade rört vid hans kläder? Nej, hon fann i stället att han var mycket innerlig och omtänksam. ”Dotter”, sade han, ”din tro har gjort dig frisk.” Detta var det enda tillfälle då Jesus direkt tilltalade en kvinna som ”dotter”. Vad det ordet måste ha lugnat hennes hjärta! — Matteus 9:18—22; Markus 5:21—34.
4 Jesus såg längre än till Lagens bokstav. Han såg andan bakom Lagen och behovet av barmhärtighet och medkänsla. (Jämför Matteus 23:23.) Jesus lade märke till den sjukliga kvinnans desperata situation och tog hänsyn till att hon drevs av tro. Han var därigenom ett fint föredöme för kristna män, i synnerhet tillsyningsmän. Om en kristen syster har personliga problem eller står inför en prövande situation, bör de äldste försöka se bakom de omedelbara orden eller handlingarna och ta hänsyn till omständigheterna och motiven. En sådan insikt kan visa att det inte är råd och tillrättavisning som behövs, utan i stället tålamod, förståelse och medkänsla. — Ordspråken 10:19; 16:23; 19:11.
5. a) Hur var kvinnor begränsade av rabbinska traditioner? (Se fotnoten.) b) Vilka var de första som fick se den uppståndne Jesus och intyga att han hade uppstått?
5 Då Jesus var här på jorden fick kvinnor, på grund av de begränsningar som de rabbinska traditionerna ålade dem, inte tjäna som vittnen i en rättssak.b Tänk på det som hände kort efter det att Jesus på morgonen den 16 nisan år 33 v.t. hade blivit uppväckt från de döda. Vilka skulle bli de första som fick se den uppståndne Jesus och intyga för de andra lärjungarna att deras Herre hade blivit uppväckt? Det visade sig bli de kvinnor som hade stannat kvar inom synhåll från avrättningsplatsen tills han utandades. — Matteus 27:55, 56, 61.
6, 7. a) Vad sade Jesus till de kvinnor som kom till graven? b) Hur reagerade Jesu manliga lärjungar först på kvinnornas uppgifter, och vad kan vi lära av detta?
6 Tidigt på morgonen den första dagen i veckan gick Maria Magdalena och andra kvinnor till graven med välluktande kryddor för att behandla Jesu kropp. När Maria fann att graven var tom, sprang hon i väg för att berätta detta för Petrus och Johannes, medan de andra kvinnorna stannade kvar. Snart visade sig en ängel för dem och berättade att Jesus hade blivit uppväckt. Ängeln befallde dem att snabbt ge sig av och tala om nyheten för hans lärjungar. Medan kvinnorna skyndade i väg för att göra detta, visade sig Jesus för dem. ”Gå, underrätta mina bröder”, sade han till dem. (Matteus 28:1—10; Markus 16:1, 2; Johannes 20:1, 2) Ovetande om ängelns besök och överväldigad av sorg återvände Maria Magdalena till den tomma graven. Där visade sig Jesus för henne, och när hon äntligen kände igen honom, sade han: ”Bege dig till mina bröder och säg till dem: ’Jag far nu upp till min Fader och er Fader och till min Gud och er Gud.’” — Johannes 20:11—18; jämför Matteus 28:9, 10.
7 Jesus kunde ha visat sig först för Petrus eller Johannes eller någon av de andra manliga lärjungarna. Men i stället valde han att gynna dessa kvinnor genom att låta dem bli de första ögonvittnena till att han hade uppstått och ge dem i uppdrag att vittna om detta för hans manliga lärjungar. Vad var männens första reaktion? Berättelsen lyder: ”Dessa uttalanden syntes ... för dem som tomt prat, och de ville inte tro kvinnorna.” (Lukas 24:11) Skulle det kunna vara så att de fann det svårt att godta uppgiften därför att den kom från kvinnor? I så fall fick de med tiden överflödande bevis för att Jesus hade blivit uppväckt från de döda. (Lukas 24:13—46; 1 Korinthierna 15:3—8) Kristna män i våra dagar handlar förståndigt när de tar hänsyn till sina andliga systrars iakttagelser. — Jämför 1 Moseboken 21:12.
