Lärdomar från Skrifterna: Joel 1:1—3:21
Anropa Jehovas namn och kom tryggt undan!
”OM MAN tappar kontrollen över hemsökelsen, kommer den att sprida sig till Östafrika och Främre Orienten. Det skulle kunna bli en katastrof.” Så sade en tjänsteman vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation om en hemsökelse av den glupska insekt som nyligen i miljarder invaderade nordvästra Afrika, nämligen gräshoppan.
Omkring år 820 f.v.t. talade Guds profet Joel om en liknande plåga. I livfulla ordalag — oöverträffade när det gäller exakthet och realism — beskriver han hur Juda nation skulle hemsökas av ett våldsamt insektsangrepp. Men den plågan var en bild av något mycket mer betydelsefullt än ett ekologiskt hot. Den var ett förebud om ”Jehovas dag”! Vår generation står inför den dagen som ”inger ... fruktan” (NW) med allt dess förödande raseri. Vilket hopp finns det om frälsning? Och vilka lärdomar kan vi hämta från Joels profetiska bok?
En skrämmande insektsinvasion
Det krävs ånger och sinnesändring för att få frälsning under Jehovas dag som inger fruktan. Genom Joels ögon får vi se en katastrof, då landet skövlas på växtlighet genom horder av fjärilslarver och svärmar av gräshoppor, krypande vinglösa gräshoppor och kackerlackor. Präster, ”äldre män” och andra av Juda invånare uppmanas att ångra sig och ändra sinne ”och ropa till Jehova om hjälp”. Förrådshus läggs öde och lador rivs ner, eftersom de blir utan produkter. Husdjur irrar förvirrade omkring och söker förgäves efter bete. Vilken dag av skövling från den Allsmäktige! — 1:1—20, NW.
Jehovas dags närhet bör få oss att ägna oss åt heliga gärningar och gudaktiga handlingar. (2 Petrus 3:10—12) Joel får oss att se den som en dag av mörker, moln och tjockt dunkel. Gräshopporna är ett skrämmande förebud om den dagen. I deras spår blir Judas Edenlika landskap en öde vildmark. Själva ljudet av gräshopporna är också olycksbådande, eftersom det är likt ljudet av en vagn och av en häftig eld, som förtär stubb. När gräshopporna rycker fram ”som ett mäktigt folk, uppställt i slagordning”, klättrar de uppför murar, stormar in i städer och går in i hus. Till och med solen, månen och stjärnorna förmörkas under Jehovas dag som inger fruktan. — 2:1—11, NW.
Frälsningens väg
För att få frälsning måste vi erkänna att Jehova är Gud och att det inte finns någon annan. ”Kom tillbaka till mig av allt ert hjärta” är det råd Jehova ger. Gamla och unga uppmanas att församlas i en högtidlig sammankomst för att ödmjukt be om Guds ynnest. Gud kommer att visa medömkan, ge gottgörelse för insekternas skövling och välsigna sitt folk med överflöd. De som erkänner Jehovas ställning som den ende sanne Guden och källan till frälsning kommer inte att behöva skämmas. — 2:12—27, NW.
Vår frälsning beror också på att vi anropar Jehovas namn i tro. Innan ”Jehovas stora dag som inger fruktan” kommer, kommer Gud att ”utgjuta” sin ”ande över varje slag av kött”. Gamla och unga, män och kvinnor, skall utföra ett profeterande arbete. På så sätt kommer många att få veta att ”var och en som anropar Jehovas namn tryggt skall komma undan”. — 2:28—32, NW.
Dom över nationerna
Jehova kommer att frälsa sitt trogna folk, när han verkställer dom över nationerna. (Jämför Hesekiel 38:18—23; Uppenbarelseboken 16:14—16.) Tyrus, Sidon och Filisteen måste betala för att de har behandlat Guds folk illa och sålt dem i slaveri. Jehova kommer att föra tillbaka de fångar som tagits från Juda och Jerusalem, och han utmanar sina fiender och säger: ”Helga krig!” Men de utgör inte någon match för Gud, som verkställer dom på dem på den symboliska ”Josafats lågslätt”. Även om himmel och jord kommer att gunga, kommer Jehova att vara en tillflykt för sitt folk. De trogna kommer att överleva domen över nationerna och kommer att få åtnjuta liv under paradisiska förhållanden. — 3:1—21, NW.
Lärdomar att komma ihåg: Om en person skall bli frälst under Jehovas dag som inger fruktan, måste han dessförinnan ha ångrat sig och ändrat sinne. Den dagens närhet bör få oss att ägna oss åt heliga gärningar och gudaktiga handlingar. Vår frälsning beror naturligtvis på att vi erkänner att endast Jehova är Gud. Och om vi i tro anropar hans namn, kommer han att frälsa oss, när han verkställer dom över nationerna.
