”Man föraktar inte en tjuv för att han begår stöld för att fylla sin själ när han är hungrig”, påminns vi om. Men ”när han ertappas, får han gottgöra det sjufalt; alla de värdefulla tingen i sitt hus får han lämna”. (Ordspråken 6:30, 31) I det forntida Israel krävdes det att en tjuv ersatte det han hade stulit, även om han då fick ge allt han ägde.a Hur mycket mer förtjänt av straff är då inte en äktenskapsbrytare, som inte har några ursäkter för vad han har gjort!