Saretan nämns första gången i Josua 3:16, där det berättas att Jordans vatten genom ett underverk dämdes upp ”vid Adam, staden som ligger vid sidan av Saretan”. Senare sägs det att kopparföremål till templet göts ”i lerformar” i Jordandistriktet, närmare bestämt ”mellan Sukkot och Saretan”. (1Ku 7:46) Den typ av lera som fanns i Jordandalen gjorde det möjligt att gjuta koppar i det området.

Eftersom staden Adam vanligen förbinds med Tall ad-Damiyya (på östra sidan av Jordan, mitt emot ingången till Wadi Farah) och eftersom man menar att Sukkot låg 13 km nordnordöst om Adam, tyder dessa bibelställen på att Saretan låg på västra sidan av Jordan, inte långt från Adam och Sukkot. Vissa anser att Saretan troligen låg på den 82 m höga höjden Qarn Sartaba, som har kallats ”Jordandalens stora landmärke”. (Encyclopædia Biblica, utgiven av T. Cheyne, London 1903, bd IV, sp. 5382) Denna höjd ligger mitt emot Adam, på andra sidan Jordan och vid ingången till Wadi Farah.

I berättelsen i 2 Krönikeboken 4:17, som är en parallell till 1 Kungaboken 7:46, står det ”Sereda” i stället för Saretan, och detta kan vara en annan stavning av namnet.