8. Vilken förtrolighet kan vi ha med Jehova, och hur har han visat sin godhet?

⁸ David kommer också med följande innerliga vädjan: ”Du, o Jehova, är god och redo att förlåta; och överflödande är den kärleksfulla omtanken mot alla som anropar dig. Så låna då ditt öra, o Jehova, till min bön; och ge verkligen akt på mina enträgna böners röst. På mitt trångmåls dag skall jag anropa dig, ty du kommer att svara mig.” (Psalm 86:5—7) ”O Jehova” — om och om igen hänförs vi av förtroligheten i detta uttryck! Det är en förtrolighet som hela tiden kan odlas genom bön. Vid ett annat tillfälle bad David: ”Min ungdoms synder och mina uppror, o kom inte ihåg dem. Kom ihåg mig efter din kärleksfulla omtanke, för din godhets skull, o Jehova.” (Psalm 25:7) Jehova är godheten personifierad — han har tillhandahållit Jesu lösenoffer, han visar barmhärtighet mot ångerfulla syndare, och han låter kärleksfull omtanke regna ner över sina lojala och uppskattande vittnen. — Psalm 100:3—5; Malaki 3:10.

11. Hur kan kanske en äldste vara till hjälp med att avlägsna skuldkänslor?

¹¹ Det kan finnas tillfällen då andra får oss att snava. Känslomässiga eller fysiska övergrepp under barndomen har lämnat somliga med skuldkänslor eller med en känsla av att vara fullständigt ovärdiga. En person som fallit offer för sådana övergrepp kan ropa till Jehova och vara övertygad om att han kommer att svara. (Psalm 55:16, 17) En vänlig äldste kanske kan intressera sig för att hjälpa en sådan person att acceptera det förhållandet att han eller hon som offer inte var skuld till det hela. Därefter kan med jämna mellanrum återkommande vänliga telefonsamtal från äldstebrodern hjälpa personen i fråga, tills han (eller hon) till sist kan bära bördan. — Galaterna 6:2, 5.

12. Hur har nöden ökat, men hur kan vi framgångsrikt klara av den?

¹² Jehovas folk i våra dagar måste också kämpa med många andra kvalfulla förhållanden. I och med första världskriget år 1914 började större olyckor drabba jorden. Som Jesus hade förutsagt var de ”början till nödens våndor”. Nöden har ökat allteftersom vi har kommit allt längre fram i ”avslutningen på tingens ordning”. (Matteus 24:3, 8) Djävulens ”korta tidsfrist” går mot sitt kulminerande slut. (Uppenbarelseboken 12:12) Precis ”som ett rytande lejon” ute på rov använder denne store motståndare alla tillgängliga knep för att söka skilja oss från Guds hjord och förgöra oss. (1 Petrus 5:8) Men han kommer inte att lyckas! För vi har precis som David fullständigt förankrat vår förtröstan hos vår ende Gud, Jehova.

13. Hur kan föräldrar och deras barn dra nytta av Jehovas godhet?

¹³ David ingöt utan tvivel i sin son Salomos hjärta hur nödvändigt det är att förtrösta på Jehova. Därför kunde Salomo undervisa sin egen son med orden: ”Förtrösta på Jehova av allt ditt hjärta och stöd dig inte på ditt eget förstånd. Ta notis om honom på alla dina vägar, och han själv kommer att göra dina stigar raka. Bli inte vis i dina egna ögon. Frukta Jehova och vänd dig bort från det onda.” (Ordspråken 3:5—7) Föräldrar i våra dagar bör också lära sina barn hur de med förtröstan skall be till Jehova och hur de skall klara av sådana angrepp från en hjärtlös värld som kamrattrycket i skolan och frestelserna att begå omoraliskhet utgör. Att du varje dag lever sanningen tillsammans med dina barn kan i deras unga hjärtan inskärpa verklig kärlek till Jehova och en bedjande förtröstan på honom. — 5 Moseboken 6:4—9; 11:18, 19.