Lär känna Jehova genom hans ord

”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — JOHANNES 17:3.

1, 2. a) Vad är innebörden i orden ”känna” och ”kunskap”, så som de används i Bibeln? b) Vilka exempel klargör denna innebörd?

ATT bara känna någon som en bekant eller ha ytlig kunskap om något täcker inte innebörden i orden ”känna” och ”kunskap”, så som de används i Bibeln. I Bibeln inbegriper dessa ord att ”känna eller ha kunskap om genom erfarenhet”, en kunskap som innebär ”ett förtroendefullt förhållande mellan personer”. (The New International Dictionary of New Testament Theology) Det inbegriper att känna Jehova genom att begrunda bestämda handlingar som han utför, vilket framgår av alla de ställen i Hesekiels bok där Gud säger att han skall verkställa dom mot ogärningsmännen och förklarar att människor därigenom sannerligen skulle komma att inse att han är Jehova. — Hesekiel 38:23.

² Några exempel kan visa de olika sätt varpå orden ”känna” och ”kunskap” kan användas. Jesus sade: ”Jag har aldrig känt er” till sådana som påstod sig ha handlat i hans namn, och han menade då att han aldrig hade haft något med dem att göra. (Matteus 7:23) När det i 2 Korinthierna 5:21 sägs att Kristus ”inte hade känt synd”, betyder inte det att han inte alls var medveten om synd, utan i stället att han inte själv hade varit indragen i synd. Och när Jesus sade: ”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus”, var mer inbegripet än att bara känna till något om Gud och Kristus. — Jämför Matteus 7:21.

3. Vad bevisar att Jehova har den sanne Gudens kännetecken?

³ Man kan lära känna många av Jehovas egenskaper genom hans ord, Bibeln. En av dem är hans förmåga att profetera korrekt. Detta är ett kännetecken på den sanne Guden: ”För fram och omtala för oss de ting som kommer att ske. De första tingen — vad de var — omtala dem verkligen, så att vi kan inrikta vårt hjärta på dem och få veta deras framtid. Eller låt oss få höra rentav de kommande tingen. Omtala de ting som skall komma efteråt, så att vi kan veta att ni är gudar.” (Jesaja 41:22, 23) I sitt ord omtalar Jehova de första tingen angående skapandet av jorden och livet på den. Han berättade långt i förväg om ting som skulle hända längre fram i tiden och som också verkligen inträffade. Och även nu låter han oss ”få höra rentav de kommande tingen” — i synnerhet de ting som skall hända i dessa ”sista dagar”. — 2 Timoteus 3:1—5, 13; 1 Moseboken 1:1—30; Jesaja 53:1—12; Daniel 8:3—12, 20—25; Matteus 24:3—21; Uppenbarelseboken 6:1—8; 11:18.

4. Hur har Jehova använt sin egenskap kraft, och hur kommer han att använda den?

⁴ En annan av Jehovas egenskaper är kraft. Den är uppenbar i himlen, där stjärnor, vilka fungerar som stora fusionsugnar, sänder ut ljus och värme. När upproriska människor eller änglar ifrågasätter Jehovas suveränitet, använder han sin kraft som ”en stridsman” och försvarar sitt goda namn och sina rättfärdiga normer. Vid sådana tillfällen tvekar han inte att släppa loss kraft till att föröda, som vid den stora översvämningen på Noas tid, tillintetgörandet av Sodom och Gomorra och befriandet av israeliterna genom Röda havet. (2 Moseboken 15:3—7; 1 Moseboken 7:11, 12, 24; 19:24, 25) Gud kommer inom kort att använda sin kraft till att, som det heter, ”krossa Satan under era fötter”. — Romarna 16:20.

5. Vilken egenskap besitter Jehova jämte sin kraft?

⁵ Men tillsammans med all denna obegränsade kraft finns det också ödmjukhet. I Psalm 18:35, 36 läser vi: ”Din egen ödmjukhet kommer att göra mig stor. Du kommer att göra rum, stort nog för mina steg under mig.” Guds ödmjukhet får honom också att handla på följande sätt: ”Han nedlåter sig att se på himmel och jord och reser upp den ringe ur själva stoftet; ur askgropen upphöjer han den fattige.” — Psalm 113:6, 7.

6. Vilken egenskap hos Jehova är livräddande?

⁶ Att Jehova är barmhärtig när han handlar med människan räddar liv. Tänk vilken barmhärtighet som visades Manasse, när han blev förlåten, trots att han hade begått så fasansfulla illdåd! Jehova säger: ”När jag säger till den ondskefulle: ’Du kommer med visshet att dö’, och han verkligen vänder om från sin synd och utövar rättvisa och rättfärdighet, [kommer] ingen av hans synder, varmed han har syndat, ... att bli ihågkommen till hans nackdel. Rättvisa och rättfärdighet har han utövat. Han kommer med visshet att förbli vid liv.” (Hesekiel 33:14, 16; 2 Krönikeboken 33:1—6, 10—13) Jesus återspeglade Jehova, när han uppmanade till att man skulle förlåta 77 gånger, till och med 7 gånger på en dag! — Psalm 103:8—14; Matteus 18:21, 22; Lukas 17:4.

