Gläd er i hoppet om Riket!

”Gläd er i hoppet. Håll ut under vedermöda.” — ROMARNA 12:12.

1. Varför kan vi finna glädje i umgänget med Jehova, och vad uppmanade aposteln Paulus de kristna att göra?

”DEN lycklige Guden.” (1 Timoteus 1:11) Hur väl beskriver inte dessa ord Jehova! Varför det? Därför att alla hans verk skänker honom stor lycka. Eftersom Jehova är källan till alla goda ting och ting som skänker glädje, kan alla hans förnuftsbegåvade skapelser finna lycka i sitt umgänge med honom. Det var därför passande att aposteln Paulus uppmanade de kristna att uppskatta sitt glädjerika privilegium att ha fått kunskap om Jehova Gud och att vara tacksamma för alla hans underbara skapelsegåvor och att glädja sig åt den kärleksfulla omtanke som han visade dem. Paulus skrev: ”Gläd er i Herren alltid. På nytt vill jag säga: Gläd er!” — Filipperna 4:4; Psalm 104:31.

2. Vilket hopp skänker stor glädje, och vad uppmuntras de kristna att göra med avseende på detta hopp?

² Följer de kristna denna uppmaning som Paulus gav? Ja, det gör de verkligen! Jesu Kristi andliga bröder gläder sig i det härliga hopp som Gud har gett dem. (Romarna 8:19—21; Filipperna 3:20, 21) Ja, de vet att de kommer att få vara med om att förverkliga det storslagna framtidshoppet för människorna, för de levande såväl som för de döda, genom att tjäna tillsammans med Kristus i hans himmelska rikes regering. Föreställ dig vilken glädje privilegiet att som Kristi medarvingar få tjäna som kungar och präster kommer att skänka dem! (Uppenbarelseboken 20:6) Vilken lycka kommer de inte att känna, när de får hjälpa trogna människor att uppnå fullkomlighet och får hjälpa till med att vägleda återställandet av paradiset på vår jord! Alla Guds tjänare har verkligen en ”grundval” för det hopp om evigt liv, ”vilket Gud, som inte kan ljuga, för långliga tider sedan har utlovat”. (Titus 1:2) Det är med tanke på det storslagna hoppet som aposteln Paulus uppmanar alla kristna: ”Gläd er i hoppet.” — Romarna 12:12.a

Sann glädje — en hjärtats egenskap

3, 4. a) Vad betyder uttrycket ”att glädja sig”, och hur ofta bör de kristna glädja sig? b) Vad är sann glädje, och vad beror den på?

³ ”Att glädja sig” betyder att känna och att uttrycka glädje, men det betyder inte att man ständigt går i lyckorus eller ständigt känner översvallande glädje. De hebreiska och grekiska verb som hör samman med de ord i bibeln som används för ”glädje”, ”jubel” och ”triumferande glädje” uttrycker både den inre känslan och det yttre uttrycket för glädje. De kristna uppmanas att fortsätta ”att glädja sig” och att ”alltid” glädja sig. — 2 Korintierna 13:11; 1 Tessalonikerna 5:16.

⁴ Men hur kan man alltid glädja sig? Detta kan man göra, därför att sann glädje är en hjärtats egenskap, en djup inre egenskap eller en andlig egenskap. (5 Moseboken 28:47; Ordspråksboken 15:13; 17:22) Glädje är en frukt av Guds ande, och Paulus nämner den alldeles efter kärleken. (Galaterna 5:22) Som en inre egenskap är den inte beroende av yttre ting, inte ens av våra bröder. Men den är beroende av Guds heliga ande. Och den kommer av den djupa inre tillfredsställelsen av att man vet att man har sanningen och hoppet om Riket och att man gör det som behagar Jehova. Glädje är följaktligen inte bara ett personlighetsdrag som vi är födda med, utan detta är en del av ”den nya personligheten”, den samling av egenskaper som kännetecknar Jesus Kristus. — Efesierna 4:24; Kolosserna 3:10.

