”Aldrig har en människa talat så här förut”

1, 2. a) Hur kom det sig att de tempelvakter som skickats i väg för att gripa Jesus återvände utan honom? b) Vad var det som gjorde Jesus till en så enastående lärare?

FARISÉERNA är rasande. Jesus befinner sig i templet och undervisar om sin Far. Bland dem som lyssnar är meningarna delade. Många sätter tro till Jesus, medan andra vill att han ska gripas. De religiösa ledarna blir så arga att de skickar i väg tempelvakter för att gripa honom. Men tempelvakterna kommer tillbaka utan honom. De främsta prästerna och fariséerna kräver en förklaring: ”Varför har ni inte fört hit honom?” Tempelvakterna svarar: ”Aldrig har en människa talat så här förut.” Jesus undervisning gjorde så stort intryck på dem att de inte kunde gripa honom.a (Johannes 7:45, 46)

² De här tempelvakterna var inte de enda som blev imponerade av Jesus undervisning. Människor kom i stora skaror bara för att få höra honom undervisa. (Markus 3:7, 9; 4:1; Lukas 5:1–3) Vad var det som gjorde Jesus till en så enastående lärare? Som vi såg i kapitel 8 älskade han de sanningar han förkunnade, och han älskade de människor han undervisade. Dessutom behärskade han till fullo konsten att undervisa. Vi ska se på tre av de effektiva metoder han använde och hur vi kan tillämpa dem.

Enkelt och tydligt

3, 4. a) Varför använde Jesus ett enkelt språk när han undervisade? b) Hur är bergspredikan ett exempel på enkelheten i Jesus undervisning?

³ Kan du föreställa dig vilket enormt ordförråd Jesus måste ha haft? Ändå talade han aldrig över huvudet på dem han undervisade. Han visste att många av hans åhörare var ”outbildade och helt vanliga människor”. (Apostlagärningarna 4:13) Han tog hänsyn till deras begränsningar och överöste dem inte med upplysningar. (Johannes 16:12) Hans ord var enkla, men de sanningar de förmedlade var djupa.

⁴ Ta till exempel bergspredikan i Matteus 5:3–7:27. I den här predikan gav Jesus tankeväckande råd som tränger in till själva kärnan av problemen. Men han använde inga invecklade eller svåra uttryck. Det finns nog knappast ett ord i den här predikan som inte till och med ett barn kan förstå. Det är därför inte underligt att folkskarorna – som förmodligen bestod av många jordbrukare, herdar och fiskare – var ”helt förundrade över hans sätt att undervisa”. (Matteus 7:28)

5. Ge exempel på några av Jesus enkla men djupa uttalanden.

⁵ I sin undervisning gjorde Jesus uttalanden som hade djup innebörd, men han använde ofta enkla ord och korta fraser. På den tiden fanns det inte tryckta böcker, men han förmedlade budskapet på ett sätt som gjorde det lätt för andra att komma ihåg lärdomarna. Lägg märke till några exempel: ”Sluta upp med att döma, så att ni själva inte blir dömda.” ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.” ”Viljan är stark, men kroppen är svag.” ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren, men ge Gud det som tillhör honom.” ”Det är lyckligare att ge än att få.”b (Matteus 7:1; 9:12; 26:41; Markus 12:17; Apostlagärningarna 20:35) Trots att det är närmare 2 000 år sedan de här orden uttalades är de fortfarande lika oförglömliga.

6, 7. a) Varför är det viktigt att vi använder ett enkelt språk när vi undervisar? b) Hur kan vi undvika att ge den vi undervisar för mycket information på en gång?

⁶ Hur kan vi undervisa på ett enkelt sätt? Något som är viktigt är att vi använder ett enkelt språk som de flesta lätt kan förstå. De grundläggande sanningarna i Guds ord är inte komplicerade. Jehova vill att ödmjuka och uppriktiga människor ska få veta vem han är och vad han ska göra i framtiden. (1 Korinthierna 1:26–28) Enkla, väl valda ord gör det lättare för andra att förstå sanningarna i Guds ord.

