Hur lyckliga är inte de som är milda till sinnes!
”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.” — MATTEUS 5:5.
1. Vad är det milda sinnelag som Jesus talade om i sin bergspredikan?
SÅ HÄR sade Jesus i sin bergspredikan: ”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.” (Matteus 5:5) Detta milda sinnelag, detta saktmod, är inte någon yttre fernissa av skrymtaktig vänlighet, och inte heller är det bara ett medfött personlighetsdrag. Det är i stället en sann inre mildhet och fridsamhet, som man i första hand utövar i lydnad för Jehova Guds vilja och vägledning. Människor som är verkligt milda till sinnes är starkt medvetna om sitt beroende av Gud, och detta återspeglas i ett milt uppförande mot medmänniskor. — Romarna 12:17—19; Titus 3:1, 2.
2. Varför förklarade Jesus dem som var milda till sinnes för lyckliga?
2 Jesus förklarade dem som var milda till sinnes för lyckliga, eftersom de skulle ärva jorden. Guds Son, Jesus, som är fullkomligt mild till sinnes, är den förnämste arvtagaren till jorden. (Psalm 2:8; Matteus 11:29; Hebréerna 1:1, 2; 2:5—9) Men som den messianske ”människosonen” skulle han ha medregenter i sitt himmelska rike. (Daniel 7:13, 14, 22, 27) Som Kristi ”medarvingar” kommer dessa smorda, som är milda till sinnes, att få ärva jorden tillsammans med honom. (Romarna 8:17) Andra fårlika personer som är milda till sinnes kommer att få åtnjuta evigt liv i paradiset i Rikets jordiska domän. (Matteus 25:33, 34, 46; Lukas 23:43) Den utsikten gör dem verkligen lyckliga.
3. Hur är Gud och Kristus föredömen i fråga om att visa mildhet?
3 Den förnämste arvingen, som är mild till sinnes, mottar jorden från sin Fader, Jehova, som är det förnämsta exemplet på ett milt sinnelag. Hur ofta säger inte bibeln att Gud är ”sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”! (2 Moseboken 34:6; Nehemja 9:17; Psalm 86:15; NW) Han har stor makt, men visar sådan mildhet att hans tillbedjare kan nalkas honom utan fruktan. (Hebréerna 4:16; 10:19—22) Guds Son, som var ”mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”, lärde sina lärjungar att vara milda. (Matteus 11:29; Lukas 6:27—29) Dessa Guds och hans Sons slavar, som var milda till sinnes, skrev sedan om ”den Smordes mildhet och välvilja” och efterliknade den. — 2 Korintierna 10:1; Romarna 1:1; Jakob 1:1, 2; 2 Petrus 1:1.
4. a) Vad har enligt Kolosserna 3:12 gjorts av dem som är verkligt milda till sinnes? b) Vilka frågor förtjänar nu att begrundas?
4 I våra dagar måste både de smorda kristna och deras jordiska följeslagare vara milda till sinnes. Eftersom de har lagt av all uselhet och allt svek, all skrymtaktighet och avund och allt förtal, har de fått hjälp av Guds heliga ande att förnyas ”i den kraft som påverkar” deras ”sinne”. (Efesierna 4:22—24; 1 Petrus 2:1, 2) De uppmanas att iföra sig ”medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet”. (Kolosserna 3:12) Men exakt vad omfattar mildheten? Varför är det bra att vara mild till sinnes? Och hur kan denna egenskap bidra till vår lycka?
En närmare titt på mildhet
5. Hur kan man definiera mildhet?
5 En person som är mild till sinnes är blid till sin läggning och i sitt uppträdande. Det är det grekiska adjektivet pra·ýs som i olika översättningar av bibeln översätts med ”saktmodig”, ”mild”, ”mild till sinnes” och ”blid”. I den klassiska grekiskan kan adjektivet pra·ýs tillämpas på en mild bris eller röst. Det kan också beteckna någon som är älskvärd. En kännare av grekiska språket, W. E. Vine, säger: ”Utövandet av [substantivet pra·ý·tes] riktas först och främst mot Gud. Det är den sinnesstämning i vilken vi accepterar hans handlande med oss som gott och därför gör det utan att ifrågasätta det eller göra motstånd mot det; det är nära förbundet med ordet tapeinofrosunē [ödmjukhet].”
