Är du redo för Jehovas dag?

”Jehovas stora dag är nära. Den är nära, och den hastar mycket.” — SEFANJA 1:14.

1. Hur beskriver Bibeln Jehovas dag?

JEHOVAS ”stora dag som inger fruktan” skall snart drabba den nuvarande onda tingens ordning. Bibeln beskriver Jehovas dag som en dag av strid, mörker, förgrymmelse, trångmål, ångest, larm och ödeläggelse. Men det kommer att finnas sådana som överlever, eftersom ”var och en som anropar Jehovas namn tryggt skall komma undan”. (Joel 2:30–32; Amos 5:18–20) Ja, Gud skall då tillintetgöra sina fiender och rädda sitt folk.

2. Varför bör vi ha en känsla av brådska när det gäller Jehovas dag?

² Guds profeter förknippade Jehovas dag med en känsla av brådska. Sefanja skrev till exempel: ”Jehovas stora dag är nära. Den är nära, och den hastar mycket.” (Sefanja 1:14) Det är ännu mer brådskande nu, eftersom kungen Jesus Kristus, som skall leda verkställandet av Guds dom, står i begrepp att binda sitt ”svärd” vid sitt ”lår” och rida ”för sanningens och ödmjukhetens och rättfärdighetens sak”. (Psalm 45:3, 4) Är du redo för den dagen?

De hade stora förväntningar

3. Vilka förväntningar hade vissa kristna i Thessalonike, men av vilka två orsaker blev det inte som de förväntade?

³ Många har haft ouppfyllda förväntningar angående Jehovas dag. Några av de första kristna i Thessalonike sade: ”Jehovas dag är här.” (2 Thessalonikerna 2:2) Men den var inte nära, och det berodde på två grundläggande orsaker. Aposteln Paulus nämnde en av dessa när han sade: ”Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem.” (1 Thessalonikerna 5:1–6) I denna ”ändens tid” väntar vi Jehovas vittnen på uppfyllelsen av dessa ord. (Daniel 12:4) Paulus talade också om för thessalonikerna att det var ytterligare något som måste ske innan Jehovas stora dag skulle komma: ”Den ... skall [inte] komma utan att först avfallet kommer.” (2 Thessalonikerna 2:3) ”Avfallet” från den sanna kristendomen hade ännu inte utvecklats fullständigt, när Paulus skrev detta (omkring år 51 v.t.). Nu ser vi avfallet fullt utvecklat i kristenheten. Men dessa smorda kristna i Thessalonike, som troget fortsatte att tjäna Gud till sin död, har, trots sina ouppfyllda förväntningar, slutligen fått en himmelsk belöning. (Uppenbarelseboken 2:10) Vi kommer också att bli belönade, om vi förblir trogna medan vi väntar på Jehovas dag.

4. a) Med vad förknippas Jehovas dag i 2 Thessalonikerna 2:1, 2? b) Vilka uppfattningar hade så kallade kyrkofäder angående Kristi återkomst och med den besläktade frågor?

⁴ Bibeln förknippar ”Jehovas stora dag” med ”vår Herre Jesu Kristi närvaro”. (2 Thessalonikerna 2:1, 2) De så kallade kyrkofäderna hade olika tankar om Kristi återkomst, närvaro och tusenåriga regering. (Uppenbarelseboken 20:4) På 100-talet v.t. hyste Papias från Hierapolis förväntningar om att jorden skulle bli en enastående fruktbar plats under Kristi tusenåriga regering. Justinus Martyren talade upprepade gånger om Jesu närvaro och förväntade att det återuppbyggda Jerusalem skulle bli sätet för hans kungarike. Irenaeus från Lyon lärde att efter det att romarriket hade krossats skulle Jesus framträda i synlig gestalt och binda Satan och regera i det jordiska Jerusalem.

5. Vad har vissa forskare sagt om Kristi ”andra ankomst” och hans tusenåriga regering?

⁵ Historikern Philip Schaff konstaterade att ”det mest anmärkningsvärda” under perioden före kyrkomötet i Nicaea år 325 v.t. var ”tron att Kristus tillsammans med de uppväckta helgonen i synlig gestalt skulle regera i härlighet på jorden under tusen år före den allmänna uppståndelsen och domen”. I uppslagsverket A Dictionary of the Bible, redigerat av James Hastings, heter det: ”Tertullianus, Irenaeus och Hippolytos hoppas fortfarande på att [Jesu Kristi] ankomst är omedelbart förestående; men i och med de alexandrinska kyrkofäderna förs vi in i nya tankegångar. ... I och med att Augustinus satte likhetstecken mellan millenniet och tidsperioden för den stridande kyrkan skjuts Kristi andra ankomst upp till en avlägsen framtid.”