⁷ Om vår undervisning ska vara enkel måste vi vara noga med att inte ge den vi undervisar för mycket information på en gång. När vi leder ett bibelstudium behöver vi inte förklara varenda detalj. Det är inte heller nödvändigt att rusa igenom materialet som om det viktigaste är att hinna med en viss mängd material. Det är bättre att låta den intresserades behov och förmågor bestämma studietakten. Vårt mål är att hjälpa människor att bli efterföljare till Jesus och tillbedjare av Jehova. Vi måste därför låta det ta den tid som behövs för att den vi undervisar ska förstå det han får lära sig. Det är bara då som sanningen i Bibeln kan nå hans hjärta och motivera honom att tillämpa det han har lärt sig. (Romarna 12:2)

Bra frågor

8, 9. a) Varför ställde Jesus frågor? b) Hur använde Jesus frågor för att hjälpa Petrus att dra rätt slutsats när det gällde att betala tempelskatten?

⁸ Jesus använde ofta frågor, även om det skulle ha gått fortare att direkt tala om för åhörarna vad han ville ha sagt. Varför gjorde han det? Ibland använde han frågor för att avslöja sina motståndares motiv och på så sätt tysta dem. (Matteus 21:23–27; 22:41–46) Men många gånger använde han frågor för att få sina lärjungar att berätta hur de kände innerst inne och få dem att tänka djupare på något. Han frågade till exempel: ”Vad säger ni om det här?” och ”Tror du på det?” (Matteus 18:12; Johannes 11:26) Med sina frågor nådde Jesus lärjungarnas hjärta. Vi ska se på ett exempel.

⁹ De som samlade in tempelskatten frågade vid ett tillfälle Petrus om inte Jesus betalade den skatten.c Petrus svarade genast: ”Jo.” Senare resonerade Jesus med honom och frågade: ”Simon, får jag fråga dig en sak? Av vilka kräver jordens kungar tull och skatt? Av sina söner eller av folket?” Petrus svarade: ”Av folket.” Jesus sa: ”Sönerna är alltså befriade från skatt.” (Matteus 17:24–27) Poängen i frågorna var utan tvivel uppenbar för Petrus, eftersom det var allmänt känt att kungarnas familjer var befriade från skatt. Som den enfödde Sonen till den himmelske kungen som tillbads i templet var Jesus därför inte förpliktad att betala skatten. Lägg märke till att Jesus inte bara talade om för Petrus vad det rätta svaret var, utan han ställde taktfulla frågor för att hjälpa honom att dra rätt slutsats och kanske också inse att han måste tänka sig för innan han svarade i fortsättningen.

10. Hur kan vi använda frågor på ett effektivt sätt när vi förkunnar från hus till hus?

¹⁰ Hur kan vi använda frågor på ett effektivt sätt i tjänsten? När vi förkunnar från hus till hus kan vi ställa frågor för att väcka intresse och kanske få möjlighet att samtala med människor om de goda nyheterna. Om en äldre person öppnar när vi ringer på, kan vi respektfullt fråga: ”Hur har världen förändrats under ditt liv?” När den besökte svarat, kan vi fråga: ”Vad tror du måste till för att världen ska bli bättre?” (Matteus 6:9, 10) Om det är en mamma med små barn som öppnar, kan vi fråga: ”Har du någon gång undrat hur världen kommer att se ut när dina barn har vuxit upp?” (Psalm 37:10, 11) Om vi är observanta när vi kommer till ett hus eller ska ringa på en dörr kan vi kanske välja en fråga som passar den besöktes intressen.

