Jehova bereder vägen

”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade.” — MATTEUS 24:14.

1. Vad har uträttats genom predikandet både under det första århundradet och nu på 1900-talet?

DÅ JU Jehova är en kärlekens Gud, är det hans vilja att ”alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4) För att detta skall bli möjligt har det varit nödvändigt med en internationell prediko- och undervisningskampanj. Ett sådant predikande under det första århundradet gjorde den kristna församlingen till ”en pelare och ett stöd för sanningen”. (1 Timoteus 3:15) Därefter följde en lång period av avfall, då sanningens ljus fördunklades. På senare tid, under denna ”ändens tid”, har ”sann kunskap” återigen blivit överflödande och skänkt miljoner människor ett på Bibeln grundat hopp om en evig räddning. — Daniel 12:4.

2. Vad har Jehova gjort i förbindelse med predikoverksamheten?

² Satan har hela tiden försökt hindra genomförandet av Guds uppsåt, men trots det hade predikoverksamheten under det första århundradet en enastående framgång, och det har den också haft nu på 1900-talet. Detta får oss att tänka på den profetia som Jesaja skrev om de landsflyktiga judarnas återvändande till Juda på 500-talet f.v.t.: ”Må varje dal höjas och varje berg och kulle sänkas. Och det backiga landskapet skall bli slättland och det kuperade landskapet en dalslätt.” (Jesaja 40:4) På liknande sätt beredde och jämnade Jehova vägen för den stora predikokampanj som bedrevs under det första århundradet, och det har han också gjort för den som bedrivs nu på 1900-talet.

3. Hur kan Jehova genomföra sitt uppsåt?

³ Därmed inte sagt att Jehova direkt har påverkat hela händelseutvecklingen på jorden för att främja predikandet av de goda nyheterna och inte heller att han har använt sitt förutseende för att in i minsta detalj veta vad som skulle hända. Det är sant att han kan både förutse och forma framtida händelser. (Jesaja 46:9–11) Men han kan också reagera på händelseutvecklingen allteftersom. Jehova leder sitt folk likt en erfaren herde som vet både hur han skall leda och hur han skall beskydda sin hjord. Han leder dem till räddning, skyddar deras andlighet och får dem att utnyttja de situationer och den utveckling som underlättar predikandet av de goda nyheterna över hela jorden. — Psalm 23:1–4.

Ett svårt uppdrag

4, 5. Varför har det varit ett svårt uppdrag att predika de goda nyheterna?

⁴ Precis som byggandet av arken på Noas tid var ett mycket omfattande arbete, har också predikandet om Guds kungarike varit det både under det första århundradet och nu i vår tid. Det är svårt nog att söka nå alla människor med ett vilket som helst budskap, men att söka nå dem med det här budskapet är ännu svårare. Under det första århundradet var lärjungarna relativt få. Deras ledare, Jesus, hade avrättats, anklagad för uppvigling. Den judiska religionen var väl etablerad och hade ett praktfullt tempel i Jerusalem. Icke-judiska religioner med sina tempel och prästerskap var också väl etablerade i Medelhavsområdet. När ”ändens tid” började 1914, var likaså de smorda kristna få till antalet, medan andra religiösa samfund som påstod sig tjäna Gud hade många anhängare. — Daniel 12:9.

⁵ Jesus hade talat om för sina efterföljare att de skulle bli förföljda och sagt: ”Man [skall] utlämna er åt vedermöda och döda er, och ni skall vara föremål för hat från alla nationerna för mitt namns skull.” (Matteus 24:9) Och förutom dessa problem skulle de kristna, i synnerhet i ”de sista dagarna”, leva i ”kritiska tider” som var ”svåra att komma till rätta med”. (2 Timoteus 3:1) Predikoarbetet är svårt, bland annat på grund av sin omfattning och därför att det utförs under svåra tider och de som utför det blir förföljda. Det krävs stark tro.

6. Vilken försäkran om framgång har Jehova gett sitt folk?

⁶ Jehova visste att det skulle bli svårigheter, men han visste också att inget skulle kunna stoppa verket. Att det skulle få framgång var förutsagt i den välkända profetia som på ett anmärkningsvärt sätt har uppfyllts både under det första århundradet och nu på 1900-talet: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden.” — Matteus 24:14.