5. När och hur kan glädjen ta sig synbara uttryck?

⁵ Glädje är en hjärtats egenskap, men den kan ta sig synbara uttryck ibland. Vad är dessa tillfälliga yttre glädjeyttringar? De kan vara allt från ett fridfullt ansiktsuttryck till ett verkligt glädjesprång. (1 Kungaboken 1:40; Lukas 1:44; Apostlagärningarna 3:8; 6:15) Innebär då detta att människor som inte är så pratsamma eller som inte alltid ler inte har någon glädje? Nej! Sann glädje tar sig inte sådana uttryck som att man ständigt pladdrar, skrattar, ler eller fnissar. Omständigheterna får glädjen att komma till uttryck på olika sätt. Det är inte enbart glädjen som gör oss trevliga i Rikets sal, utan snarare vår broderliga tillgivenhet och kärlek.

6. Varför kan de kristna alltid glädja sig, också när de möter otrevliga förhållanden?

⁶ Glädjen är ett bestående och djupt känt drag av den kristnes nya personlighet. Det är detta som gör att man alltid kan glädja sig. Ibland kan vi naturligtvis bli upprörda över något, och vi kan ibland möta otrevliga förhållanden, men vi kan ändå ha glädje i hjärtat. Somliga av de första kristna var slavar, och de hade herrar som var svåra att vara till lags. Kunde sådana kristna alltid glädja sig? Ja, på grund av sitt hopp om Riket och den glädje de kände i sitt hjärta. — Johannes 15:11; 16:24; 17:13.

7. a) Vad sade Jesus om glädje under vedermöda? b) Vad hjälper oss att uthärda under vedermöda, och vem var det förnämsta föredömet, när det gäller detta?

⁷ Alldeles efter det att aposteln Paulus har skrivit: ”Gläd er i hoppet” tillägger han: ”Håll ut under vedermöda.” (Romarna 12:12) Jesus talade också om glädje under vedermöda, när han sade följande i Matteus 5:11, 12: ”Lyckliga är ni när man smädar er och förföljer er. ... Gläd er, ja ta glädjesprång, eftersom er lön är stor i himlarna.” Den glädje och de glädjesprång som det här talas om behöver inte vara något bokstavligt yttre uttryck, utan det är i första hand den djupa inre tillfredsställelsen som kommer av att man vet att man behagar Jehova och Jesus Kristus, när man står fast under prövning. (Apostlagärningarna 5:41) Det är faktiskt glädjen som hjälper oss att uthärda under vedermöda. (1 Tessalonikerna 1:6) Jesus är vårt förnämsta föredöme när det gäller detta. Så här heter det om honom i bibeln: ”För den glädje som förelades honom utstod [han] en tortyrpåle.” — Hebréerna 12:2.

Att glädja sig i hoppet trots problem

8. Vilka problem kan de kristna möta, men varför berövar inte problem en kristen hans glädje?

⁸ Vi befrias inte från problem för att vi är Jehovas tjänare. Vi kan ha familjeproblem, ekonomiska svårigheter och försämrad hälsa, eller vi kan ha drabbats av att någon kär anförvant eller vän har dött. Även om sådant kan förorsaka sorg, kan det inte beröva oss vår orsak till glädje i hoppet om Riket, den inre glädje som vi har i vårt hjärta. — 1 Tessalonikerna 4:13.

9. Vilka problem hade Abraham, och hur vet vi att han hade glädje i hjärtat?

⁹ Tänk på Abraham. Livet var inte alltid så lätt för honom. Han hade familjeproblem. Hans bihustru, Hagar, och hans hustru, Sara, kom inte överens. Det förekom käbbel. (1 Moseboken 16:4, 5) Ismael skämtade hånfullt med Isak, förföljde honom. (1 Moseboken 21:8, 9, NW; Galaterna 4:29) Och till slut dog Abrahams älskade hustru, Sara. (1 Moseboken 23:2) Men trots dessa problem gladde han sig åt hoppet om Rikets säd, Abrahams säd, genom vilken alla släkter på jorden skulle välsigna sig. (1 Moseboken 22:15—18) Med glädje i hjärtat uthärdade han i Jehovas tjänst i hundra år efter det att han hade lämnat sin hemstad Ur. Därför läser vi om honom: ”Han väntade på staden som har de verkliga grundvalarna, staden vars uppbyggare och upphovsman är Gud.” Efter det att Herren Jesus hade blivit förordnad av Gud att vara kung kunde han säga följande om Abraham, på grund av dennes tro på det kommande messianska riket: ”Abraham ... fröjdade sig mycket över utsikten att få se min dag, och han såg den och fröjdade sig.” — Hebréerna 11:10; Johannes 8:56.