8. Vad visade Jesus genom sitt sätt att uppträda mot kvinnor?
8 Det är verkligen hjärtevärmande att se hur Jesus uppträdde mot kvinnor. Han var alltid barmhärtig och fullständigt balanserad i sitt umgänge med kvinnor, och han varken upphöjde eller förringade dem. (Johannes 2:3—5) Han vägrade att följa de rabbinska traditionerna som berövade kvinnor deras värdighet och som gjorde Guds ord ogiltigt. (Jämför Matteus 15:3—9.) Genom att behandla kvinnor med ära och respekt gav Jesus exempel på hur Jehova Gud tycker att de bör behandlas. (Johannes 5:19) Jesus är också ett enastående föredöme för kristna män att efterlikna. — 1 Petrus 2:21.
Vad Jesus lärde om kvinnor
9, 10. Hur vederlade Jesus de rabbinska traditionerna med avseende på kvinnor, och vad sade han när fariséerna hade ställt en fråga om skilsmässa?
9 Jesus hedrade kvinnor inte bara genom sitt handlingssätt, utan också genom det han lärde, och han vederlade därigenom de rabbinska traditionerna. Tänk till exempel på det han lärde om skilsmässa och äktenskapsbrott.
10 Beträffande skilsmässa fick Jesus den här frågan: ”Har en man lov att skilja sig från sin hustru på vilken grund som helst?” Enligt Markus’ berättelse sade Jesus: ”Vemhelst som skiljer sin hustru från sig [utom på grund av otukt] och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne, och om en kvinna, sedan hon skilt sin man från sig, skulle gifta sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott.” (Markus 10:10—12; Matteus 19:3, 9) Dessa enkla ord visade aktning för kvinnors värdighet. Hur då?
11. Vad visar Jesu ord ”utom på grund av otukt” om äktenskapet?
11 För det första: Genom orden ”utom på grund av otukt” (som endast finns i Matteus’ evangelium) visade Jesus att äktenskapet inte var något som man skulle ta lätt på eller upplösa utan vidare. Den rådande rabbinska läran tillät skilsmässa på grund av sådana bagateller som att en hustru hade fördärvat en maträtt eller att hon hade talat med en främmande man. Ja, skilsmässa tilläts till och med om en man fann en annan kvinna som var mer tilldragande i hans ögon! En bibelkännare konstaterar: ”När Jesus talade som han gjorde, ... slog han ett slag för kvinnorna genom att söka återföra äktenskapet till den ställning det borde ha.” Ja, äktenskapet bör verkligen vara en bestående förening i vilken en kvinna kan känna sig trygg. — Markus 10:6—9.
12. Vilken uppfattning införde Jesus genom orden ”begå äktenskapsbrott mot henne”?
12 För det andra: Genom att säga ”begår äktenskapsbrott mot henne” introducerade Jesus en uppfattning som inte var erkänd i de rabbinska domstolarna, nämligen att en man begår äktenskapsbrott mot sin hustru. I en bibelkommentar (The Expositor’s Bible Commentary) ges denna förklaring: ”I den rabbinska judendomen kunde en kvinna genom att vara otrogen begå äktenskapsbrott mot sin man, och en man kunde begå äktenskapsbrott mot en annan man genom att ha sexuellt umgänge med dennes hustru. Men en man kunde aldrig, oavsett vad han gjorde, begå äktenskapsbrott mot sin hustru. Genom att ställa mannen under samma moraliska förpliktelse som hustrun lyfte Jesus upp kvinnans ställning och värdighet.”
13. Hur visade Jesus att det under den kristna ordningen skulle vara en och samma norm för både män och kvinnor i fråga om skilsmässa?
13 För det tredje: Genom uttrycket ”sedan hon skilt sin man från sig” erkände Jesus en kvinnas rätt att skilja sig från en otrogen äkta man — en sedvänja som tydligen var känd, men som inte var vanlig under den judiska lagen på den tiden.c Det sades att en man kunde skilja sig från en kvinna med eller utan hennes samtycke, men att en kvinna endast kunde skilja sig från en man med hans samtycke. Men under den kristna ordningen skulle, enligt Jesus, samma norm gälla för både män och kvinnor.