7. Hur omfattande var predikoverksamheten under det första århundradet?

⁷ Fyllda av tro och helig ande grep sig Guds tjänare under det första århundradet an med att utföra sitt uppdrag. På grund av att Jehova har visat sig vara med dem har de lyckats långt utöver vad de hade kunnat förvänta. Då Paulus omkring 27 år efter Jesu död skrev sitt brev till kolosserna, kunde han säga att de goda nyheterna hade ”predikats i hela skapelsen under himlen”. (Kolosserna 1:23) Och nu, vid slutet av 1900-talet, predikas de goda nyheterna i 233 länder.

8. Under vilka förhållanden har många omfattat de goda nyheterna? Ge exempel.

⁸ Miljontals människor har under senare årtionden tagit emot de goda nyheterna, och många har gjort detta under ogynnsamma förhållanden — under perioder av krig, förbud och intensiv förföljelse. Så var det också under det första århundradet. Vid ett tillfälle blev Paulus och Silas brutalt piskade med spön och kastade i fängelse. Vilken osannolik situation att göra lärjungar i! Men Jehova utnyttjade den situationen till att göra just det. Paulus och Silas blev frisläppta, och fångvaktaren och hans familj blev troende. (Apostlagärningarna 16:19–33) Sådana erfarenheter visar att de goda nyheterna inte kan tystas av dem som motstår dem. (Jesaja 54:17) Men kristendomens historia har inte bara varit ständiga svårigheter och ständig förföljelse. Låt oss nu koncentrera oss på sådant som både under det första århundradet och nu på 1900-talet har bidragit till att de goda nyheterna med framgång har kunnat predikas.

Det religiösa klimatet

9, 10. Hur skapade Jehova förväntningar i fråga om predikandet av de goda nyheterna under det första århundradet och nu på 1900-talet?

⁹ Tänk på valet av tidpunkt för de världsomfattande predikokampanjerna. Under det första århundradet var folket ”förväntansfullt” och väntade på Messias på grund av profetian om de 70 årsveckorna, som vi finner i Daniel 9:24–27. Den profetian visade att Messias skulle framträda år 29 v.t., även om judarna på den tiden inte förstod den exakta tidpunkten. (Lukas 3:15) I det franska uppslagsverket Manuel Biblique heter det: ”Folket visste att de sjuttio årsveckorna som fastställts av Daniel närmade sig sitt slut, och ingen blev förvånad över att höra Johannes döparen förkunna att Guds rike hade kommit nära.”

¹⁰ Hur var det då med tidpunkten för predikokampanjen i modern tid? Bibelns profetior visar att Jesu tronbestigning i himlen, som markerade början av hans närvaro som regerande kung i Guds rike, ägde rum 1914. Detta var en händelse av enorm betydelse. (Daniel 4:13–17) Vissa religiösa människor under slutet av förra och början av det här århundradet var fyllda av förväntan inför denna händelse. Förväntan var också uppenbar bland uppriktiga bibelforskare som 1879 började ge ut Zion’s Watch Tower and Herald of Christ’s Presence (Zions Vakt-Torn och förkunnare af Kristi närvaro [på svenska från och med 1904]). Både under det första århundradet och i vår tid var således det religiösa klimatet berett för predikandet av de goda nyheterna genom de förväntningar som människor hade.a

11. Hur har det lagts en religiös grund som har varit till hjälp att predika de goda nyheterna?

¹¹ En annan sak som har hjälpt de kristna i deras arbete, både under det första århundradet och i modern tid, har varit att många människor har varit väl insatta i de heliga skrifterna. Under det första århundradet fanns det judiska kolonier utspridda i de omkringliggande hedniska nationerna. Dessa kolonier hade synagogor, där människor regelbundet församlades för att höra Skrifterna föreläsas och dryftas. De första kristna kunde således bygga på den religiösa kunskap som människor redan hade. (Apostlagärningarna 8:28–36; 17:1, 2) I början av Jehovas folks verksamhet i modern tid rådde det en liknande situation i många länder. Bibeln var lätt att få tag på i kristenhetens länder, i synnerhet i de protestantiska. Den lästes i många kyrkor, och miljontals människor ägde ett exemplar. Människor hade redan en bibel, men de behövde få hjälp att förstå den.