11. Hur kan vi använda frågor effektivt när vi leder ett bibelstudium?

¹¹ Hur kan vi använda frågor effektivt när vi leder ett bibelstudium? Väl genomtänkta frågor kan hjälpa oss att få veta vad den vi studerar med tycker. (Ordspråksboken 20:5) Tänk till exempel att vi studerar lektion 43, ”Hur ska vi se på alkohol?”, i boken Ett hopp om en ljus framtid.d Lektionen handlar om hur Gud ser på att dricka för mycket. De svar som den intresserade ger visar kanske att han förstår vad Bibeln lär, men vad tycker han själv innerst inne? Vi kan fråga: ”Tycker du att Guds syn på det här är rimlig?” Vi kan också fråga: ”Hur kan du tillämpa det här i ditt liv?” Men det är viktigt att vi är taktfulla, att vi behandlar den intresserade med värdighet och inte ställer frågor som gör honom förlägen. (Ordspråksboken 12:18)

Logiskt resonemang

12–14. a) Hur använde Jesus sin förmåga att resonera logiskt? b) Vilken kraftfull logik använde Jesus när fariséerna påstod att han fick sin kraft från Satan?

¹² Med sitt fullkomliga sinne var Jesus en mästare på att resonera med människor. Ibland använde han kraftfull logik för att motbevisa sina motståndares falska anklagelser. Och många gånger använde han ett övertygande resonemang för att lära sina efterföljare viktiga saker. Vi ska se på några exempel.

¹³ Sedan Jesus hade botat en demonbesatt man som var blind och stum, anklagade fariséerna honom och sa: ”Den där mannen kan bara driva ut demoner om han får hjälp av Beelsebub [Satan], demonernas härskare.” De medgav att det behövdes övermänsklig kraft för att driva ut demonerna. Men de påstod att Jesus fick sin kraft från Satan. Den anklagelsen var inte bara falsk utan också ologisk. Jesus avslöjade hur fel de tänkte. Han sa: ”Ett rike som är splittrat går under, och en stad eller en familj som är splittrad kommer inte att bestå. Om Satan driver ut Satan motarbetar han sig själv, och hur kan då hans rike bestå?” (Matteus 12:22–26) Jesus sa i själva verket: ”Om jag fick kraft av Satan och jag sedan använde den kraften emot Satan, då skulle han ju motarbeta sig själv. Varför skulle han göra det?” Fariséerna visste inte vad de skulle säga.

¹⁴ Jesus var inte färdig med sitt resonemang. Han visste att somliga av fariséernas egna lärjungar hade drivit ut demoner och ställde därför en enkel, men genialisk fråga: ”Om jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub, med vems hjälp driver då era efterföljare ut dem?” (Matteus 12:27) Jesus argument var: ”Om jag driver ut demoner med Satans kraft, då måste era egna lärjungar använda samma kraft.” Vad kunde fariséerna säga? De skulle aldrig medge att deras efterföljare stod under Satans inflytande. Jesus använde således deras felaktiga resonemang till att tvinga dem att dra en mycket besvärande slutsats. Bara att läsa om hur Jesus argumenterade med dem är fascinerande. Tänk då på folkskarorna som med egna öron fick höra Jesus tala. Hans närvaro och tonfall gav utan tvivel ökad kraft åt hans ord.

15–17. Ge ett exempel på hur Jesus använde ett ”hur mycket mer”-resonemang för att lära människor hjärtevärmande sanningar om sin Far.

¹⁵ Jesus använde också ett logiskt, övertygande resonemang för att lära människor uppmuntrande, hjärtevärmande sanningar om sin Far. Ofta gjorde han det genom att använda ett ”hur mycket mer”-resonemang där han hjälpte sina åhörare att få en djupare insikt genom att utgå från ett välkänt faktum.e Den här typen av resonemang bygger på kontraster och kan göra ett djupt intryck. Vi ska se på två exempel.

¹⁶ När lärjungarna ville att Jesus skulle lära dem hur de skulle be, framhöll han hur villiga ofullkomliga föräldrar är att ”ge goda gåvor” till sina barn. Han drog sedan slutsatsen: ”Ni vill alltså ge goda gåvor till era barn, trots att ni är syndare. Tänk då hur mycket mer er Far i himlen vill ge helig ande till dem som ber honom om det!” (Lukas 11:1–13) Jesus byggde sitt resonemang på en kontrast. Om syndfulla mänskliga föräldrar ser till att deras barn får vad de behöver, hur mycket mer ska då inte vår himmelske Far, som är fullkomlig och alltigenom rättfärdig, ge helig ande åt sina lojala tillbedjare som ödmjukt vänder sig till honom i bön!

