”Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt”
”Ta på er mitt ok och lär av mig.” — MATTEUS 11:29.
1, 2. a) Nämn något som du upplevt som skänkt dig vederkvickelse. b) Vad måste man göra för att få den vederkvickelse som Jesus utlovade?
ATT vid slutet av en varm och fuktig dag få ta en kall dusch eller att efter en lång och tröttsam resa få sova gott om natten är verkligen något mycket vederkvickande! Det är också vederkvickande när en tung börda lyfts av eller när synder och överträdelser blir förlåtna. (Ordspråken 25:25; Apostlagärningarna 3:19) Den vederkvickelse som vi får av sådana uppiggande upplevelser ger oss ny vitalitet, och vi blir stimulerade att fortsätta framåt.
2 Alla som känner sig tyngda av bördor och trötta kan komma till Jesus, för han lovade dem just detta, nämligen vederkvickelse. Men det är något man måste vara villig att göra för att finna den vederkvickelse som är så åtråvärd. ”Ta på er mitt ok och lär av mig”, sade Jesus, ”så skall ni finna vederkvickelse för era själar.” (Matteus 11:29) Vad är det för ett ok? Hur skänker det vederkvickelse?
Ett skonsamt ok
3. a) Vad slags ok användes på Bibelns tid? b) Vilken symbolisk innebörd är förknippad med ett ok?
3 Eftersom Jesus och de som lyssnade på honom levde i ett jordbrukssamhälle, var ok något som de kände väl till. Ett ok är i princip en lång träbjälke som har två fördjupningar på undersidan för att passa över nacken på ett par dragdjur, vanligtvis nötkreatur, och som selar ihop djuren till att dra en plog, en vagn eller någon annan börda. (1 Samuelsboken 6:7) Det fanns också ok för människor. Dessa var enkla bjälkar eller stänger som man bar tvärs över skuldrorna med en börda fäst i var ände. Med ett sådant ok kunde en arbetare bära tunga bördor. (Jeremia 27:2; 28:10, 13) På grund av att ett ok är förknippat med bördor och arbete används det ofta bildligt i Bibeln för att symbolisera herravälde och kontroll. — 5 Moseboken 28:48; 1 Kungaboken 12:4; Apostlagärningarna 15:10.
4. Vad symboliserar det ok som Jesus erbjuder dem som kommer till honom?
4 Vad är det då för ett ok som Jesus uppmanade dem som kom till honom för att få vederkvickelse att ta på sig? Kom ihåg att han sade: ”Ta på er mitt ok och lär av mig.” (Matteus 11:29) En person som blir lärd av någon är en lärjunge. Att ta på sig Jesu ok betyder därför helt enkelt att bli hans lärjunge. (Filipperna 4:3) Men detta kräver mer än att bara i sitt sinne instämma i det Jesus lärde. Det kräver att man handlar i överensstämmelse med det man får lära sig och utför det arbete som han utförde och lever på det sätt som han levde på. (1 Korinthierna 11:1; 1 Petrus 2:21) Det kräver att man villigt underordnar sig hans myndighet och även deras myndighet som han anförtror myndighet. (Efesierna 5:21; Hebréerna 13:17) Det innebär att bli en överlämnad och döpt kristen och att ta emot alla de privilegier och förpliktelser som följer med ett sådant överlämnande. Det är detta ok som Jesus erbjuder alla dem som kommer till honom för att få tröst och vederkvickelse. Är du villig att ta emot det oket? — Johannes 8:31, 32.
5. Varför skulle det inte komma att upplevas som svårt att ta på sig Jesu ok?
5 Är det inte självmotsägande att man skall finna vederkvickelse genom att ta på sig ett ok? Nej, det är det faktiskt inte, eftersom Jesus sade att hans ok är ”skonsamt”. Det ordet betyder mild, behaglig och angenäm. (Matteus 11:30; Lukas 5:39; Romarna 2:4; 1 Petrus 2:3) Som timmerman hade Jesus säkert tillverkat plogar och ok, och han visste därför hur man skulle forma ett ok så att det passade och så att man så bekvämt som möjligt skulle kunna utföra så mycket arbete som möjligt. Han kanske brukade fodra oken med tyg eller läder. Så tillverkas många ok för att de inte skall skava för mycket mot halsen. Det symboliska ok som Jesus erbjuder oss är också ”skonsamt”. Även om det medför vissa förpliktelser och skyldigheter att vara en Jesu lärjunge, är det vederkvickande och inte hårt eller förtryckande. Jesu himmelske Faders, Jehovas, bud är inte heller betungande. — 5 Moseboken 30:11; 1 Johannes 5:3.