Nyttan av lagar

12. Hur var den romerska lagen vanligtvis ett skydd under det första århundradet?

¹² Den kristna predikoverksamheten har ofta haft hjälp av lagstiftningen. Romarriket, som dominerade världen under det första århundradet, hade skrivna lagar som i hög grad påverkade det dagliga livet. De första kristna hade nytta av det skydd som dessa lagar gav. Att Paulus åberopade romersk lag ledde exempelvis till att han släpptes ur fängelse och undgick att bli pryglad. (Apostlagärningarna 16:37–39; 22:25, 29) Åberopandet av romersk lag bidrog också till att lugna ner en uppretad pöbelhop i Efesos. (Apostlagärningarna 19:35–41) På grund av att Paulus var romersk medborgare blev han vid ett tillfälle i Jerusalem räddad från att bli våldsamt behandlad. (Apostlagärningarna 23:27) Längre fram kunde han med hänvisning till romersk lag försvara sin tro inför kejsaren. (Apostlagärningarna 25:11) Även om flera av kejsarna under det första århundradet var tyranner, tillät i regel lagarna på den tiden de kristna att ”försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna”. — Filipperna 1:7.

13. Hur har lagstiftningen många gånger varit till hjälp för predikoarbetet i vår tid?

¹³ Så är det också nu i många länder. Även om det finns de som skulle vilja ”öva våld i lagens namn”, är religionsfrihet i de flesta länder en grundläggande laglig rättighet. (Psalm 94:20, 1982) Eftersom de styrande i många länder inser att Jehovas vittnen inte utgör något hot mot samhällsordningen, har de gett vår verksamhet lagligt erkännande. I USA, där mycket av Jehovas vittnens tryckning utförs, har de gällande lagarna gjort att tidskriften Vakttornet kunnat ges ut oavbrutet i 120 år och läsas över hela världen.

Perioder av fred och tolerans

14, 15. Hur var den relativa stabiliteten i samhället under det första århundradet till hjälp för predikandet?

¹⁴ Perioder av relativ fred har också underlättat predikoverksamheten. Under både det första århundradet och 1900-talet har, som Jesus förutsade, ”nation” rest sig ”mot nation”, men det har också förekommit perioder av stabilitet, då man har kunnat predika intensivt om Guds kungarike. (Matteus 24:7) De kristna under det första århundradet levde under Pax Romana, den romerska freden. En historiker skrev: ”Rom hade så fullständigt underkuvat folken runt Medelhavet att det gjorde slut på de långvariga krigen bland dem.” Denna stabilitet gjorde det möjligt för de kristna under det första århundradet att färdas relativt tryggt i den romerska världen.

¹⁵ Romarriket strävade efter att förena folken under sitt starka välde. Den här politiken främjade inte bara resandet, toleransen och utbytet av idéer, utan också tanken på ett internationellt broderskap. I boken On the Road to Civilization heter det: ”Enheten i romarriket gjorde fältet gynnsamt [för kristet predikande]. Nationella barriärer hade brutits ner. En romersk medborgare var världsmedborgare. ... Och en religion som undervisade om människans broderskap kunde förstås i en stat som hade utvecklat tanken på ett universellt medborgarskap.” — Jämför Apostlagärningarna 10:34, 35; 1 Petrus 2:17.

16, 17. Vad har fått människor att vilja främja fred i vår tid, och vilken slutsats har många människor dragit?

¹⁶ Hur är det då i vår tid? Under detta århundrade har några av de mest förödande krigen i historien utkämpats, och i vissa länder fortsätter krigen att rasa. (Uppenbarelseboken 6:4) Men det har också varit perioder av relativ fred. Det är nu över 50 år sedan världens stormakter direkt bekämpade varandra i ett regelrätt krig. Den situationen har i hög grad underlättat predikandet av de goda nyheterna i dessa länder.

¹⁷ De fasansfulla krigen under 1900-talet har fått många människor att inse behovet av en världsregering. Fruktan för ett världskrig ledde till bildandet av både Nationernas förbund och Förenta nationerna. (Uppenbarelseboken 13:14) Ett uttalat mål för båda dessa organisationer har varit att främja internationellt samarbete och fred. Människor som känner behov av detta reagerar ofta positivt på de goda nyheterna om en världsregering som skall skänka sann och bestående fred, nämligen Guds kungarike.

