2, 3. Varifrån kom ”den där onde slaven”, och hur framträdde den?

² Jesus nämnde den onde slaven direkt efter det att han hade talat om ”den trogne och omdömesgille slaven”. Han sade: ”Men om någonsin den där onde slaven skulle säga i sitt hjärta: ’Min herre dröjer’, och skulle börja slå sina medslavar och skulle äta och dricka med vanedrinkarna, så skall den slavens herre komma på en dag då han inte väntar det och vid en timme som han inte vet av, och han skall straffa honom med den största stränghet och anvisa honom hans plats bland skrymtarna. Där skall vara hans gråt och tandagnisslan.” (Matteus 24:48–51) Uttrycket ”den där onde slaven” riktar vår uppmärksamhet på Jesu föregående ord om den trogne och omdömesgille slaven. Ja, den ”onde slaven” kom från den trogne slavens led.a Hur då?

4. Hur tog Jesus itu med den ”onde slaven” och med alla som visat samma anda?

⁴ Dessa före detta kristna visade sig vara den ”onde slaven”, och Jesus straffade dem med ”den största stränghet”. Hur då? Han förkastade dem, och de gick miste om sitt himmelska hopp. Men de blev inte omedelbart tillintetgjorda. De måste först under en tid gråta och gnissla tänder i ”mörkret utanför” den kristna församlingen. (Matteus 8:12) Sedan den tiden har ett fåtal andra smorda visat en liknande dålig anda och kommit att tillhöra den ”onde slavens” klass. På samma sätt har somliga av de ”andra fåren” blivit otrogna. (Johannes 10:16) Alla dessa fiender till Kristus hamnar i det andliga ”mörkret utanför”.