10, 11. a) Vilken kamp har vi som kristna, och hur blir vi räddade? b) Vad kompenserar vår oförmåga att fullkomligt kunna utkämpa kampen mot vårt syndiga kött?

¹⁰ Som ofullkomliga människor har vi också vårt syndiga kött att kämpa med, och kampen att göra det som är rätt kan vara mycket plågsam. Men vår kamp mot våra svagheter innebär inte att vi inte har något hopp. Paulus kände sig eländig över denna konflikt, men han sade: ”Vem skall rädda mig från den kropp som genomlider denna död? Gud vare tack genom Jesus Kristus, vår Herre!” (Romarna 7:24, 25) Det är således genom Jesus Kristus och den lösen som han har tillhandahållit som vi blir räddade. — Romarna 5:19—21.

¹¹ Kristi lösenoffer kompenserar vår oförmåga att fullkomligt kunna utkämpa den kampen. Vi kan vara glada för denna lösen, eftersom den gör det möjligt för oss att ha ett rent samvete och få förlåtelse för våra synder. I Hebréerna 9:14 talar Paulus om ”blodet av den Smorde”, som har förmåga att ”rena våra samveten från döda gärningar”. De kristnas samveten behöver således inte tyngas ner av känslor av fördömelse eller skuld. Detta och det hopp vi har utgör en stark drivkraft till glad lycka. (Psalm 103:8—14; Romarna 8:1, 2, 32) Genom att vi begrundar vårt hopp kommer vi alla att bli uppmuntrade att utkämpa den kampen framgångsrikt.

Hur vi bevarar vårt hopp levande i sinnet

12. Vilket hopp kan de smorda kristna begrunda?

¹² Det är viktigt både för den med anden smorda kvarlevans medlemmar och för de andra fåren att fortsätta att ha ”frälsningens hopp” i tankarna och bära det som en skyddande hjälm. (1 Tessalonikerna 5:8) Smorda kristna kan begrunda det underbara privilegiet att vinna odödlighet i himmelen och få tillträde till Jehova Gud och få umgås personligen med den förhärligade Jesus Kristus och apostlarna och alla de övriga av de 144.000, som under århundradenas gång har bevarat sin ostrafflighet. Vilket obeskrivligt rikt umgänge!

13. Hur känner de smorda, som fortfarande är kvar här på jorden, det med avseende på sitt hopp?

¹³ Hur känner då de få smorda som fortfarande finns kvar här på jorden det med avseende på sitt hopp om Riket? Detta kan sammanfattas med det som F. W. Franz, Sällskapet Vakttornets president, som döptes år 1913, har att säga: ”Vårt hopp är något säkert och visst, och långt utöver vad vi alls har kunnat föreställa oss kommer det att fullständigt förverkligas för alla de 144.000 medlemmarna av den lilla hjorden. Vi av kvarlevan som levde år 1914, då vi förväntade att vi alla skulle komma till himmelen, har inte förlorat vår uppskattning av det hoppet, utan vi känner lika starkt för det nu som någonsin tidigare, och vi uppskattar det mer och mer ju längre vi måste vänta på det. Det är någonting värt att vänta på, även om vi så skulle behöva vänta i en miljon år. Jag uppskattar vårt hopp ännu mera nu än någonsin tidigare, och jag vill aldrig förlora min uppskattning av det. Den lilla hjordens hopp ger också en försäkran om att den förhoppning som den stora skaran av andra får hyser inte kan komma på skam, utan kommer att förverkligas på ett sätt som vida överträffar våra ljusaste föreställningar. Det är därför som vi har hållit fast vid det ända till nu, och vi kommer att hålla fast vid det, tills Gud verkligen har visat att han är trogen sina ’dyrbara och mycket storslagna löften’.” — 2 Petrus 1:4; 4 Moseboken 23:19; Romarna 5:5.

Att nu glädja sig åt hoppet om paradiset

14. Vilket hopp måste den stora skarans medlemmar komma ihåg?

¹⁴ Ett sådant uttryck för en triumferande tro ger dem som tillhör den stora skaran av andra får starka skäl till glädje. (Uppenbarelseboken 7:15, 16) De måste fortsätta att tänka på hoppet att få överleva Harmageddon. Ja, se fram emot att få se Guds rike rentvå Jehova Guds universella suveränitet och helga hans härliga namn genom att låta den stora vedermödan komma, vilken skall rena jorden från de onda människor som har haft djävulen som gud. Vilken glädje kommer det inte att bli att få överleva den stora vedermödan! — Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 7:14.