Jehovas dag och Jesu närvaro

6. Varför bör vi inte dra slutsatsen att Jehovas dag är långt borta?

⁶ Missuppfattningar har medfört besvikelse, men låt oss inte fördenskull tro att Jehovas dag är långt borta. Jesu osynliga närvaro, med vilken Jehovas dag enligt Bibeln är förknippad, har redan börjat. Vakttornet och andra av Jehovas vittnens publikationer har ofta gett bibliska bevis för att Kristi närvaro började år 1914.a Vad sade då Jesus om sin närvaro?

7. a) Nämn några inslag i tecknet på Jesu närvaro och avslutningen på tingens ordning. b) Hur kan vi räddas?

⁷ Strax innan Jesus dog kom frågan om hans närvaro upp. Apostlarna Petrus, Jakob, Johannes och Andreas hade just hört Jesus förutsäga att Jerusalems tempel skulle förstöras, och de frågade nu: ”När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (Matteus 24:1–3; Markus 13:3, 4) Som svar förutsade Jesus ett ”tecken” på sin närvaro och på avslutningen på tingens ordning, ett tecken som bland annat bestod av krig, hungersnöd och jordbävningar. Han sade också: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.” (Matteus 24:13) Om vi troget håller ut till slutet av vårt nuvarande liv eller till slutet av denna onda ordning, kommer vi att bli räddade.

8. Vad skulle utföras före slutet på den judiska tingens ordning, och vad görs nu när det gäller detta?

⁸ Det fanns ett inslag i tecknet på Jesu närvaro som var av särskild betydelse och som skulle uppfyllas före slutet. Så här sade Jesus om det: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) Innan romarna ödelade Jerusalem och den judiska tingens ordning upphörde år 70 v.t., kunde Paulus säga att de goda nyheterna hade ”predikats i hela skapelsen under himlen”. (Kolosserna 1:23) Men Jehovas vittnen utför nu ett mycket mer omfattande predikoarbete ”på hela den bebodda jorden”. Under de senaste åren har Gud öppnat vägen för att ett stort vittnesbörd skall kunna avges i Östeuropa. Jehovas organisation, som har tryckerier och andra anläggningar i olika delar av världen, är nu beredd för ökad verksamhet, också i ”orörda områden”. (Romarna 15:22, 23) Driver ditt hjärta dig till att göra ditt yttersta när det gäller att vittna innan slutet kommer? I så fall kan Gud stärka dig till att ha en givande andel i det arbete som väntar. — Filipperna 4:13; 2 Timoteus 4:17.

9. Vad slog Jesus fast, som vi kan läsa i Matteus 24:36?

⁹ Det förutsagda predikandet om Guds kungarike och andra inslag i tecknet på Jesu närvaro uppfylls nu, och därför är slutet för denna onda tingens ordning nära. Det är sant att Jesus sade: ”Men om den dagen och timmen har ingen vetskap, varken himlarnas änglar eller Sonen, utan bara Fadern.” (Matteus 24:4–14, 36) Men Jesu profetia kan hjälpa oss att vara redo för ”den dagen och timmen”.

De var redo

10. Hur vet vi att det går att hålla sig andligen vaken?

¹⁰ För att få överleva Jehovas stora dag måste vi hålla oss andligen vakna och stå fasta för sann tillbedjan. (1 Korinthierna 16:13) Vi vet att det går att hålla ut på det sättet, eftersom en gudaktig familj gjorde det år 2370 f.v.t. och fick överleva den stora översvämning som förintade de onda människorna på den tiden. Jesus jämförde sin närvaro med den tiden och sade: ”Alldeles som Noas dagar var, så kommer Människosonens närvaro att vara. För såsom de var i de dagarna före den stora översvämningen, då man åt och drack, män gifte sig och kvinnor bortgiftes, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de tog ingen notis förrän den stora översvämningen kom och ryckte dem alla bort, så kommer Människosonens närvaro att vara.” — Matteus 24:37–39.

11. Hur handlade Noa, trots det våld som fanns på hans tid?

¹¹ Noa och hans familj levde precis som vi i en värld fylld av våld. Olydiga änglasöner till ”den sanne Guden” hade tagit kroppslig gestalt och tagit sig hustrur genom vilka de blev fäder till de illa beryktade nefilim — tyranner som utan tvivel bidrog till att våldet ökade. (1 Moseboken 6:1, 2, 4; 1 Petrus 3:19, 20) Men ”Noa vandrade” i tro ”med den sanne Guden”. Han ”visade sig vara oklanderlig bland sina samtida”, dvs. den onda generationen på hans tid. (1 Moseboken 6:9–11) Vi kan göra samma sak genom att vi ber till Jehova och förtröstar på honom, medan vi väntar på Jehovas dag i denna onda och av våld uppfyllda värld.