14. Vad återspeglade Jesus genom sin undervisning?
14 Jesu undervisning visar tydligt hans stora omsorg om kvinnors väl. Det är därför inte svårt att förstå varför somliga kvinnor kände en sådan kärlek till Jesus att de sörjde för hans behov med sina egna tillhörigheter. (Lukas 8:1—3) ”Vad jag lär ut är inte mitt”, sade Jesus, ”utan tillhör honom som har sänt mig.” (Johannes 7:16) Genom det Jesus lärde återspeglade han Jehovas egen ömma omtanke om kvinnor.
Att visa dem ära
15. Vad skrev aposteln Petrus om det sätt varpå män bör behandla sina hustrur?
15 Aposteln Petrus hade personligen iakttagit hur Jesus uppträdde mot kvinnor. Omkring 30 år senare gav Petrus kärleksfulla råd åt hustrur och skrev sedan: ”Ni män skall på samma sätt fortsätta att leva tillsammans med dem enligt kunskap, i det ni visar dem ära som ett svagare kärl, det kvinnliga, då ni ju också är arvingar med dem till livets oförtjänta ynnest, för att era böner inte skall förhindras.” (1 Petrus 3:7) Vad menade Petrus, när han sade att männen skulle visa dem ”ära”?
16. a) Vad är innebörden i det grekiska substantiv som översätts med ”ära”? b) Hur ärade Jehova Jesus under förvandlingen, och vad lär vi av detta?
16 Enligt en lexikograf har det grekiska ord som översatts med ”ära” (ti·mẹ) innebörden ”pris, värde, heder och respekt”. Former av detta grekiska ord återges med ”gåvor” och ”dyrbar”. (Apostlagärningarna 28:10; 1 Petrus 2:7) Vi får insikt i vad det betyder att ära någon, om vi granskar Petrus’ användning av en form av samma ord i 2 Petrus 1:17. Där sade han med avseende på Jesu förvandling eller förklaring: ”Han fick ... från Gud, Fadern, ära och härlighet, när ord sådana som dessa framfördes till honom av den storslagna härligheten: ’Denne är min son, min älskade, som jag själv har godkänt.’” Vid Jesu förvandling ärade Jehova sin Son genom att uttrycka sitt godkännande av Jesus, och detta gjorde Gud medan andra hörde på. (Matteus 17:1—5) Den man som ärar sin hustru förödmjukar eller nedvärderar henne således inte. Genom sina ord och handlingar visar han i stället både privat och offentligt att han uppskattar henne. — Ordspråken 31:28—30.
17. a) Varför är det en kristen hustrus rättighet att få ära? b) Varför bör en man inte tycka att han har större värde i Guds ögon än en kvinna har?
17 Petrus säger att kristna män skall visa sina hustrur sådan ära. Detta skall de inte göra som ett ynnestbevis, utan som något som med rätta tillkommer deras hustrur. Varför har hustrur rätt att få sådan ära? Petrus förklarar: ”Då ni ju också är arvingar med dem till livets oförtjänta ynnest.” De män och kvinnor som under det första århundradet v.t. mottog Petrus’ brev var alla Kristi medarvingar. (Romarna 8:16, 17; Galaterna 3:28) Dessa män och kvinnor hade inte samma plikter i församlingen, men både män och kvinnor skulle till slut få härska tillsammans med Kristus i himlen. (Uppenbarelseboken 20:6) I våra dagar, när de flesta av Guds folks medlemmar har ett jordiskt hopp, skulle det också vara ett allvarligt misstag av en kristen man att tycka att han, på grund av de privilegier han kan ha i församlingen, har större värde i Guds ögon än kvinnorna har. (Jämför Lukas 17:10.) Män och kvinnor har samma ställning inför Gud i andligt avseende, eftersom Jesu offerdöd öppnade samma möjlighet för både män och kvinnor, nämligen att med evigt liv i sikte bli befriade från syndens och dödens fördömelse. — Romarna 6:23.