18. Vilken inställning till religionen har främjat predikoarbetet?

¹⁸ De kristna har tidvis blivit våldsamt förföljda, men det har också både under det första århundradet och nu på 1900-talet förekommit perioder av religiös tolerans. (Johannes 15:20; Apostlagärningarna 9:31) Romarna upptog gärna de erövrade folkens gudar och gudinnor och anpassade dem till sin gudsdyrkan och anpassade sig själva till dem. Professor Rodney Stark skrev: ”Det mått av religionsfrihet som Rom gav medborgarna skulle man inte få se igen förrän efter den amerikanska revolutionen.” I många länder i vår tid har människor blivit öppnare för andras uppfattningar, och det har lett till att de har varit villiga att lyssna på det budskap från Bibeln som Jehovas vittnen framför.

Teknikens roll

19. Hur gjorde de första kristna bruk av kodexen?

¹⁹ Slutligen, tänk på hur Jehova har fått sitt folk att utnyttja teknikens landvinningar. De första kristna levde inte under en period av snabba tekniska framsteg. Men det fanns dock en uppfinning som de gjorde bruk av, och det var kodexen eller bokformen med blad. Kodexen ersatte den klumpiga skriftrullen. I boken The Birth of the Codex heter det: ”Till skillnad från den långsamma och gradvisa process med vilken kodexen ersatte skriftrullar i profan litteratur verkar de kristna ha antagit kodexen omedelbart och överallt.” Det heter vidare: ”Bruket av kodexen var så allmänt bland de kristna under 100-talet att den måste ha införts långt före år 100 e.Kr.” Kodexen var lättare att använda än en skriftrulle, och man kunde lättare finna skriftställen. Detta hjälpte helt visst de första kristna, vilka i likhet med Paulus inte bara förklarade Skrifterna, utan också ”genom hänvisningar” ”bevisade” det de lärde. — Apostlagärningarna 17:2, 3.

20. Hur har Guds folk gjort bruk av modern teknik i det världsomfattande predikoarbetet, och varför?

²⁰ De tekniska framstegen under vårt århundrade har varit häpnadsväckande. Snabba tryckpressar har bidragit till att man kan ge ut biblisk litteratur på massor av språk samtidigt. Med hjälp av modern teknik har man kunnat översätta Bibeln snabbare. Lastbilar, tåg, fartyg och flygplan har gjort det möjligt att snabbt frakta ut biblisk litteratur överallt på jorden. Telefoner och faxar har gjort ögonblicklig kommunikation till en verklighet. Genom sin ande har Jehova fått sina tjänare att utnyttja denna teknik till att främja spridandet av de goda nyheterna över hela jorden. De gör bruk av denna nya teknik, inte för att de önskar känna till och använda det senaste inom teknikens område, utan för att den hjälper dem att utföra sitt uppdrag att predika effektivare.

21. Vad kan vi vara övertygade om?

²¹ Jesus förutsade: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden.” (Matteus 24:14) De första kristna fick se den profetian uppfyllas i liten skala, men vi får se den uppfyllas i stor skala. Det är ett omfattande och svårt arbete att predika de goda nyheterna, men trots det har de predikats och fortsätter att predikas i gynnsam tid och i ogynnsam tid — i krig och i fred och när lagar och attityder förändras och då det sker en enorm teknisk utveckling. Fyller inte detta dig med vördnad för Jehovas vishet och enastående förutseende? Vi kan vara helt övertygade om att predikoverket kommer att fullbordas enligt Jehovas tidtabell och att hans kärleksfulla uppsåt kommer att genomföras till välsignelse för de rättfärdiga. De skall besitta jorden och bo på den för evigt. (Psalm 37:29; Habackuk 2:3) Om vi bringar vårt liv i överensstämmelse med Jehovas uppsåt, kommer vi att få vara bland dessa. — 1 Timoteus 4:16.

[Fotnoter]

Tankar att repetera

◻ Varför har uppdraget att predika de goda nyheterna varit svårt?

◻ Hur har de kristnas arbete underlättats av det som de styrande har gjort och av den relativa stabilitet som rått i samhället?

◻ Vilken framtida händelseutveckling försäkrar oss Jehovas välsignelse av predikoverket om?