En tredje uppfattning, som stämmer väl överens med Bibelns vittnesbörd, är att ordet ”hebré” (‛ivrị) kommer från namnet Eber (‛Ẹver). Detta var namnet på en av Sems sonsonssöner, en av Abrahams förfäder. (1Mo 11:10–26) Det är sant att det enda vi vet om Eber är att han var ett led i släktlinjen mellan Sem och Abraham. Det berättas inte om någon speciell bedrift eller något personligt drag hos honom som skulle kunna förklara att hans namn fick en så framträdande plats bland hans avkomlingar. Men det är ändå värt att lägga märke till att Eber får ett särskilt omnämnande i 1 Moseboken 10:21, där Sem omtalas som ”förfader till alla Ebers söner”. Att Ebers namn flera hundra år efter hans död användes om ett visst folk eller område framgår av Bileams profetia, som uttalades på 1400-talet f.v.t. (4Mo 24:24) Namnet Eber skulle, om det användes i form av ett patronymikon, också förknippa israeliterna med en bestämd släkt av de släkter som härstammade från Noa och som finns upptecknade i 1 Moseboken 10:1–32.

Att Eber framhävs på ett särskilt sätt i släktregistren kan vara en antydan från Guds sida om att den välsignelse Noa uttalade över Sem i synnerhet skulle uppfyllas på Ebers avkomlingar. Det som senare skedde visar att det i första hand var israeliterna som omfattades av välsignelsen. Detta särskilda omnämnande skulle också kunna tjäna till att visa vilken släktlinje som skulle leda fram till den utlovade avkomma som nämns i Jehovas profetia i 1 Moseboken 3:15. Därigenom görs Eber till ett viktigt led i linjen mellan Sem och Abraham. Detta skulle också stämma väl överens med att Jehova kallas ”hebréernas Gud”.