En Gud som känner

7. Hur skiljer sig Jehova från de grekiska gudarna, och vilket dyrbart privilegium står öppet för oss?

⁷ Grekiska filosofer, till exempel epikuréerna, trodde på gudar, men de betraktade dem som varande alltför långt borta från jorden för att ha något intresse för människan eller påverkas av hennes känslor. Hur annorlunda är inte förhållandet mellan Jehova och hans trogna vittnen! ”Jehova finner välbehag i sitt folk.” (Psalm 149:4) Människornas ondska före översvämningen fick honom att känna ånger och känna sig ”sårad i sitt hjärta”. Genom sin otrohet fick israeliterna Jehova att känna smärta och att känna sig sårad. Genom att vara olydiga kan de kristna bedröva Jehovas ande; men genom att vara trogna kan de skänka honom glädje. Så fantastiskt att tänka sig att den obetydliga människan på jorden kan få universums Skapare att känna sig antingen sårad eller glad! Så underbart att vi, med tanke på allt det som han gör för oss, har det dyrbara privilegiet att få skänka honom glädje! — 1 Moseboken 6:6; Psalm 78:40, 41; Ordspråken 27:11; Jesaja 63:10; Efesierna 4:30.

8. Hur talade Abraham fritt och öppet med Jehova?

⁸ Guds ord visar att Jehova i sin kärlek tillåter oss att tala mycket ”fritt och öppet”. (1 Johannes 4:17) Lägg märke till fallet med Abraham, när Jehova kom för att tillintetgöra Sodom. Abraham sade då till Jehova: ”Kommer du verkligen att rycka bort den rättfärdige med den ondskefulle? Tänk om det finns femtio rättfärdiga mitt i staden. Kommer du då att rycka bort dem och inte förlåta platsen för de femtio rättfärdigas skull, som är inom den? ... Det är otänkbart för dig. Kommer inte hela jordens Domare att göra det som är rätt?” Vilka ord att säga till Gud! Men Jehova gick med på att rädda Sodom, om det fanns 50 rättfärdiga där. Abraham gick vidare och fick siffran sänkt från 50 till 20. Men han blev rädd för att han kanske höll på att gå lite för långt och sade därför: ”Må Jehova, det ber jag, inte upptändas av vrede, men låt mig tala bara den här gången: Tänk om tio blir funna där.” Jehova går återigen med på Abrahams förslag: ”Jag kommer inte att fördärva den för de tios skull.” — 1 Moseboken 18:23—33.

9. Varför tillät Jehova Abraham att tala som han gjorde, och vad kan vi lära av detta?

⁹ Varför tillät Jehova Abraham att tala så fritt och öppet? Bland annat därför att Jehova var medveten om hur bekymrad Abraham var. Han visste att Abrahams brorson Lot bodde i Sodom, och Abraham var orolig över Lots säkerhet. Abraham var också Guds vän. (Jakob 2:23) När någon talar hårt till oss, försöker vi då urskilja de känslor som ligger bakom orden och ta hänsyn till förmildrande omständigheter, i synnerhet om det gäller en vän som är under något slag av känslomässig press? Är det inte en tröst för oss att veta att Jehova, precis som när det gällde Abraham, kommer att ha förståelse för att vi talar fritt och öppet?

10. Hur är det till hjälp för oss att tala fritt och öppet i bönen?

¹⁰ Vi har, i synnerhet om vi är svårt betryckta och känslomässigt oroade, behov av att få tala fritt och öppet till honom ”som hör bön” och utgjuta vår själ för honom. (Psalm 51:17; 65:2, 3) Också vid de tillfällen då vi kanske saknar ord lägger ”anden själv ... sig ut för oss med outtalade suckanden”, och Jehova lyssnar. Han kan veta vad vi tänker: ”Du har gett akt på min tanke fjärran ifrån. Ty det är inte ett ord på min tunga, men se! o Jehova, du vet det redan.” Men vi bör fortsätta med att be, söka och bulta på. — Romarna 8:26; Psalm 139:2, 4; Matteus 7:7, 8.

11. Hur kan vi se att Jehova verkligen bryr sig om oss?

¹¹ Jehova bryr sig om. Han sörjer för det liv han har skapat. ”Mot dig blickar allas ögon hoppfullt, och du ger dem deras mat i rätt tid. Du öppnar din hand och mättar allt levandes önskan.” (Psalm 145:15, 16) Vi uppmanas att se hur han ger fåglarna i buskarna mat och hur vackert han klär liljorna på marken. Jesus tillade att Gud kommer att göra lika mycket för oss som han gör för dessa — och ännu mer. Så varför skulle vi vara bekymrade? (5 Moseboken 32:10; Matteus 6:26—32; 10:29—31) Första Petrus 5:7 uppmanar oss att kasta allt vårt ”bekymmer på honom, eftersom han bryr sig om” oss.

”Den exakta bilden av själva hans väsen”

12, 13. Hur kan vi se och höra Jehova, förutom att vi ser honom genom hans skaparverk och de gärningar som finns nedtecknade i Bibeln?