Joels profetia ger ännu mer anledning till reflexioner. Ja, ”Jehovas stora dag som inger fruktan” är nära förestående! Mänskligheten måste varnas. Likt gräshopporna i Joels profetia skövlar Jehovas vittnen nu kristenheten genom att obevekligt avslöja dess andligen ofruktbara tillstånd. Detta väcker dess ledares ursinne och motstånd, men alla murliknande hinder, som de försöker ställa i de symboliska gräshoppornas väg, visar sig vara utan verkan. Jehova har utgjutit sin ande över sitt folk och rustar dem att förkunna hans domar. Låt oss därför under den korta tid som återstår till Guds dag som inger fruktan ha full andel i att hjälpa andra att anropa Jehovas namn, så att de tryggt kan komma undan.
[Ruta på sidan 30]
GRANSKADE SKRIFTSTÄLLEN
o 1:2 (NW) — Joel riktade sig till de ”äldre män” som hade vilselett nationen. Eftersom ”landets invånare” följde denna felaktiga ledning, var de också ansvariga i Jehovas ögon. I våra dagar har kristenhetens religiösa ledare likaså vilselett sina hjordar. Likt Joel har Jehovas vittnen riktat budskap till den prästklassen. Men folk i allmänhet måste också få Guds ord förkunnat för sig, eftersom de också skall avlägga räkenskap inför Jehova. — Jesaja 9:15—17; Romarna 14:12.
o 2:1—10, 28 — Israeliterna hade varnats för att gräshoppor och andra skapelser skulle förtära deras grödor, om de var olydiga mot Gud. (5 Moseboken 28:38—45) Eftersom Skrifterna inte berättar om något insektsangrepp över Kanaan av den omfattning som Joel nämner, var den plåga han nämner antagligen symbolisk. Profetian började tydligen att uppfyllas vid pingsten år 33 v.t., när Jehova började utgjuta sin ande över Jesu efterföljare, vilka plågade den falska religionens anhängare med sitt gudagivna budskap. (Apostlagärningarna 2:1, 14—21; 5:27—29) Jehovas vittnen utför nu ett liknande ödeläggande arbete.
o 2:12, 13 — Att riva sönder sina kläder var i forna tider ett yttre uttryck för sorg. (1 Moseboken 37:29, 30; 44:13) Men detta kunde också göras hycklande och skrymtaktigt. Joel klargjorde att det inte räckte med yttre uttryck för sorg. Människorna måste riva sönder sina hjärtan genom att visa uppriktig ånger.
o 2:31, 32 (NW) — Jehova sörjde för räddning från tillintetgörelse för trogna personer på Joels tid. Nu, i dessa ”yttersta dagar”, gör Gud frälsning möjlig genom Jesus Kristus. (2 Timoteus 3:1; Romarna 5:8, 12; 6:23) Men det är Jehovas namn som syndiga människor måste anropa för att få evig frälsning. Detta innebär att känna Guds namn, helt och fullt respektera det och fullständigt förtrösta på den som bär det. De som på så sätt i tro anropar Jehovas namn skall ”tryggt” ”komma undan”, när Gud verkställer sin dom på nationerna under hans ”stora dag som inger fruktan”. — Sefanja 2:2, 3; 3:12; NW; Romarna 10:11—13.
o 3:2, 14 (NW) — Den symboliska platsen för att verkställa Guds dom på ”Jehovas dag” kallas ”avgörandets lågslätt”. Den kallas också ”Josafats lågslätt”. Detta är passande, eftersom namnet Josafat betyder ”Jehova är domare”. Under kung Josafats regering befriade Gud Juda och Jerusalem från styrkorna från Moab, Ammon och Seirs bergsbygd och fick dessa att bli förvirrade och slakta varandra. (2 Krönikeboken 20:1—30) I vår tid tjänar ”Josafats lågslätt” som en symbolisk vinpress i vilken nationerna krossas likt druvor för att de har behandlat Jehovas folk illa.
o 3:6 — Tyrus, Sidon och Filisteen gjorde sig skyldiga till att sälja människor från Juda och Jerusalem som slavar till grekerna. Kanske kom några judar, som tagits till fånga av andra nationer, i händerna på tyriska, sidoniska och filisteiska slavhandlare. Och vad som var ännu värre — dessa nationer kanske gjorde judar, som sökte skydd mot sina fiender, till slavar. Hur det än var, så ställde Gud dessa som schackrade med människoliv till svars för att ha behandlat hans folk illa. Detta antyder vad som väntar de nationer som nu förföljer Jehovas tjänare.
[Bildkälla på sidan 31]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.