6. Vad kan Jesus ha menat när han sade: ”Ta på er mitt ok”?
6 Det är också något annat som gör Jesu ok ”skonsamt” eller lätt att bära. När han sade: ”Ta på er mitt ok”, kunde han ha menat en av två saker. Om han tänkte på ett dubbelt ok, dvs. på det slags ok som förenar två dragdjur för att dra en börda, inbjöd han oss att komma in under samma ok som han. Vilken välsignelse skulle inte det vara — att ha Jesus vid vår sida till att dra vår börda tillsammans med oss! Om Jesus däremot tänkte på den okstång som användes av en vanlig arbetare, erbjöd han oss det hjälpmedel genom vilket vi kan göra vilken som helst börda, som vi måste bära, lättare och mer lätthanterlig. I båda fallen är hans ok en källa till verklig vederkvickelse, eftersom han försäkrar oss: ”För jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat.”
7, 8. Vilket misstag gör somliga, när de känner sig stressade?
7 Vad bör vi då göra, om vi tycker att vår börda med livets problem blir outhärdlig och att vi stressas till bristningsgränsen? Trots att det är det dagliga livets bekymmer som tynger, kan somliga helt felaktigt tycka att det är oket att vara en Jesu Kristi lärjunge som är alltför tungt eller alltför krävande. Somliga i den situationen slutar upp att vara med vid kristna möten eller låter bli att ta del i tjänsten, i tron att de kanske därigenom kan få en viss lindring. Men detta är ett allvarligt misstag.
8 Vi inser att det ok som Jesus erbjuder är ”skonsamt”. Det skulle dock kunna skava, om vi inte har satt på oss det på rätt sätt, och vi bör i så fall titta lite närmare på det ok vi har på våra skuldror. Om oket av någon anledning inte är i gott skick eller inte har satts på ordentligt, kommer resultatet inte bara att bli att vi får anstränga oss mer när vi använder det, utan det kommer också att vålla oss en viss smärta. Om vi, med andra ord, börjar tycka att teokratiska aktiviteter är en börda, måste vi ta reda på om vi hanterar dem på rätt sätt. Vad har vi för motiv till det vi gör? Är vi tillräckligt förberedda när vi går till mötena? Är vi fysiskt och mentalt förberedda när vi tar del i tjänsten på fältet? Har vi nära och goda relationer till andra i församlingen? Och framför allt, hur är vårt eget förhållande till Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus?
9. Varför bör det kristna oket aldrig bli en outhärdlig börda?
9 När vi helhjärtat tar emot det ok som Jesus erbjuder och lär oss att bära det på rätt sätt, finns det ingen anledning att tycka att det är en outhärdlig börda. Om vi kan tänka oss in i den situationen att Jesus befinner sig under samma ok som vi, är det faktiskt inte svårt för oss att inse vem som i själva verket bär det mesta av bördan. Det är ungefär som när ett litet barn håller fast i stången framför sig på sittvagnen och tror att det skjuter vagnen framåt, då det ju i själva verket är föräldern som gör det. Som en kärleksfull Fader är Jehova Gud väl medveten om våra begränsningar och svagheter, och genom Jesus Kristus tillgodoser han våra behov. ”Gud skall ... fullständigt fylla hela ert behov efter vidden av sin rikedom i härlighet genom Kristus Jesus”, sade Paulus. — Filipperna 4:19; jämför Jesaja 65:24.
10. Vad har en person som har tagit sitt lärjungaskap på allvar fått erfara?
10 Detta är något som många hängivna kristna av egen erfarenhet har kommit att inse. Som exempel kan nämnas Jenny, som tycker att det kan vara rätt stressigt då hon, samtidigt som hon har ett krävande förvärvsarbete på heltid, tjänar som hjälppionjär varje månad. Men hon tycker dock att pionjärarbetet faktiskt hjälper henne att hålla balansen. Att hjälpa människor att lära känna Bibelns sanning och se dem förändra sitt liv för att vinna Guds godkännande, det är detta som skänker henne den största glädjen i hennes upptagna liv. Hon instämmer helhjärtat i ordspråket: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill.” — Ordspråken 10:22.