18. Vilket tvingande skäl ger Petrus till att en man skall ära sin hustru?
18 Petrus ger ännu ett tvingande skäl till att en man skall ära sin hustru, när han säger till männen: ”För att era böner inte skall förhindras.” Uttrycket ”förhindras” är en återgivning av ett grekiskt verb (en·kọ·pto), som ordagrant betyder ”hugga (skära) i”. Enligt en biblisk ordbok (An Expository Dictionary of New Testament Words av W. E. Vine) ”användes det i betydelsen att hindra personer genom att bryta upp vägen eller genom att placera ett hinder i vägen”. En man som inte visar sin hustru ära skulle således kunna upptäcka att det finns en vägspärr som hindrar hans böner att nå fram till Gud. Mannen kanske känner sig ovärdig att närma sig Gud, eller också kanske Jehova inte vill lyssna. Det är helt klart att Jehova bryr sig mycket om det sätt varpå män behandlar kvinnor. — Jämför Klagovisorna 3:44.
19. Hur kan män och kvinnor med ömsesidig respekt tjäna tillsammans i församlingen?
19 Det är inte bara män som är förpliktade att visa ära. En man bör ära sin hustru genom att behandla henne kärleksfullt och med värdighet, men hustrun å sin sida bör ära sin man genom att underordna sig och visa djup respekt. (1 Petrus 3:1—6) Paulus förmanade också de kristna att ”bevisa varandra ära”. (Romarna 12:10) Detta är en uppmaning till män och kvinnor att med ömsesidig respekt tjäna tillsammans i församlingen. När det råder en sådan anda, kommer kristna kvinnor inte att tala rent ut på ett sätt som undergräver auktoriteten hos dem som har ledningen. De kommer i stället att stödja de äldste och samarbeta med dem. (1 Korinthierna 14:34, 35; Hebréerna 13:17) Kristna tillsyningsmän för sin del kommer att behandla ”äldre kvinnor som ... mödrar” och ”yngre kvinnor som ... systrar med all kyskhet”. (1 Timoteus 5:1, 2) De äldste kommer förståndigt nog att vänligt ta sina kristna systrars synpunkter under övervägande. När en syster visar sin aktning för teokratiskt ledarskap och respektfullt ställer en fråga eller rentav påpekar något som behöver uppmärksammas, kommer de äldste villigt att ägna uppmärksamhet åt hennes fråga eller problem.
20. Hur bör kvinnor behandlas enligt Bibeln?
20 Alltsedan synden kom in i bilden i Eden har kvinnor i många kulturer varit förvisade till en ställning av vanära. Men det var inte så Jehova från början avsåg att de skulle behandlas. Skildringen i både de hebreiska och de kristna grekiska skrifterna visar tydligt att gudaktiga kvinnor — oavsett vilken kulturell syn på kvinnor som kan vara förhärskande — bör behandlas med ära och respekt. Det är deras gudagivna rättighet.
[Fotnoter]
a The International Standard Bible Encyclopedia förklarar: ”Kvinnor åt inte tillsammans med manliga gäster, och män uppmuntrades inte att tala med kvinnor. ... Det var framför allt skandalöst att samtala med en kvinna offentligt.” Den judiska Mishna, en samling rabbinska läror, gav rådet: ”Tala inte mycket med kvinnor. ... Den som talar mycket med kvinnor drar olycka över sig och försummar studiet av Lagen och kommer till slut att ärva Gehenna.” — Abot 1:5.
b I boken Palestine in the Time of Christ heter det: ”I vissa fall likställdes kvinnan nästan med en slav. Hon kunde till exempel inte vittna i en domstol, utom för att intyga att hennes man hade dött.” Mishna hänvisar till 3 Moseboken 5:1 och förklarar: ”[Lagen om] en vittnesed gäller män, men inte kvinnor.” — Shebuot 4:I.
c Den judiske historieskrivaren Josephus, som levde under det första århundradet v.t., omtalar att Herodes’ syster Salome sände sin man ”ett dokument som upplöste deras äktenskap, något som inte var i överensstämmelse med judisk lag. För hos oss är det (endast) mannen som har lov att göra detta.” — Antiquitates Judaicae (Den forntida judiska historien), XV, 259 [vii, 10].
Vad svarar du?
◻ Vilka exempel visar att Jesus behandlade kvinnor med ära och respekt?
◻ Hur visade Jesu undervisning respekt för kvinnors värdighet?
◻ Varför bör en man visa sin kristna hustru ära?
◻ Hur är alla kristna förpliktade att visa andra ära?
[Bild på sidan 17]
Till sin stora glädje var gudaktiga kvinnor de första som fick se den uppståndne Jesus, som uppmanade dem att vittna om detta för hans bröder