Bibelns syn

Varför svordomar inte är lämpliga för de kristna

EN PRODUCENT för BBC:s radiosändningar för Wales blev tillrättavisad för att han vägrade att klippa bort ”stötande ord” ur en intervju med en homosexuell, som enligt en talesman för BBC, vilken citerades i tidningen The Guardian, använde ”extremt grovt språk för att beskriva handlingar som kan göra att man ådrar sig aids”. Och 22 procent av de program som granskades i en två veckor lång undersökning av sändningar i Storbritanniens fyra TV-kanaler innehöll ”svordomar, förbannelser och/eller hädelser”.

Sådana notiser pekar på en verklig paradox i fråga om inställningar. För många människor är ett samtal som är späckat med svordomar chockerande och stötande. Andra rycker på axlarna och tycker att ett sådant språk bara är färgstarkt och jordnära, ingenting att haka upp sig på. Men hör svordomar hemma i de kristnas tal — bland kristna som sätter värde på sitt förhållande till Gud och sina medmänniskor?

Varför så vanliga?

Svordomar är ”varje slag av vanemässigt oanständigt språk”. Hädelser, förbannelser och kraftuttryck faller inom ramen för den här definitionen. Svordomar uttrycker raseri, till och med ovettigt fördömande. Mary Marshall, författare till boken Origins & Meanings of Oaths & Swear Words (Eder och svordomar — deras ursprung och innebörd), säger att ”eder och svordomar hör till det talade språket långt mer än till det litterära”. Inte desto mindre är många romaner fulla med svordomar.

Varför är svordomar så vanliga? En del människor som har ett begränsat ordförråd kompenserar den bristen genom flitigt bruk av svordomar. Andra tar sin tillflykt till svordomar för att ge eftertryck. Definitionen av svordomar visar att de ofta är förbundna med känslor av irritation, missräkning och vrede. Ja, många häver ur sig ett kraftuttryck för att ”få utlopp för . . . undertryckta känslor”. Forskaren Marshall påpekar att hennes alfabetiska kortregister över engelska svordomar är tjockast under ord som börjar med explosiva och väsande konsonanter.

Även om somliga kan tyckas lätta på det känslomässiga trycket genom att svära, upptäcker många att svordomar föder svordomar. Varför är det så? Oanständigt språk underblåser känslornas eld. Under det kaos som rådde vid en trafikstockning i en västafrikansk huvudstad hoppade en ilsken bilförare ur sin bil och rusade fram till en annan förare som blockerade vägen med sitt fordon. Vreden kokade, och svordomarna förpestade luften, när var och en försökte överträffa den andre i förolämpningar. Andra strandsatta bilister lutade sig ut ur sina bilar och uppmuntrade rivalerna med hejarop, vilket fick dem att häva ur sig allt värre otidigheter.

Förolämpningar som förnedrar en människa kan släppa loss ett flöde av svordomar. Dit hör ord som jämför offret för angreppet med ett djur, till och med en insekt, nedsättande kommentarer om en människas föräldrar eller tvivelaktiga bakgrund, ord som riktar uppmärksamheten på vissa fysiska särdrag och, vilket kan vara ännu mer kränkande, slipprigheter, hädelser och sexuella oanständigheter.

Guds syn på svordomar

Missbruk av Guds namn innebär sannerligen en allvarlig kränkning. I 2 Moseboken 20:7 heter det: ”Du skall inte ta upp Jehovas, din Guds, namn på ett ovärdigt sätt.” Men var det så att överträdelse av den här befallningen äventyrade tillbedjarens förhållande till Gud? Ja. Lagen sade vidare: ”Jehova kommer inte att lämna den ostraffad som tar upp hans namn på ett ovärdigt sätt.”

Något som illustrerar hur viktigt det var att man lydde den här befallningen är Bibelns berättelse om ett slagsmål mellan en israelit och en annan man. Den senare ”började skymfa Namnet och nerkalla ont över det”. Hur bedömde Gud situationen? Han påbjöd: ”Den som skymfar Jehovas namn [skall] ovillkorligen dödas.” (3 Moseboken 24:10—16) Även om inte skymfen beskrivs i detalj, visar ändå det här bibelstället Guds syn på vanvördigt tal och uppförande.

De kristna grekiska skrifterna förutsäger om våra dagar att ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med [skall] vara här. Ty människorna skall vara . . . hädare [grekiska: blạ·sfe·moi], . . . och från dessa skall du vända dig bort.” (2 Timoteus 3:1, 2, 5) Det grekiska ordet blạ·sfe·mị·a förmedlar mer än tanken på vanvördigt tal mot heliga ting. Dess innebörd omfattar i själva verket allt kränkande och nedsättande tal som skadar en annan människa.

Människor som använder skymford visar ”den gamla personligheten” som de kristna uppmanas att lägga bort, likt en illaluktande rock eller kappa som man inte längre har någon användning för.a Aposteln Paulus ger rådet: ”Lägg nu verkligen bort dem alla ifrån er: vrede, förbittring, uselhet, skymford och oanständigt tal ur er mun.” ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet.” (Kolosserna 3:8, 9; Efesierna 4:31) Lägg också märke till att de som förolämpar och hopar skymford över andra och som omtalas som ”smädare” av Paulus är inbegripna bland de ”orättfärdiga [som] inte skall ärva Guds kungarike”. — 1 Korinthierna 6:9, 10.

Lägg bort svordomar!

Sann kärlek till Gud kommer att driva en kristen till att göra sådant som behagar honom. (1 Johannes 5:3) Alldeles som Gud visar omtanke om alla människor, bör också den kristne önska återspegla samma känsla i sin inställning till andra och därigenom lyda de två största buden, som befaller oss att älska Gud och vår nästa. (Matteus 22:37—39) Följaktligen ”må [var och en av oss] behaga sin nästa i det som är gott för hans uppbyggande”. (Romarna 15:2) Fråga därför dig själv: Väcker mitt ordval anstöt, eller bygger det upp?

Det medges att det inte är lätt för en människa att sanera sitt språk, om vanan att använda svordomar är djupt rotad. Men det är möjligt att göra det — med hjälp. Guds ande kan hjälpa en människa att ändra sitt sätt att tala. Men personen i fråga måste först vara villig att bygga upp ett förråd av goda ord — och sedan regelbundet använda det. — Romarna 12:2.

”Den tunga som talar ont kommer att stoppas”, varnade den vise kung Salomo. Låt därför inte smutsiga svordomar förorena ditt tal. Ansträng dig i stället för att vara en person som vet att tala rena ord och som säger dem på ett behagligt sätt! — Ordspråken 10:31, 32, Today’s English Version; Kolosserna 4:6.

[Fotnot]