Bibelns sanning sprids i Portugal

UTMED Portugals 800 kilometer långa atlantkust, från Caminha i norr till Vila Real de Santo Antônio i söder, finns det tusentals färgrika fiskebåtar. Fiskare har under århundraden gett sig ut till havs i sina skepp och har gjort fisk till den viktigaste födan för många portugiser. — Psalm 107:23.

Under de 70 senaste åren har ett annat slag av fiske pågått i Portugal. Jehovas vittnen har varit fullt upptagna med att föra ut de goda nyheterna till tiotusentals symboliska fiskar. (Matteus 4:19) I maj 1995 nåddes ett högsta antal på 44.650 förkunnare av Guds kungarike — ett förhållande av en förkunnare på 210 invånare. I några städer är förhållandet 1 på 105.

Med så många arbetare går man i många områden igenom distrikten varje vecka. Därför är de portugisiska vittnena angelägna om att använda sig av olika tillvägagångssätt för att kunna dela med sig till andra av sitt på Bibeln grundade hopp. Ja, de inser verkligen hur viktigt det är att utnyttja alla tänkbara sätt för att göra sanningen i Bibeln känd. — 1 Korinthierna 9:20—23.

De som har ett andligt behov får hjälp

Enligt en folkräkning som gjordes år 1991 uppger 70 procent av invånarna i Portugal som är 18 år eller äldre att de är romerska katoliker. Trots det är människors kunskap i Bibeln mycket dålig. Tidningen Jornal de Notícias påpekade: ”Detta är något av det mest tragiska som den katolska världen upplever: Okunnigheten i Bibeln!” Varför har det blivit så? Den portugisiska tidningen Expresso ger svaret. Tidningen rapporterade från ett möte, som 500 präster hade i Fátima, och skrev: ”Enligt en kyrklig ledare är det nödvändigt att prästen befriar sig från ett ändlöst antal aktiviteter, så att han kan återgå till att vara enbart förkunnare. ... Om prästen helhjärtat ägnar sig åt att predika evangeliet, kommer han inte att ha tid till andra aktiviteter.”

Jehovas vittnen i Portugal däremot är på alla tänkbara sätt fullt upptagna med att göra sanningen i Bibeln känd. Många uppriktiga katoliker får på så sätt kunskap i Bibeln.

Carlota var hängiven katolik och medlem av en ungdomsgrupp inom en religiös orden. Hon var också lärare i den lekskola där Antônio, som är ett Jehovas vittne, arbetade. Eftersom Antônio är reguljär pionjär, dvs. heltidsförkunnare, försöker han alltid att tala med sina arbetskamrater om Bibeln under lunchrasten. En dag frågade Carlota honom om tron på helveteselden och Mariadyrkan. Antônio visade henne vad Bibeln lär om detta, och det var början till många samtal om Bibeln. Carlotas första möte i Rikets sal gjorde starkt intryck på henne. Mötena hölls emellertid samtidigt som mötena i den religiösa orden som hon tillhörde. Hon förstod att hon måste fatta ett beslut. Vad skulle hon göra?

Carlota sammankallade hela ungdomsgruppen och förklarade från Bibeln varför hon begärde sitt utträde. Hennes beslut kritiserades av alla utom en ung flicka som hette Stela, som lyssnade mycket noga. När Carlota senare talade med Stela, ställde hon många frågor om livets uppkomst och mening. Carlota gav henne boken Liv — ett resultat av evolution eller skapelse?a och satte i gång ett bibelstudium med henne.

Under tiden gjorde Carlota fina andliga framsteg och blev döpt i juni 1991, och sex månader senare började hon som reguljär pionjär. I maj 1992 gifte sig hon och Antônio, och de fortsätter i pionjärtjänsten i en grannförsamling där behovet är större. Och hur gick det för Stela? Hon blev döpt i maj 1993 och tjänar nu som reguljär pionjär.

Den unge Francisco var mycket religiös. Varje söndag var han med vid mässan på morgonen och rosenkransandakten på eftermiddagen. Han tjänade som sakristan och hjälpte prästen under mässan. Han bad också till Gud att han en dag skulle få bli ett ”helgon”!

Francisco önskade verkligen ha en bibel, och en dag gav en vän honom ett exemplar. Han blev förvånad över att finna att Gud har ett namn, Jehova. (2 Moseboken 6:3; Psalm 83:18) När han i 2 Moseboken 20:4, 5 läste att Gud förbjuder användningen av religiösa bilder och beläten, blev han ännu mer förvånad! Eftersom han såg att kyrkan var full av sådana, bad han innerligt till Gud att han skulle hjälpa honom att få klarhet i denna förvirring. Några dagar senare träffade han en före detta skolkamrat och frågade honom varför han hade slutat kvällskursen.

”Jag deltar i en bättre kvällskurs nu”, svarade hans vän.

”Vad är det för skola, och vad studerar du?” frågade Francisco. Vännens svar blev en fullständig överraskning.

”Jag studerar Bibeln i Jehovas vittnens Rikets sal”, berättade vännen för honom. ”Vill du följa med mig?”

Francisco kunde knappt tro det han såg vid sitt första möte — glada, leende ansikten, människor som talade entusiastiskt och vänligt med varandra, barn som satt tillsammans med sina föräldrar och lyssnade uppmärksamt.

”Här befann jag mig, en helt främmande person, och jag kände mig som en del av familjen!” utropade Francisco. Han har regelbundet varit med vid mötena sedan dess. Nu tjänar Francisco som äldste i församlingen, och tillsammans med sin fru och sina två barn gläder han sig åt de storslagna löftena i Guds ord om hans kungarike.

