Därför sände Jehova ”sin Son som ett försoningsoffer för våra synder”. (1Jo 4:10; Heb 2:17) Jesu försoningsoffer gör det möjligt för människor att bli försonade med Gud och uppnå ett gott förhållande till honom. Försoningsoffret avlägsnar den orsak Gud har att döma människorna och gör det möjligt för honom att visa dem ynnest och barmhärtighet. Syndens börda och den dödsdom synden för med sig kan således avlägsnas från det andliga Israel och från alla andra som drar nytta av denna anordning. (1Jo 2:1, 2; Rom 6:23)

Grundvalen för försoning. En fullständig försoning med Gud är bara möjlig genom Kristi Jesu lösenoffer; Jesus är ”vägen”, och ingen kommer till Fadern utom genom honom. (Joh 14:6) Hans död tjänade som ”ett försoningsoffer [grek.: hilasmọs] för våra synder”. (1Jo 2:2; 4:10) Ordet hilasmọs betyder ”något som blidkar”, ”något som gör någon mild och vänligt stämd”, ”försoning”. Men Jesu Kristi offer var inte något som gör någon mild och vänligt stämd i den bemärkelsen att det lugnade sårade känslor hos Gud. Hans älskade Sons död åstadkom naturligtvis inte något sådant. Jesu offer var i stället något som blidkade i den bemärkelsen att det tillfredsställde Guds krav på fullkomlig rättvisa genom att det frambringade en rättvis och rättfärdig grundval för förlåtelse av synder, så att Gud kan ”vara rättfärdig också när han förklarar den [medfött syndiga] människa rättfärdig som har tro på Jesus”. (Rom 3:24–26) Kristi offer var det medel som bringade fullständig försoning för människornas synder och lagstridiga handlingar, vilket gjorde det möjligt för människor att söka och att återigen få ett gott och rätt förhållande till den suveräne Guden. (Ef 1:7; Heb 2:17; se LÖSEN, FRIKÖPANDE.)