15. a) Vilket botande verk utförde Jesus, när han var här på jorden, och varför det? b) Vad kommer de som får överleva Harmageddon att behöva, när det gäller hälsan, och varför är deras behov annorlunda än deras som uppväcks?

¹⁵ Så här heter det i Uppenbarelseboken 7:17 om den stora skaran: ”Lammet ... skall vara herde för dem och skall vägleda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall torka bort varje tår från deras ögon.” Även om denna profetia får en andlig uppfyllelse nu, kommer de som överlever Harmageddon att också få se den uppfyllas bokstavligt. Hur då? Ja, vad var det Jesus gjorde, när han var här på jorden? Han gjorde de lemlästade friska, fick de ofärdiga att gå och öppnade de dövas öron och de blindas ögon. Ja, han botade spetälska, förlamning och ”varje slags sjukdom och varje slags skröplighet”. (Matteus 9:35; 15:30, 31) Är inte detta vad de kristna i våra dagar behöver? Den stora skarans medlemmar kommer att ha med sig invaliditet och skröplighet från den gamla världen in i den nya. Vad förväntar vi att Lammet skall göra åt detta? Behoven hos dem som överlever Harmageddon kommer att vara mycket annorlunda än behoven hos dem som kommer att uppväckas. De som uppväcks kommer antagligen att återskapas med hela, sunda och friska kroppar, även om de inte då får mänsklig fullkomlighet, och på grund av att de har varit med om detta underverk kommer de av allt att döma inte att vara i behov av att få någon tidigare invaliditet botad genom ett underverk. Men bland medlemmarna av den stora skaran, som får den unika erfarenheten att överleva Harmageddon, kommer däremot många att behöva bli botade genom ett underverk, och de kommer också att bli det. Ett av huvudsyftena med Jesu botande var av allt att döma att det skulle ge den stora skarans medlemmar en uppmuntrande bild av den glädjande framtidsutsikten att inte bara kunna få överleva, utan också att kunna bli botade.

16. a) När kan de som överlever Harmageddon komma att botas genom underverk, och med vilket resultat? b) Vilket hopp kommer vi att fortsätta att glädja oss åt under tusenårsriket?

¹⁶ Detta botande genom underverk av dem som får överleva Harmageddon kommer helt logiskt att ske relativt snart efter Harmageddon och i god tid innan uppståndelsen börjar. (Jesaja 33:24, NW; 35:5, 6; Uppenbarelseboken 21:4; jämför Markus 5:25—29.) Då kommer människor att kasta bort sina glasögon, käppar, kryckor, rullstolar, tandproteser, hörapparater och liknande. Det blir verkligen en orsak till glädje! Att Jesus tidigt vidtar en sådan återställande åtgärd av dessa som får överleva Harmageddon stämmer verkligen väl med deras roll som grundvalen för den nya jorden. Invalidiserande sjukdomar kommer att avlägsnas, så att dessa som får överleva kan röra sig framåt med entusiasm och ivrigt se fram emot den underbara verksamhet under tusen år som ligger framför dem utan att då behöva tyngas ner av de bedrövelser som den gamla världen kan ha vållat dem. Och under hela millenniet kommer de att glädja sig i hoppet att vid slutet av de tusen åren uppnå det fullkomliga mänskliga livets fullhet.

17. Vilka glädjeämnen kommer det att bli, när arbetet med att återställa paradiset fortsätter?

¹⁷ Om detta är ditt hopp, tänk då också på den glädje det kommer att skänka att få vara med om att återställa paradiset på jorden. (Lukas 23:42, 43) De som får överleva Harmageddon kommer utan tvivel att få hjälpa till med att städa upp på jorden och därigenom se till att det finns trevliga platser där de döda kan uppväckas. Begravningar kanske kommer att ersättas av välkomstsessioner för dem som förs fram i uppståndelsen, inbegripet våra egna nära och kära som har dött. Och tänk på det berikande kamratskapet med trogna män och kvinnor från svunna århundraden. Vem skulle du i synnerhet önska få tala med? Är det med Abel, Enok, Noa, Job, Abraham, Sara, Isak, Jakob, Josef, Mose, Josua, Rahab, Debora, Simson, David, Elia, Elisa, Jeremia, Hesekiel, Daniel eller Johannes döparen? I så fall är denna angenäma möjlighet också en del av ditt hopp. Du kommer att kunna samtala med dem, lära dig av dem och samarbeta med dem i att göra hela jorden till ett paradis.