¹⁷ Jesus använde ett liknande resonemang när han gav råd om hur man tar itu med bekymmer. Han sa: ”Tänk på korparna: De varken sår eller skördar, de har inga lador eller magasin, men ändå får de mat av Gud. Är inte ni värda mycket mer än fåglar?” Han sa också: ”Tänk på liljorna och hur de växer: De varken arbetar eller spinner ... Om Gud alltså klär markens växter, som bara finns i dag och kastas i ugnen i morgon, då kommer han väl ännu hellre att ge er kläder?” (Lukas 12:24, 27, 28) Om Jehova bryr sig om fåglarna och blommorna, hur mycket mer bryr han sig då inte om människor som älskar och tillber honom! Med ett sådant resonemang nådde Jesus utan tvivel sina åhörares hjärta.

18, 19. Hur kan vi resonera med någon som säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se?

¹⁸ I vår förkunnartjänst vill vi kunna resonera logiskt för att motbevisa falska läror. Vi vill också kunna resonera övertygande för att lära människor uppmuntrande sanningar om Jehova. (Apostlagärningarna 19:8; 28:23, 24) Måste vi lära oss att använda komplicerade förklaringar? Inte alls. Det vi lär oss av Jesus är att logiska argument som framförs på ett enkelt sätt är det som är mest effektivt.

¹⁹ Hur skulle vi till exempel kunna svara om någon säger att han inte tror på en Gud som han inte kan se? Vi skulle kunna hänvisa till lagen om orsak och verkan. När vi lägger märke till en verkan, inser vi att det måste finnas en orsak. Vi kan säga: ”Om du var i en öde trakt och kom till ett fint hus med skafferiet fullt med mat (verkan), skulle du då inte automatiskt dra slutsatsen att någon (orsak) hade byggt huset och fyllt skafferiet? När vi på liknande sätt ser de tydliga bevisen på formgivning i naturen och överflödet av mat i jordens ’skafferi’ (verkan), är det då inte förnuftigt att dra slutsatsen att någon (orsak) står bakom allt detta? Bibeln själv säger så här: ’Varje hus byggs ju av någon, men den som har byggt allt är Gud.’” (Hebréerna 3:4) Men även om vi resonerar på ett väldigt logiskt sätt kommer naturligtvis inte alla att låta sig övertygas. (2 Thessalonikerna 3:2)

20, 21. a) Hur kan vi använda ”hur mycket mer”-resonemanget för att framhålla Jehovas egenskaper och handlingssätt? b) Vad ska vi se på i nästa kapitel?

²⁰ I vår undervisning, vare sig det är i tjänsten eller i församlingen, kan vi också använda ”hur mycket mer”-resonemanget för att framhäva Jehovas egenskaper och handlingssätt. För att visa att läran om evig pina i ett brinnande helvete vanärar Jehova kan vi säga: ”Vilken kärleksfull far skulle straffa sitt barn genom att hålla barnets hand i en eld? Hur mycket mer motbjudande måste då inte tanken på en helveteseld vara för vår kärleksfulle himmelske Far!” (Jeremia 7:31) För att försäkra en medtroende om att Jehova älskar honom kan vi säga: ”Om Jehova tycker att till och med en liten sparv är värdefull, hur mycket mer måste han då inte bry sig om och älska var och en som tillber honom – dig också!” (Matteus 10:29–31) Ett sådant logiskt resonemang kan hjälpa oss att nå människors hjärta.

²¹ Efter att ha granskat bara tre av de undervisningsmetoder som Jesus använde kan vi lätt förstå att de tempelvakter som återvände utan att ha gripit honom inte överdrev, när de sa: ”Aldrig har en människa talat så här förut.” I nästa kapitel ska vi se på den undervisningsmetod som Jesus kanske är mest känd för – metoden att använda liknelser och illustrationer.