12. a) Vilket arbete utförde Noa, förutom att han byggde en ark? b) Hur reagerade människor för Noas predikande, och vad blev följden för dem?

¹² Det är väl känt att Noa byggde en ark med vars hjälp liv skulle bevaras genom den stora översvämningen. Han var också ”en rättfärdighetens predikare”, men hans samtida ”tog ingen notis” om hans gudagivna budskap. De åt och drack, gifte sig, skaffade barn och fortsatte att leva precis som vanligt, tills den stora översvämningen kom och ryckte dem alla bort. (2 Petrus 2:5; 1 Moseboken 6:14) De ville inte höra talas om ett rätt tal eller uppförande, och på samma sätt stänger människor i våra dagars onda generation sina öron för det som Jehovas vittnen säger om ”sinnesändring inför Gud”, tro på Kristus, rättfärdighet och ”den kommande domen”. (Apostlagärningarna 20:20, 21; 24:24, 25) Det finns inga tillgängliga uppgifter om hur många människor som levde på jorden då Noa förkunnade Guds budskap. Men en sak är säker: jordens befolkning reducerades drastiskt år 2370 f.v.t., då den stora översvämningen utplånade de onda och endast bevarade dem som var redo för detta ingripande från Gud, dvs. Noa och de sju övriga i hans familj. — 1 Moseboken 7:19–23; 2 Petrus 3:5, 6.

13. Vilket beslut litade Noa fullständigt på att Gud skulle verkställa, och hur handlade han i överensstämmelse med detta?

¹³ Gud meddelade inte Noa åratal i förväg vilken dag och timme den stora översvämningen skulle komma. Men när Noa var 480 år bestämde Jehova: ”Min ande skall inte till obestämd tid verka gentemot människan, eftersom hon också är kött. Således skall hennes dagar uppgå till ett hundra tjugo år.” (1 Moseboken 6:3) Noa litade fullständigt på att Gud skulle verkställa detta sitt beslut. Sedan Noa nått en ålder av 500 år, blev han ”far till Sem, Ham och Jafet”, och hans söner kunde, enligt den tidens sed, ha varit mellan 50 och 60 år innan de gifte sig. Dessa söner och deras hustrur hjälpte tydligen Noa med byggandet av den ark som han blivit befalld att bygga för att människor och djur skulle bevaras genom den stora översvämningen. Byggandet av arken sammanföll antagligen med Noas tjänst som ”en rättfärdighetens predikare” och höll honom upptagen under de 40 eller 50 åren närmast före den stora översvämningen. (1 Moseboken 5:32; 6:13–22) Under alla dessa år handlade han och hans familj i tro. Må vi också visa tro, medan vi predikar de goda nyheterna och väntar på Jehovas dag. — Hebréerna 11:7.

14. Vad sade Jehova till slut till Noa, och varför det?

¹⁴ Noa visste inte exakt när den stora översvämningen skulle komma, men när arken började bli färdig, kanske han tänkte att den var omedelbart förestående. Till slut sade Jehova till honom: ”Om bara sju dagar ytterligare låter jag det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter.” (1 Moseboken 7:4) Detta gav Noa och hans familj precis lagom med tid till att få in alla djurarterna i arken och till att själva komma in i den innan den stora översvämningen började. Vi behöver inte känna till vilken dag och timme som tillintetgörandet av den nuvarande ordningen skall börja; vi har inte fått i uppdrag att se till att djuren överlever, och människor som kan få överleva tillintetgörelsen håller redan på att gå in i den symboliska arken, dvs. Guds folks andliga paradis.

Var ständigt vaksamma

15. a) Hur skulle du med egna ord vilja förklara Jesu ord i Matteus 24:40–44? b) Vilken verkan har det på oss att vi inte vet den exakta tidpunkten då Jesus skall komma och verkställa Guds hämnd?

¹⁵ Så här sade Jesus om sin närvaro: ”Då skall två män vara ute på åkern [och arbeta]: en skall tas med och den andre lämnas kvar; två kvinnor skall mala [säd till mjöl] på handkvarnen: en skall tas med och den andra lämnas kvar. Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet på vilken dag er Herre kommer. Men en sak skall ni förstå: om husfadern hade vetat under vilket vaktpass tjuven skulle komma, hade han hållit sig vaken och inte tillåtit någon att bryta sig in i hans hus. Visa er fördenskull också ni redo, därför att vid en timme som ni inte tänker er kommer Människosonen.” (Matteus 24:40–44; Lukas 17:34, 35) Att vi inte vet exakt när Jesus skall komma för att verkställa Guds hämnd bidrar till att hålla oss vaksamma och ger oss varje dag tillfälle att visa att vi tjänar Jehova av ett osjälviskt motiv.

