Hur kan man minska risken?

KRANSKÄRLSSJUKDOM har satts i samband med en rad olika genetiska, miljöbetingade och sociala faktorer. Åderförkalkning med åtföljande hjärtinfarkt kan vara resultatet av många års, eller rentav årtiondens, exposition för en eller flera av dessa riskfaktorer.

Ålder, kön och arv

Risken för hjärtinfarkt ökar med åldern. Omkring 55 procent av alla infarkter drabbar personer över 65 år. Cirka 80 procent av dem som dör i hjärtinfarkt är 65 år eller äldre.

Män under 50 drabbas i större utsträckning än kvinnor i samma åldersgrupp. Efter menopausen ökar risken för kvinnor på grund av den kraftigt minskade produktionen av det skyddande hormonet östrogen. Enligt vissa källor kan östrogenbehandling minska risken för hjärtsjukdom hos kvinnor med 40 procent eller ännu mer, även om den kan föra med sig en ökad risk för vissa typer av cancer.

Ärftliga faktorer kan spela en mycket stor roll. Personer vars föräldrar drabbades av hjärtinfarkt före 50 års ålder löper större risk att själva få en infarkt. Även om föräldrarna fick en hjärtinfarkt efter 50 års ålder, är risken större än normalt. De som har hjärtsjukdom i släkten är följaktligen mer utsatta än andra.

Kolesterolets betydelse

Kolesterol är ett fettliknande ämne som är nödvändigt för människans liv. Det bildas i levern och förs sedan med blodet ut till kroppens celler i form av kemiska föreningar som kallas lipoproteiner. De brukar indelas i två huvudtyper, lätta (LDL, low-density lipoproteins) och tunga (HDL, high-density lipoproteins). Kolesterolet blir en riskfaktor när det finns för höga halter av LDL-kolesterol i blodet.

HDL, så kallat nyttigt kolesterol, anses motverka kranskärlssjukdomar genom att avlägsna kolesterol från vävnaderna och transportera det tillbaka till levern, där det ombildas och förs ut ur kroppen. Om LDL-värdena är höga och HDL-värdena låga, är risken för hjärtsjukdom stor. Genom att sänka halten av LDL-kolesterol kan man emellertid nedbringa risken betydligt. Rätt kost är en viktig faktor i detta sammanhang, och även motion kan vara till stor nytta. Vissa medicinska preparat kan också ge goda resultat, men en del av dessa har obehagliga biverkningar.a

En kost som är fattig på kolesterol och mättade fettsyror rekommenderas av näringsexperter. Genom att man ersätter födoämnen som är rika på mättat fett, till exempel smör, med sådana som har lägre halter av mättade fettsyror, exempelvis olivolja eller sojaolja, kan man sänka LDL-halten samtidigt som HDL-halten bibehålls. Å andra sidan sägs det i American Journal of Public Health att de härdade eller delvis härdade vegetabiliska oljor som förekommer i de flesta typer av margarin och annat matfett kan höja LDL-halten och sänka HDL-halten. Det rekommenderas också att man minskar konsumtionen av fett kött och hellre väljer magra bitar av kyckling- eller kalkonkött.

Undersökningar har visat att E-vitamin, beta-karoten och C-vitamin kan hejda åderförkalkning hos djur. Enligt en amerikansk undersökning kan dessa ämnen också minska förekomsten av hjärtinfarkt hos människor. Daglig konsumtion av grönsaker och frukter som är rika på beta-karoten och andra karotener samt vitamin C, till exempel tomater, bladgrönsaker, paprika, morötter och meloner, kan därför erbjuda ett visst skydd mot kranskärlssjukdom.

Något som också sägs hjälpa mot åderförkalkning är vitamin B₆ och magnesium. Fullkornsprodukter av exempelvis korn och havre kan likaså vara bra, och även bönor, linser och vissa typer av nötter och frön. Att äta fet fisk, till exempel lax, makrill, sill eller tonfisk, minst två gånger i veckan anses också kunna minska risken för kranskärlssjukdom, eftersom sådana födoämnen är rika på fleromättade fettsyror av typ omega-3.

Ett stillasittande liv

Människor som för ett stillasittande liv löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt. De är fysiskt inaktiva större delen av dagen och motionerar inte regelbundet. Sådana personer får ofta en infarkt efter att ha tagit del i någon ansträngande aktivitet, till exempel tungt trädgårdsarbete, joggning, tunga lyft eller snöskottning. Risken blir betydligt mindre om man motionerar regelbundet.