6. Varför kan man säga att mildhet inte är svaghet?
6 Mildhet är inte svaghet. ”Det ligger mjukhet i praus”, skrev William Barclay, en kännare av grekiska språket, ”men bakom mjukheten ligger en styrka lik stålets.” Det krävs styrka att vara mild till sinnes. Man måste till exempel ha styrka för att vara mild, när man blir provocerad eller förföljd. Guds Son, Jesus Kristus, som var mild till sinnes, var ett fint föredöme i detta hänseende. ”När han blev förolämpad, började han inte förolämpa tillbaka. När han led, började han inte hota, utan fortsatte att anförtro sig åt den [Jehova Gud] som dömer rättvist.” (1 Petrus 2:23) Likt Jesus, som var mild till sinnes, kan vi vara övertygade om att Gud kommer att ta itu med dem som förolämpar och förföljer oss. (1 Korintierna 4:12, 13) Vi kan vara lugna, precis som den förföljde Stefanus var, och inse att om vi är trogna kommer Jehova att uppehålla oss och inte låta något göra oss någon bestående skada. — Psalm 145:14; Apostlagärningarna 6:15; Filipperna 4:6, 7, 13.
7. Vad antyder Ordspråksboken 25:28 om en person som saknar mildhet?
7 Jesus var mild till sinnes, men han visade ändå styrka i fråga om att stå fast för det som var rätt. (Matteus 21:5; 23:13—39) Alla som har ”Kristi sinne” kommer att vara lika honom i detta avseende. (1 Korintierna 2:16) Om en person inte är mild, är han inte heller Kristuslik. Då passar i stället följande beskrivning på honom: ”Som en genombruten stad utan mur är den man som inte kan lägga band på sin ande.” (Ordspråksboken 25:28, NW) En person som saknar mildhet blir lätt ett offer för felaktiga tankar, som kan få honom att handla felaktigt. En kristen som är mild till sinnes är inte någon vekling, men han vet att ”när ett svar är milt, avvänder det raseri, men ett ord som vållar smärta får vrede att stiga upp”. — Ordspråksboken 15:1, NW.
8. Varför är det inte lätt att vara mild till sinnes?
8 Eftersom vi har ärvt ofullkomlighet och synd, har vi svårt för att vara milda till sinnes. (Romarna 5:12) Om vi är Jehovas tjänare, har vi också en kamp mot de onda andemakterna, som kan pröva vår mildhet genom förföljelse. (Efesierna 6:12) Och de flesta av oss arbetar bland personer som har den hårda anda som kännetecknar denna världen, som behärskas av djävulen. (1 Johannes 5:19) Hur kan vi då utveckla mildhet?
Hur man utvecklar mildhet
9. Vilken tanke kommer att hjälpa oss att utveckla mildhet?
9 En på bibeln grundad övertygelse om att vi måste visa mildhet kommer att hjälpa oss att utveckla denna egenskap. Vi måste dagligen arbeta på att utveckla mildhet. Annars kommer vi att bli lika de människor som betraktar mildhet som en svaghet och som tror att man får framgång genom att vara arrogant, tuff och rentav grym. Men Guds ord fördömer stolthet, och ett vist ordspråk lyder: ”En man som visar kärleksfull omtanke handlar på ett sätt som medför belöning för hans egen själ, men den grymme gör sin egen organism till något utstött.” (Ordspråksboken 11:17, NW; 16:18) Människor undviker en hård och ovänlig person, även om de kanske i första hand gör detta för att undvika att bli sårade av hans grymhet och brist på mildhet.
10. Vad måste vi underkasta oss, om vi skall vara milda till sinnes?
10 För att vara milda till sinnes måste vi underkasta oss Guds heliga andes eller verksamma krafts påverkan. Precis som Jehova har gjort det möjligt för jorden att frambringa skördar, gör han det möjligt för sina tjänare att frambringa andens frukt, inbegripet mildhet. Paulus skriver: ”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning. Mot sådana ting finns ingen lag.” (Galaterna 5:22, 23) Ja, mildhet är en av Guds andes frukter, som de visar som behagar honom. (Psalm 51:11, 12) Och vilka förändringar frambringar inte mildheten! För att belysa saken: En man som heter Tony var ett riktigt råskinn. Han slogs, rånade människor, smugglade narkotika, var ledare för ett motorcykelgäng och satt tidvis i fängelse. Men genom kunskap i bibeln och med Guds andes hjälp förändrades han och blev en Jehovas tjänare som är mild till sinnes. Tonys berättelse är inte ovanlig. Men vad kan då en person göra, om bristande mildhet har varit ett framträdande drag i hans personlighet?
