Bibelns syn
Böner — upprepande eller spontana?
EN JUMBOJET flög på 12.500 meters höjd. Inunder låg Stilla havets kalla vatten. Plötsligt stannade en motor. Därefter förlorade de andra tre motorerna kraft. Planet sjönk 10 kilometer på två minuter! Men på 2.700 meters höjd återfick jetplanet motorkraft och kom välbehållet fram till San Francisco. En passagerare suckade: ”Jag bad intensivare än någonsin tidigare i mitt liv.”
tider av katastrof, fara eller djup sorg vänder sig många människor, också de som inte är religiösa, till den Allsmäktige för att få hjälp. De religiösa upprepar däremot regelbundet formella böner i kyrkor och tempel eller i hemmet. Med hjälp av radband ber många sådana böner som Fader vår och Ave Maria. Andra använder bönböcker. Som ett sätt att snabbt upprepa böner vevar miljontals orientaler runt sina bönekvarnar med böner inuti.
Har du någon gång undrat över hur man skall be? Bör bönerna vara upprepande eller spontana?
Vad bönen är lik
Tänk dig att din högt älskade far, som bor i ett annat land, uppmanade dig att ringa till honom närhelst du önskade — utan kostnad. Skulle du inte ringa ofta? Skulle du inte tycka mycket om att bevara och rentav stärka ert dyrbara förhållande? Skulle du inte diskutera dina bekymmer och uttrycka djup tacksamhet för all den hjälp och uppmuntran han hade gett dig under ditt liv? Detta personliga förhållande skulle vara mycket dyrbart för dig, eller hur?
I dina telefonsamtal skulle du kanske nämna vissa saker om och om igen, men du skulle säkert inte uttrycka dig genom att läsa ur en bok eller formellt upprepa dig. Och kristna böner bör inte heller vara sådana. Jesus Kristus sade faktiskt att böner inte bör vara på det sättet.
Vad sade Kristus Jesus?
”När ni ber, säg då inte detsamma om och om igen, alldeles som folk i nationerna gör; de föreställer sig nämligen att de skall bli hörda därför att de använder många ord.”a (Matteus 6:7) Andra översättningar uttrycker det så här: ”Håll inte på och babbla, likt hedningarna, i era böner.” (The New English Bible) ”När ni ber, skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna.” — 1981.
Somliga människor förväxlar mångordighet med fromhet och upprepningar och längd med ett garanterat svar. Men Gud mäter inte värdet av en bön med längdmått. Jesus ville naturligtvis inte att hans efterföljare skulle använda strikta formuleringar eller att de skulle recitera böner. Så av vilket bestående värde är egentligen radband, bönböcker eller bönekvarnar?
När Jesus hade sagt orden här ovan, fortsatte han med att ge sina lärjungar en mönsterbön — den välkända Herrens bön — Fader vår. (Matteus 6:9—13) Men avsåg han att de skulle hålla på och upprepa just de orden? Nej. När Jesus över ett år senare upprepade den bönen, använde faktiskt inte ens han själv exakt samma ord. (Lukas 11:2—4) Finns det dokumenterat att de första kristna gjorde detta eller att de upprepade andra formella böner? Återigen nej.
Innebär då detta att vi inte kan nämna samma sak eller begäran många gånger? Tvärtom, Jesus sade ju: ”Fortsätt med att be, så skall det ges åt er; fortsätt med att söka, så skall ni finna; fortsätt med att bulta på, så skall det öppnas för er.” (Matteus 7:7) Ofta måste vi komma med samma begäran många gånger. Jehova ser därigenom hur uppriktiga vi är i vår begäran och hur djupt vi känner för saken.
På 400-talet f.v.t. fanns det till exempel en from man som hette Nehemja och som tillhörde det judeiska samhälle som var i Babylon. Han var munskänk hos Persiens kung, och när han fick höra att hans landsmän, nybyggarna i Judeen, for illa, bad han ”dag och natt” om att de skulle få hjälp. (Nehemja 1:6) Hans böner blev gynnsamt hörda. Jehova fick den välvillige persiske härskaren att ge Nehemja befogenhet att bege sig till Jerusalem för att rätta till förhållandena. Detta gjorde han, till lycka för sitt folk och till bevarandet av deras tro. — Nehemja 1:3—2:8.
Hur innerliga böner hjälper
Trots att Jehova är den högsta makten i universum, uppmanar han sina ”barn” att närma sig honom helhjärtat. ”Närma er Gud, så skall han närma sig er”, säger lärjungen Jakob. (Jakob 4:8) Men hur då? Ja, vi måste be i Jesu namn. (Johannes 14:6, 14) Dessutom förklarade Paulus: ”Utan tro är det för övrigt omöjligt att behaga honom väl, ty den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” — Hebréerna 11:6.
De som har problem, också de som har begått allvarliga synder, kan be om hjälp och förlåtelse och också få det. Jesus belyste detta med sin berättelse om en religiös ledare som, när han bad, tackade Gud för att han var heligare än andra; men en uppbördsman (föraktad och betraktad som en stor syndare på den tiden) sade bara: ”O Gud, var nådig mot mig syndare.” Denna enkla, innerliga bön kom helt visst inte ur en bok. Och Jesus fördömde den religiöse skrymtaren men sade om den andre: ”Den som ödmjukar sig själv skall bli upphöjd.” — Lukas 18:10—14.
Otäcka världsliga strömningar får många att oroa sig och lida av depression. En kristen kan rentav oroa sig över sin ställning inför Gud. Men att man regelbundet och spontant vänder sig till Jehova och ber honom om hjälp kan göra underverk. Paulus skrev: ”Var inte bekymrade för någonting, utan låt i allting, genom bön och ödmjuk anhållan jämte tacksägelse, de ting ni begär göras kända för Gud; och Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era tankeförmågor med hjälp av Kristus Jesus.” — Filipperna 4:6, 7.
Ödmjuk anhållan betyder en innerlig och enträgen bön, att man tigger och ber Gud om hjälp och utgjuter sitt hjärta för honom som ett barn skulle göra för en mycket älskad och förstående förälder. Sådana böner kommer inte från böcker, och inte heller är de papegojliknande upprepningar. De kommer från ett hjärta som behöver hjälp och som har verklig tro på Jehova, den ”som hör bön”. — Psalm 65:3.
[Fotnot]
a Det ord som översätts med ”säga detsamma om och om igen” (bat·ta·lo·gé·o) används endast en gång i Bibeln och betyder ”’babbla’, ’pladdra’ i betydelsen att försöka få framgång i bönen genom att hopa upprepningar”. — Theological Dictionary of the New Testament.
[Bildkälla på sidan 20]
Teckning av Albrecht Dürer/Dover Publications, Inc.