Släktingar får höra sanningen

Manuela, som är reguljär pionjär i närheten av Lissabon, har haft stor framgång i att fånga andlig fisk, på grund av att hon med ihärdighet vänligt vittnat för alla, också sina släktingar. Bland dem var hennes köttslige bror, José Eduardo, som hade tränat kampsporter och övat hur man använder vapen. Han hade brutit mot lagen så många gånger att han till slut ställdes inför rätta åtalad på 22 punkter, och han blev dömd till 20 års fängelse. Han var så våldsam att till och med hans medfångar var rädda för honom, och han placerades i en strängt bevakad cell.

Manuela besökte tålmodigt José Eduardo i sju år, men han vägrade alltid att lyssna till henne när hon ville tala om Bibeln. Men till sist, när boken Liv — ett resultat av evolution eller skapelse? kom ut, tog han emot den, och ett bibelstudium sattes i gång. Han gjorde genast enorma förändringar i sitt uppförande. En vecka senare vittnade han inför 200 fångar och veckan därpå för ytterligare 600. Han fick också tillstånd att besöka fångarna i andra delar av fängelset. På grund av att hans uppförande hade förändrats så enormt blev domen ändrad till 15 år. Efter att ha avtjänat tio år blev han villkorligt frigiven. Det har gått fem år sedan dess, och José Eduardo är nu ett döpt Jehovas vittne och är biträdande tjänare i församlingen. Verkligen ett exempel på att ”vargen” bor ”tillsammans med bagglammet”. — Jesaja 11:6.

Tack vare att Manuela fortsatte sina ansträngningar att vittna för sin familj, har hon haft glädjen att hjälpa sin man och fyra andra släktingar att bli verksamma i Jehovas tjänst. Hennes man är nu biträdande tjänare.

Jag skall ”se till att de åker ut fortare än kvickt”

Maria do Carmo bodde i en förort till Lissabon när Jehovas vittnen besökte henne. Hon tyckte om det hon hörde och frågade sin man, Antônio, om hon kunde få ha ett bibelstudium hemma. ”Det kommer aldrig i fråga!” svarade han. ”Om jag någonsin träffar på Jehovas vittnen i vårt hus, skall jag se till att de åker ut fortare än kvickt.” Som upplysning kan nämnas att Antônio var karateinstruktör med tredje gradens svarta bälte. Därför beslöt Maria do Carmo att studera Bibeln någon annanstans.

Senare behövde Antônio resa till England för en åttadagarskurs i karate, och Maria do Carmo packade omtänksamt ner boken Min bok med bibliska berättelser i hans resväska.b Eftersom Antônio hade gott om tid på sin resa, läste han boken. På hemvägen kom flygplanet in i ett fruktansvärt oväder och skakade kraftigt, och det hade svårt att landa. För första gången i sitt liv bad Antônio till Jehova.

När Antônio kom hem inbjöd de vittnen som studerade med hans fru honom till ett möte. Han följde med och fann att alla var mycket vänliga. Han började studera Bibeln, och efter en kort tid förstod han att han måste fatta vissa beslut. Följden blev att han slutade att undervisa i karate och började lära sina elever hur man kan leva i fred nu och för evigt. En av eleverna, som också hade svart bälte, är nu en döpt kristen.

Antônio blev döpt i april 1991. Dagen efter sitt dop började han som hjälppionjär. Sex månader senare började han som reguljär pionjär, och snart ledde han 12 bibelstudier. I juli 1993 blev han förordnad som biträdande tjänare i församlingen.

På ofta bearbetade distrikt

I många delar av landet går man igenom distriktet varje vecka. Hur kan vittnena fortsätta sitt ”fiske” med framgång?

João försöker nå alla i varje hem. När han vid ett tillfälle träffade en kvinna, frågade han om det var fler som bodde i hemmet. Hon svarade att hennes man och två söner bodde där, men att det inte skulle bli så lätt att träffa dem, eftersom de arbetade och bara var hemma på kvällen. João fortsatte att besöka andra i området. Omkring en och en halv timme senare kom en man fram till honom.

”Du ville tala med mig”, sade mannen till João. ”Jag skulle vilja veta vad du vill.”

”Ursäkta mig, men jag vet inte vem du är”, svarade den förvånade João. ”Vem är du?”

”Jag heter Antônio, och jag bor på den här gatan. Du sade till min mamma att du ville tala med resten av familjen, så jag har kommit för att ta reda på vad du vill.”

João talade ingående med Antônio och satte i gång ett bibelstudium med honom. Efter det andra studiet frågade Antônio om studiet kunde hållas två gånger i veckan. Efter bara fyra månader gjorde han sällskap med João och började predika de goda nyheterna på sin egen gata. Tre månader senare var han döpt. Nyligen började också hans mamma studera Bibeln. Det är verkligen viktigt att försöka tala med alla familjemedlemmar!

Dessa spännande erfarenheter visar att det fortfarande finns mycket att göra i det andliga fisket i Portugals vatten. Jehova har välsignat de hårt arbetande vittnena där med tusentals framåtskridande bibelstudier. När de fortsätter att finna på fler och fler sätt att göra Bibelns sanning känd för alla, blir aposteln Paulus’ ord till de kristna i Filippi nu verkligen uppfyllda i Portugal: ”På varje sätt ... blir Kristus förkunnad.” — Filipperna 1:18.

[Fotnoter]

[Karta på sidan 23]

(För formaterad text, se publikationen)

SPANIEN

PORTUGAL

[Bilder på sidorna 24, 25]

Jehovas vittnen i Portugal tar vara på varje tillfälle att göra Bibelns sanning känd