En lätt börda
11, 12. Vad menade Jesus när han sade: ”Min börda är lätt”?
11 Förutom att Jesus utlovar ett ”skonsamt” ok försäkrar han oss: ”Min börda är lätt.” Ett ”skonsamt” ok, redan det gör arbetet lättare, men om bördan också görs lättare blir arbetet ett sant nöje. Men vad menade då Jesus med det påståendet?
12 Tänk på vad en jordbrukare skulle göra, om han ville att hans djur skulle dra en vagn i stället för att plöja. Då skulle han först ta bort plogen och sedan spänna djuren för vagnen. Det skulle vara dumt av honom att spänna djuren för både plogen och vagnen. Jesus sade inte heller till människor att lägga hans börda ovanpå den som de redan bar. Till sina lärjungar sade han: ”Ingen hustjänare kan vara slav åt två herrar.” (Lukas 16:13) Jesus erbjöd därför människorna ett val. Ville de fortsätta att bära den tunga börda de bar, eller ville de lägga av den och ta emot det han erbjöd? Jesus gav dem denna kärleksfulla uppmuntran: ”Min börda är lätt.”
13. Vilken börda bar människorna på Jesu tid, och vad blev följden?
13 På Jesu tid kämpade människorna under den tunga börda som hade lagts på dem av de förtryckande romerska härskarna och de formalistiska och skrymtaktiga religiösa ledarna. (Matteus 23:23) I ett försök att kasta av sig den romerska bördan försökte somliga människor ta saken i egna händer. De blev inblandade i politiska strider bara för att få ett katastrofalt slut. (Apostlagärningarna 5:36, 37) Andra försökte förbättra sin situation genom att bli djupt engagerade i materialistiska strävanden. (Matteus 19:21, 22; Lukas 14:18—20) När Jesus erbjöd människor en väg till lindring genom att uppmana dem att bli hans lärjungar, var det inte alla som ville detta. Trots att den börda de bar var tung, tvekade de att lägga av den och ta upp hans börda i stället. (Lukas 9:59—62) Vilket tragiskt misstag!
14. Hur kan livets bekymmer och en längtan efter materiella ting tynga ner oss?
14 Vi skulle, om vi inte är försiktiga, kunna göra samma misstag i våra dagar. Att vi blir Jesu lärjungar befriar oss från att ha de värderingar som människor i världen har och att sträva efter de mål som de strävar efter. Även om vi fortfarande måste arbeta hårt för att skaffa det vi behöver för varje dag, gör vi inte detta till det centrala i vårt liv. Men livets bekymmer och längtan efter materiella bekvämligheter kan få ett starkt grepp om oss. Om vi tillåter det, kan en sådan längtan rentav kväva den sanning som vi så ivrigt har omfattat. (Matteus 13:22) Vi kan bli så upptagna med att uppfylla en sådan längtan att våra kristna förpliktelser blir tröttsamma skyldigheter, som vi bara vill få avklarade så snabbt som möjligt. Om vi utför vår tjänst för Gud i en sådan anda, kan vi helt visst inte förvänta att få någon vederkvickelse av den.
15. Hur varnade Jesus för begär efter materiella ting?
15 Jesus påpekade att ett förnöjsamt liv kommer, inte av att vi strävar efter att uppfylla alla våra önskningar, utan genom att vi skaffar oss visshet i fråga om de viktigare tingen i livet. ”Sluta upp med att vara bekymrade för er själ i fråga om vad ni skall äta eller vad ni skall dricka, eller för er kropp i fråga om vad ni skall ha på er”, förmanade han. ”Betyder inte själen mer än maten och kroppen mer än kläderna?” Därpå riktade han uppmärksamheten på himlens fåglar och sade: ”De [sår] inte ... ut säd eller skördar eller samlar in i förrådshus; ändå ger er himmelske Fader mat åt dem.” Han hänvisade till liljorna på marken och sade: ”De arbetar inte hårt, och inte spinner de; men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.” — Matteus 6:25—29.