16. Vad skall hända med dem som ”lämnas kvar” och med dem som ”tas med”?

¹⁶ De som en gång har varit upplysta, men som har låtit sig uppslukas av ett själviskt levnadssätt, hör till dem som ”lämnas kvar” till att tillintetgöras tillsammans med de onda. Må vi vara bland dem som ”tas med”, dem som är fullständigt hängivna mot Jehova och verkligt tacksamma för hans andliga anordningar genom ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45–47) Må vi ända fram till slutet tjäna Gud med ”kärlek av ett rent hjärta” och med ”ett gott samvete” och ”oskrymtad tro”. — 1 Timoteus 1:5.

Det är nödvändigt med ett heligt uppförandes gärningar

17. a) Vad förutsades i 2 Petrus 3:10? b) Bland annat vilka gärningar och handlingar är det som 2 Petrus 3:11 uppmuntrar till?

¹⁷ Aposteln Petrus skrev: ”Jehovas dag [skall] komma som en tjuv; på den dagen skall himlarna försvinna med ett kraftigt, väsande ljud, men de starkt upphettade elementen skall upplösas, och jorden och de verk som är på den skall bli upptäckta.” (2 Petrus 3:10) De symboliska himlarna och den symboliska jorden kommer inte att kunna bestå inför hettan av Guds brinnande vrede. Petrus tillade därför: ”Då nu allt detta således skall upplösas, vad slags människor bör då inte ni vara i ett heligt uppförandes gärningar och handlingar präglade av gudaktig hängivenhet.” (2 Petrus 3:11) Till dessa gärningar och handlingar hör att regelbundet vara med vid kristna möten, göra gott mot andra och ha en meningsfull andel i predikandet av de goda nyheterna. — Matteus 24:14; Hebréerna 10:24, 25; 13:16.

18. Vad bör vi göra, om vi håller på att utveckla vänskap med den här världen?

¹⁸ För att ha ”ett heligt uppförandes gärningar och handlingar präglade av gudaktig hängivenhet” måste vi bevara oss ”utan fläck från världen”. (Jakob 1:27) Men hur är det då om vi utvecklar vänskap med den här världen? Vi kanske söker oren underhållning eller lyssnar till musik och sånger som främjar den här världens ogudaktiga anda och därigenom lockas in i en situation, där vi riskerar att förlora vårt goda förhållande till Gud. (2 Korinthierna 6:14–18) Må vi i så fall i bön söka Guds hjälp, så att vi inte försvinner tillsammans med världen, utan kommer att bestå godkända inför Människosonen. (Lukas 21:34–36; 1 Johannes 2:15–17) Om vi har överlämnat oss åt Gud Jehova, kommer vi helt visst att vilja göra vårt bästa för att bygga upp och bevara ett innerligt förhållande till honom och därigenom vara redo för hans stora dag som inger fruktan.

19. Varför kan stora skaror förkunnare av Guds kungarike förvänta att få leva igenom avslutningen på denna onda tingens ordning?

¹⁹ Den gudfruktige Noa och hans familj levde igenom den stora översvämning som utplånade den forntida världen. Rättrådiga individer överlevde slutet för den judiska tingens ordning år 70 v.t. Så till exempel var aposteln Johannes fortfarande verksam i Guds tjänst under perioden omkring åren 96–98 v.t., då han skrev Uppenbarelseboken, sitt evangelium och tre inspirerade brev. Många av de tusentals personer som omfattade den sanna tron vid pingsten år 33 v.t. levde sannolikt igenom slutet för den judiska ordningen. (Apostlagärningarna 1:15; 2:41, 47; 4:4) I våra dagar kan stora skaror förkunnare av Guds kungarike hoppas på att få leva igenom avslutningen på den nuvarande onda tingens ordning.

20. Varför bör vi vara nitiska ”rättfärdighetens predikare”?

²⁰ Må vi nu med den nya världen framför oss och möjligheten att få leva in i den vara nitiska ”rättfärdighetens predikare”. Det är verkligen ett privilegium att få tjäna Gud i dessa sista dagar! Och vilken glädje är det inte att få vägleda människor till den nuvarande ”arken”, dvs. det andliga paradis som Guds folk nu åtnjuter! Må de miljoner som nu finns i den förbli trogna, andligen vakna och redo för Jehovas stora dag. Men vad kommer att hjälpa oss alla att hålla oss vakna?

[Fotnoter]

Hur skulle du vilja svara?

◻ Vad har somliga förväntat när det gällt Jehovas dag och Kristi närvaro?

◻ Varför kan vi säga att Noa och hans familj var redo för den stora översvämningen?

◻ Vad kommer att hända med dem som är ”ständigt vaksamma” och med dem som inte är det?

◻ Varför är det nödvändigt med heliga gärningar, i synnerhet när vi nu närmar oss Jehovas stora dag?