En rask promenad på 20–30 minuter tre eller fyra gånger i veckan kan minska risken för hjärtinfarkt. Regelbunden motion förbättrar hjärtfunktionen, hjälper patienten att gå ner i vikt och kan minska kolesterolhalten och sänka blodtrycket.

Högt blodtryck, övervikt och diabetes

Förhöjt blodtryck kan skada kranskärlen och göra att LDL-kolesterol tränger in i kärlväggarna och befrämjar bildandet av plack. Ju mer plack som avlagras i kärlen, desto större blir motståndet mot blodströmmen, och desto högre blir blodtrycket.

Blodtrycket bör kontrolleras regelbundet, eftersom eventuella problem inte alltid ger några yttre symtom. Om det diastoliska trycket (undertrycket) kan sänkas med en enda enhet, kan risken för hjärtinfarkt minskas med mellan två och tre procent. Blodtryckssänkande mediciner kan ibland ha god verkan. Att man är noga med kosten — och i vissa fall begränsar konsumtionen av salt — samt regelbundet motionerar för att hålla vikten nere kan också motverka högt blodtryck.

Övervikt befrämjar uppkomsten av högt blodtryck och förhöjda blodfettvärden. Att undvika fetma eller behandla den fetma man har är en viktig faktor när det gäller att förebygga diabetes. Diabetes påskyndar utvecklingen av kranskärlssjukdom och ökar risken för hjärtinfarkt.

Rökning

Rökning är en viktig riskfaktor i samband med kranskärlssjukdom. I USA ligger cigarettrökning bakom omkring 20 procent av alla dödsfall på grund av hjärtsjukdom och närmare 50 procent av alla hjärtinfarkter bland kvinnor under 55 år. Cigarettrökning ökar blodtrycket och avsätter giftiga ämnen i blodet, till exempel nikotin och koloxid. Dessa ämnen skadar i sin tur blodkärlen.

Rökare utsätter också människor i sin omgivning för stora risker. Undersökningar visar att icke-rökare som vistas tillsammans med rökare löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Genom att sluta röka kan en person följaktligen inte bara förbättra sina egna utsikter, utan också rädda livet på sina nära och kära som inte röker.

Stress

Personer med kranskärlssjukdom löper mycket större risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtförlamning när de utsätts för svår känslomässig eller mental stress än personer med friska kärl. Enligt en undersökning kan stress få kransartärer som är belagda med plack att dra sig samman, och detta kan få blodflödet att minska med så mycket som 27 procent. Betydande sammandragningar konstaterades även vid relativt små förändringar i kranskärlen. En annan undersökning visar att svår stress tycks kunna få stycken av plack att lossna från kärlväggarna och därigenom utlösa en hjärtinfarkt.

En artikel i Consumer Reports on Health förklarar: ”Somliga tycks gå genom livet med en negativ attityd. De är cyniska, arga och lättprovocerade. Medan de flesta låter mindre förtretligheter passera opåtalda, överreagerar människor som har en fientlig inställning.” Kronisk vrede och fientlighet höjer blodtrycket, ökar hjärtfrekvensen och får levern att avsöndra kolesterol i blodet. Detta skadar kransartärerna och ger upphov till kranskärlssjukdom. Ilska anses fördubbla risken för hjärtinfarkt, och faran är överhängande i åtminstone två timmar. Vad kan man då göra åt problemet?

Doktor Murray Mittleman förklarar i en artikel i The New York Times att personer som försöker bevara sitt lugn i konfliktsituationer kan minska risken att drabbas av hjärtinfarkt. Detta påminner om ett råd som har funnits i Bibeln i hundratals år: ”Ett lugnt hjärta är den köttsliga organismens liv.” — Ordspråken 14:30.

Aposteln Paulus visste hur det var att leva under stress. Han talade om olika bekymmer och problem som vällde över honom dag efter dag. (2 Korinthierna 11:24–28) Men han fick hjälp av Gud och kunde därför skriva: ”Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allting, genom bön och ödmjuk anhållan jämte tacksägelse, de ting ni begär göras kända för Gud; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era sinnesförmögenheter med hjälp av Kristus Jesus.” — Filipperna 4:6, 7.

Även om det finns andra faktorer som har samband med hjärtsjukdomar, kan de som har tagits upp här hjälpa en att identifiera riskerna och vidta lämpliga åtgärder. Somliga har emellertid undrat hur livet gestaltar sig för personer som har haft en hjärtinfarkt. Kan de leva ett normalt liv?

[Fotnot]

[Bilder på sidan 9]

Rökning, ett häftigt humör, en fettrik kost och ett stillasittande liv ökar risken för hjärtinfarkt