16. Vad visar erfarenheten att jakten efter materiella ting har lett till?
16 Kan vi lära oss något av dessa enkla och belysande illustrationer? Erfarenheten visar att ju mer en person försöker förbättra sin ekonomiska situation, desto mer insnärjd blir han i världsliga strävanden och desto tyngre blir bördan på hans skuldror. Världen är full av företagare som har fått betala för sina materiella framgångar med splittrade familjer, havererade äktenskap, förstörd hälsa och annat. (Lukas 9:25; 1 Timoteus 6:9, 10) Nobelpristagaren Albert Einstein sade en gång: ”Ägodelar, yttre framgång, publicitet och lyx — detta har alltid varit något som jag har föraktat. Jag tror att alla mår bäst av att leva enkelt och anspråkslöst.” Detta är bara en upprepning av aposteln Paulus’ enkla råd: ”Den [är] ett medel till stor vinning, denna gudaktiga hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har.” — 1 Timoteus 6:6.
17. Vilket levnadssätt rekommenderar Bibeln?
17 Det finns dock en viktig faktor som vi inte får förbise. Även om ett ”enkelt och anspråkslöst liv” har många fördelar, så är det inte det i sig självt som skänker förnöjsamhet. Det finns många som på grund av omständigheterna lever enkelt men inte alls är nöjda eller lyckliga. Bibeln uppmanar oss inte att avstå från materiella njutningar och nöjen och leva som en eremit eller en asket. Betoningen ligger på gudaktig hängivenhet, inte på förmåga att reda sig med vad man har. Det är endast när vi förenar dessa båda som vi får medlet till ”stor vinning”. Vilken vinning? Längre fram i samma brev påpekar Paulus att de som inte sätter ”sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud”, kommer att ”tryggt samla en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. — 1 Timoteus 6:17—19.
18. a) Hur kan man finna verklig vederkvickelse? b) Hur bör vi betrakta de förändringar som vi kanske måste göra?
18 Om vi lär oss att lägga av vår egen tunga börda, som vi kanske bär på, och i stället tar upp den lätta börda som Jesus erbjuder, kommer vi att få vederkvickelse. Genom att göra förändringar i sitt liv har många kunnat vara mer verksamma i Rikets tjänst, och de har därigenom funnit vägen till ett lyckligt och förnöjsamt liv. Det krävs naturligtvis både tro och mod för att ta ett sådant steg, och det kan finnas hinder i vägen. Men Bibeln påminner oss: ”Den som ger akt på vinden kommer inte att så; och den som tittar på molnen kommer inte att skörda.” (Predikaren 11:4) Mycket är faktiskt inte så svårt, när vi väl har bestämt oss. Det svåraste verkar vara att bestämma sig. Vi kan trötta ut oss med att brottas med eller motstå själva tanken. Om vi gör vårt sinne berett och accepterar uppfordran, blir vi kanske överraskade av att finna vilken välsignelse det visar sig bli. Psalmisten gav uppmaningen: ”Smaka och se att Jehova är god.” — Psalm 34:8; 1 Petrus 1:13.
”Vederkvickelse för era själar”
19. a) Vad kan vi förvänta, allteftersom förhållandena i världen blir allt sämre? b) Vad kan vi vara övertygade om, när vi är under Jesu ok?
19 Aposteln Paulus påminde lärjungarna under det första århundradet: ”Vi måste gå in i Guds kungarike genom många vedermödor.” (Apostlagärningarna 14:22) Detta gäller fortfarande. Allteftersom förhållandena i världen blir allt sämre, kommer pressen att öka på dem som är beslutna att leva ett rättfärdigt liv och ha gudaktig hängivenhet. (2 Timoteus 3:12; Uppenbarelseboken 13:16, 17) Men vi känner det ändå som Paulus gjorde, när han sade: ”Vi är på allt sätt trängda, men inte så hårt pressade att vi inte kan röra oss; vi är rådvilla, men inte helt utan någon utväg; vi är förföljda, men inte lämnade i sticket; vi är slagna till marken, men inte tillintetgjorda.” Det är så, eftersom vi kan lita på att Jesus Kristus skall ge oss den styrka som är över det normala. (2 Korinthierna 4:7—9) Genom att helhjärtat ta emot lärjungaskapets ok kommer vi att få uppleva uppfyllelsen av Jesu löfte: ”Ni [skall] finna vederkvickelse för era själar.” — Matteus 11:29.
Kan du förklara?
◻ Vad är det skonsamma ok som Jesus erbjöd?
◻ Vad bör vi göra, om vi tycker att vårt ok håller på att bli en börda?
◻ Vad menade Jesus när han sade: ”Min börda är lätt”?
◻ Hur kan vi se till att vår börda förblir lätt?