18. Vilka ytterligare glädjeämnen kan vi begrunda?

¹⁸ Föreställ dig också hur hälsosam maten kommer att bli och hur rent vattnet och ren luften kommer att bli, när den ekologiska jämvikt som Jehova skapade till att vara rådande på jorden är fullkomligt återställd. Livet kommer då inte att bara vara ett passivt njutande av fullkomlighet, utan ett aktivt och meningsfullt deltagande i glädjande aktiviteter. Föreställ dig ett världsomfattande mänskligt samhälle fritt från brottslighet, själviskhet, avundsjuka och gräl — ett brödraskap, där alla odlar och frambringar andens frukt. I sanning hänförande! — Galaterna 5:22, 23.

Ett hopp som gör livet värt att leva

19. a) När skall den glädje som nämns i Romarna 12:12 upplevas? b) Varför bör vi vara beslutna att inte låta livets bördor tränga undan vårt hopp?

¹⁹ Förväntningar som har förverkligats är inte längre ett hopp, och när Paulus i Romarna 12:12 uppmanar oss att glädja oss, är det därför något som vi skall göra nu. (Romarna 8:24) Bara tanken på de framtida välsignelser som Guds rike skall medföra ger oss orsak att nu glädja oss i det hoppet. Var därför besluten att inte låta livets bördor i en fördärvad värld tränga undan ditt underbara hopp. Bli inte nedbruten och ge inte tappt genom att förlora ur sikte det hopp som ligger framför oss. (Hebréerna 12:3) Dina problem kommer inte att lösas genom att du överger det kristna loppet. Kom ihåg att om någon slutar upp att tjäna Gud på grund av alla de nuvarande bördorna i livet, kommer han fortfarande att få dras med dessa bördor, men han förlorar hoppet och därigenom möjligheten att få glädja sig åt den underbara framtid som ligger framför oss.

20. Vilken verkan har hoppet om Riket på dem som omfattar det, och varför det?

²⁰ Jehovas folks medlemmar har all anledning att leva ett lyckligt liv. Deras ljusa, inspirerande hopp gör livet värt att leva. Och de behåller inte detta glada hopp för sig själva. Nej, de är ivriga att få dela med sig av det åt andra. (2 Korintierna 3:12) Och därför är de som omfattar hoppet om Riket trygga människor, och de försöker uppmuntra andra genom att tala med dem om de goda nyheterna. Detta får till följd att livet för dem som tar emot budskapet fylls med det underbaraste hopp som någonsin har getts människor i allmänhet — hoppet om Riket som skall återställa paradiset på jorden. Om människor inte vill ta emot det hoppet, kommer vi ändå att fortsätta att glädja oss, eftersom vi äger det hoppet. Det är de som slår dövörat till som är förlorarna, inte vi. — 2 Korintierna 4:3, 4.

21. Vad är nära förestående, och hur bör vi uppskatta vårt hopp?

²¹ Guds löfte är: ”Se, jag gör allting nytt!” (Uppenbarelseboken 21:5) Den nya världen med alla sina hänförande välsignelser utan slut är nära. Vårt hopp om liv i himmelen eller på en paradisisk jord är dyrbart, så håll fast vid det. Betrakta det i dessa kritiska yttersta dagar mer än någonsin tidigare ”såsom ett själens ankare, både säkert och fast”. Med vårt hopp förankrat i Jehova, ”en evig klippa — tidsåldrarnas Klippa”, har vi verkligen ett starkt och upplivande skäl redan nu att glädja oss i det hopp vi har fått. — Hebréerna 6:19; Jesaja 26:4, The Amplified Bible.

[Fotnot]

Repetitionsfrågor

◻ Vad är mänsklighetens storslagna hopp?

◻ Vad är sann glädje?

◻ När kommer botandet genom underverk av dem som får överleva Harmageddon antagligen att ske?

◻ Varför bör vi inte låta livets bördor skjuta vårt hopp åt sidan?

◻ Vilka glädjeämnen ser du fram emot i den nya världen?

[Bild på sidan 9]

Skulle det inte fylla ditt hjärta med glädje, om du fick bevittna det slags botande som Jesus utförde?

[Bild på sidan 10]

De som gläder sig åt Riket uppmuntrar andra genom att dela med sig av sitt hopp