11. Vilken roll spelar bönen i fråga om att utveckla mildhet?
11 Innerlig bön om Guds ande och dess frukt mildhet kommer att hjälpa oss att odla denna egenskap. Vi kanske behöver fortsätta med att be, som Jesus sade, och Jehova kommer att höra vår bön. När Jesus hade visat att mänskliga fäder ger sina barn goda ting, sade han: ”Om alltså ni, fastän ni är [syndiga och därför förhållandevis] onda, förstår att ge goda gåvor åt era barn, hur mycket mer skall då inte Fadern i himmelen ge helig ande åt dem som ber honom!” (Lukas 11:9—13) Bön kan bidra till att göra mildhet till ett bestående drag av vårt temperament — en egenskap som bidrar till vår egen lycka och till deras lycka som umgås med oss.
12. Hur blir vi hjälpta att vara milda till sinnes, om vi kommer ihåg att människor är ofullkomliga?
12 Att vi kommer ihåg att människor är ofullkomliga kan hjälpa oss att vara milda till sinnes. (Psalm 51:7) Vi kan inte — mer än andra människor — tänka eller handla fullkomligt, och därför bör vi verkligen ha empati och behandla dem som vi själva skulle tycka om att bli behandlade. (Matteus 7:12) Att vi är medvetna om att vi alla gör misstag bör få oss att vara förlåtande och milda till sinnes i vårt umgänge med andra. (Matteus 6:12—15; 18:21, 22) Är vi inte, när allt kommer omkring, tacksamma över att Gud visar oss kärlek och mildhet? — Psalm 103:10—14.
13. Hur kan vi få hjälp att uppodla mildhet, om vi erkänner att Gud har gett människor moralisk handlingsfrihet?
13 Att vi erkänner att Gud har skapat människor med moralisk handlingsfrihet kan också hjälpa oss att uppodla mildhet. Detta tillåter ingen att ostraffat ignorera Jehovas lagar, men det tillåter hans folks medlemmar att ha olika smakriktningar, sympatier och antipatier. Må vi därför erkänna att andra inte måste stöpas i den form som vi kanske anser vara bäst. Den andan kommer att hjälpa oss att vara milda till sinnes.
14. Vad bör vi vara beslutna att göra, när det gäller mildhet?
14 Att vi är beslutna att inte överge mildheten kommer att hjälpa oss att fortsätta med att odla denna egenskap. Vårt tänkesätt förändrades genom att vi underkastade oss Jehovas andes påverkan. (Romarna 12:2) En mild och Kristuslik anda hjälper oss nu att avhålla oss från att ägna oss åt ”tygellösa gärningar, lustar, vinmissbruk, bullersamma festupptåg, dryckesgillen och lagstridiga avgudiska handlingar”. Vi får aldrig överge mildheten av ekonomiska, sociala eller andra skäl, eller därför att människor talar skymfligt om vår gudaktighet. (1 Petrus 4:3—5) Vi får inte låta något få oss att ägna oss åt ”köttets gärningar”, så att vi förlorar vår mildhet och misslyckas med att ärva Guds rike eller att åtnjuta dess välsignelser. (Galaterna 5:19—21) Må vi alltid uppskatta privilegiet att få vara Guds tjänare, som är milda till sinnes, antingen vi är smorda till himmelskt liv eller har ett jordiskt hopp. Låt oss därför begrunda vilket gagn mildheten för med sig.
Gagnet av mildhet
15. Varför är det enligt Ordspråksboken 14:30 vist att vara mild?
15 En mild person har ett lugnt hjärta och sinne och en lugn kropp. Det är så därför att han inte inlåter sig på stridigheter, blir upprörd över andras göranden och låtanden eller plågar sig själv med ständiga bekymmer. Mildhet hjälper honom att tygla sina känslor, vilket är till både psykiskt och fysiskt gagn. Ett ordspråk lyder: ”Ett lugnt hjärta är den köttsliga organismens liv.” (Ordspråksboken 14:30, NW) Brist på mildhet kan leda till vrede som kan höja blodtrycket eller förorsaka besvär med matsmältningen, astma, ögonsjukdomar eller andra problem. Det är på många sätt till gagn för en kristen att vara mild till sinnes — han äger bland annat ”Guds frid”, som skyddar hans hjärta och tankeförmågor. (Filipperna 4:6, 7) Ja, det är verkligen vist att vara mild till sinnes!
16—18. Vilken inverkan har mildheten på våra relationer till andra?
