”Vem lade vishet i molnlagren?”

”NÄR ni ser ett moln stiga upp i västliga trakter, säger ni genast: ’Ett oväder är på väg’, och det blir oväder. Och när ni ser att det blåser sunnanvind, säger ni: ’Det kommer en värmebölja’, och så blir det.” Dessa ord av Jesus, som evangelieskribenten Lukas skrev ner, är exempel på väderprognoser som ställdes i det forntida Palestina. (Lukas 12:54, 55) Människor i det flydda kunde under vissa betingelser tyda tecken och förutsäga exakt hur vädret skulle bli de närmaste dagarna.

Dagens meteorologer använder avancerad utrustning, exempelvis jordsatelliter, dopplerradar och kraftfulla datorer, för att utläsa väderleksmönstret under längre perioder. Men deras prognoser är ofta felaktiga. Varför är de det?

Det finns många orsaker till detta. Bland annat kan det vara svårt att ställa exakta prognoser på grund av oväntade förändringar i fråga om temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vindhastighet och vindriktning. Till detta kommer det invecklade samspelet mellan solen, molnen och världshaven, något som vetenskapsmännen ännu inte helt förstår sig på. Därför kan utarbetandet av väderprognoser inte vara en exakt vetenskap.

Människans begränsade kunskap om vädret för tanken till de frågor som Job ställde: ”Vem födde daggdropparna? Ur vems moderliv kommer isen i själva verket fram? ... Kan du häva upp din röst ända till molnet, så att rentav en svallande vattenmassa övertäcker dig? ... Vem lade vishet i molnlagren, eller vem gav förstånd åt himmelsfenomenet? Vem kan i vishet exakt räkna molnen, eller himlens vattenkrukor — vem kan stjälpa omkull dem?” — Job 38:28–37.

Svaret på dessa frågor är Jehova Gud — inte människor. Ja, hur kloka vi människor än tycks vara, är vår Skapare vida överlägsen oss i fråga om vishet. Det är verkligen kärleksfullt av honom att låta oss få del av hans vishet genom Bibelns blad, så att vi kan göra våra vägar lyckosamma. — Ordspråken 5:1, 2.