16 Egenskapen mildhet förbättrar våra relationer till andra. Vi kanske en gång hade för vana att driva vår vilja igenom i saker och ting. Människor kanske blev arga på oss, därför att vi saknade ödmjukhet och mildhet. Vi bör under sådana omständigheter inte ha blivit förvånade, om vi blev indragna i den ena kontroversen efter den andra. Men ett ordspråk lyder: ”Där det inte finns någon ved slocknar elden, och där det inte finns någon baktalare stillnar striden. Som träkol för glöden och ved för elden, så är en stridslysten man när det gäller att få ett gräl att blossa upp.” (Ordspråksboken 26:20, 21, NW) Om vi är milda till sinnes, kommer vi, i stället för att lägga ved på elden och reta upp andra, att skapa goda relationer till dem.
17 En person som är mild till sinnes kommer antagligen att ha goda vänner. Människor tycker om att umgås med honom, därför att han har en positiv inställning, och hans ord är vederkvickande och söta som honung. (Ordspråksboken 16:24) Detta var sant om Jesus, som kunde säga: ”Ta på er mitt ok och bli mina lärjungar, för jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, så skall ni finna vederkvickelse för era själar. Ty mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Matteus 11:29, 30) Jesus var inte hård, och hans ok var inte betungande. De som kom till honom blev väl behandlade och vederkvickta andligen, och det är på liknande sätt när vi umgås med en kristen vän som är mild till sinnes.
18 Mildhet gör att våra medtroende tycker om oss. De flesta av de kristna i Korint drogs utan tvivel till Paulus, eftersom han bönföll dem ”vid den Smordes mildhet och välvilja”. (2 Korintierna 10:1) Och eftersom aposteln Paulus var en mild och vänlig lärare, reagerade säkert också tessalonikerna positivt för hans undervisning. (1 Tessalonikerna 2:5—8) Det råder inget tvivel om att de äldste i Efesus hade lärt sig mycket av Paulus och att de älskade honom innerligt. (Apostlagärningarna 20:20, 21, 37, 38) Visar du mildhet som får andra att tycka om dig?
19. Hur hjälper mildheten Jehovas folks medlemmar att hålla sig på sin plats i hans organisation?
19 Ett milt sinnelag hjälper Jehovas folks medlemmar att vara fogliga och att hålla sig på sin plats i hans organisation. (Filipperna 2:5—8, 12—14; Hebréerna 13:17) Mildhet avhåller oss från att söka ära, som grundar sig på stolthet eller högmod och som är något motbjudande för Gud. (Ordspråksboken 16:5) En mild person anser sig inte vara förmer än sina medtroende, och han försöker inte framstå som bättre än de. (Matteus 23:11, 12) Han erkänner i stället att han är i ett syndfullt tillstånd och i behov av den lösen som Gud har tillhandahållit.
Mildhet främjar lycka
20. Vilken inverkan har mildheten på familjelivet?
20 Alla Guds tjänare bör komma ihåg att mildhet är en frukt av hans ande, som främjar lycka. Eftersom Jehovas folks medlemmar visar sådana egenskaper som kärlek och mildhet, finns det gott om lyckliga familjer bland dem. När man och hustru uppträder milt mot varandra, uppfostras deras barn i en lugn miljö och inte i en familj där man gärna tar till hårda ord och handlingar. När en far ger sina barn råd i mildhet, har detta en god verkan på deras unga sinnen, och en mild ande kommer antagligen att bli en del av deras personlighet. (Efesierna 6:1—4) Ett milt sinnelag hjälper män att fortsätta att älska sina hustrur. Det hjälper hustrur att underordna sig sina män och får barn att lyda sina föräldrar. Mildheten får också familjemedlemmar att ha en förlåtande anda, som bidrar till lycka. — Kolosserna 3:13, 18—21.
21. Vad är kontentan av Paulus’ råd i Efesierna 4:1—3?
21 Familjer och enskilda som är milda till sinnes främjar lyckan i den församling som de är anslutna till. Därför måste Jehovas tjänare göra en uppriktig ansträngning att vara milda till sinnes. Gör du detta? Aposteln Paulus bönföll smorda medkristna att vandra värdigt sin himmelska kallelse och att göra detta ”med fullständig anspråkslöshet i sinnet och mildhet, med långmodighet”, i det att de hade ”fördrag med varandra i kärlek” och ivrigt strävade efter ”att iaktta andens enhet i fridens sammanhållande band”. (Efesierna 4:1—3) De kristna med ett jordiskt hopp måste också visa mildhet och andra gudaktiga egenskaper. Detta är den kurs som skänker sann lycka. De som är milda till sinnes är verkligen lyckliga!
Hur skulle du vilja svara?
◻ Varför är människor som är milda till sinnes lyckliga?
◻ Vad innebär det att vara mild till sinnes?
◻ Hur kan man utveckla mildhet?
◻ Bland annat hur är mildheten till gagn?