¹² Vi kan se Jehova Gud genom hans skaparverk; vi kan se honom genom att läsa om hans gärningar i Bibeln, och vi kan också se honom genom att läsa om det som Jesus Kristus sade och gjorde. Det säger Jesus själv i Johannes 12:45: ”Den som ser mig, han ser också honom som har sänt mig.” Och i Johannes 14:9: ”Den som har sett mig, han har också sett Fadern.” Och i Kolosserna 1:15 heter det: ”Han [Jesus] är den osynlige Gudens avbild.” Och Hebréerna 1:3 förklarar: ”Han [Jesus] är återskenet av hans [Guds] härlighet och den exakta bilden av själva hans väsen.”

¹³ Jehova sände inte sin Son hit till jorden bara för att tillhandahålla en lösen, utan också för att han skulle ge oss ett exempel att följa i både ord och gärning. Jesus talade Guds ord. Så här sade han i Johannes 12:50: ”Jag [talar] vad jag talar, alldeles så som Fadern har sagt mig det.” Han gjorde inte det han själv föredrog, utan han gjorde det som Gud sade till honom att göra. I Johannes 5:30 sade han: ”Jag kan inte göra något alls av eget initiativ.” — Johannes 6:38.

14. a) Åsynen av vad fick Jesus att gripas av medlidande? b) Varför fick Jesu sätt att tala människor att strömma till för att få höra honom?

¹⁴ När Jesus fick se människor som var spetälska, rörelsehindrade, döva, blinda och demonbesatta och sådana som sörjde över sina döda, greps han av medlidande med dem och botade de sjuka och uppväckte de döda. Han såg folkskarorna skinnade och skuffade hit och dit andligen, och han började undervisa dem i många ting. Han undervisade inte bara med korrekta ord, utan också med vinnande ord från hjärtat — ord som gick direkt till hjärtat hos andra och fick dem att dras till honom och att gå tidigt till templet för att höra honom och också att hänga fast vid honom och med glädje lyssna till honom. De strömmade till för att få höra honom och förklarade att aldrig hade ”en annan människa talat så här”. De var häpna över hans sätt att undervisa. (Johannes 7:46; Matteus 7:28, 29; Markus 11:18; 12:37; Lukas 4:22; 19:48; 21:38) Och när hans fiender sökte snärja honom med frågor, vände han på situationen, så att den blev till deras nackdel, och tystade dem på så sätt. — Matteus 22:41—46; Markus 12:34; Lukas 20:40.

15. Vad var det centrala temat i det Jesus predikade, och i vilken utsträckning engagerade han andra i att sprida det?

¹⁵ Han förkunnade att ”himlarnas kungarike” hade ”kommit nära” och uppmanade sina åhörare att fortsätta att ”först söka kungariket”. Han sände i väg sina lärjungar att predika att ”himlarnas kungarike” hade ”kommit nära”, att göra ”lärjungar av människor av alla nationerna” och att vara Kristi vittnen ”till jordens mest avlägsna del”. I våra dagar vandrar närmare fyra och en halv miljon Jehovas vittnen i hans fotspår och gör detta. — Matteus 4:17; 6:33; 10:7; 28:19; Apostlagärningarna 1:8.

16. Hur sattes Jehovas egenskap kärlek på ett svårt prov, men vad har genom det åstadkommits för mänskligheten?

¹⁶ ”Gud är kärlek”, heter det i 1 Johannes 4:8. Denna enastående egenskap hos Gud sattes på det allra svåraste prov man kan tänka sig, när han sände sin enfödde Son hit till jorden för att dö. Det måste ha varit mycket smärtsamt för Jehova att se den svåra ångest denne älskade Son kände och att höra hans vädjanden till sin himmelske Fader, även om Jesus bevisade att Satan hade haft fel, när han hade utmanat Jehova genom att påstå att Jehova inte skulle kunna ha människor på jorden som skulle hålla fast vid sin ostrafflighet mot honom under svår provsättning. Vi bör också inse betydelsen av Jesu offer, eftersom Gud sände honom hit till jorden för att dö för oss. (Johannes 3:16) Detta var inte någon snabb och lättvindig död. Låt oss för att uppskatta kostnaden för både Gud och Jesus undersöka Bibelns berättelse om hur det gick till och därigenom inse vilken betydelse deras offer hade för oss.

17—19. Hur beskrev Jesus det eldprov som låg framför honom?

¹⁷ Jesus beskrev åtminstone fyra gånger för sina apostlar vad som skulle ske, och bara några dagar innan det hände sade han: ”Här är vi nu, på väg upp till Jerusalem, och Människosonen skall överlämnas åt de främsta prästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden och överlämna honom åt människor från nationerna, och de skall gyckla med honom och spotta på honom och gissla honom och döda honom.” — Markus 10:33, 34.

¹⁸ Jesus förstod hur fasansfull romersk gissling var och kände därför pressen av det som låg framför honom. I läderremmarna till den piska som användes vid prygling hade man flätat in metallbitar och fårben; rygg och ben blev under pryglingens gång till strimlor av blödande kött. Jesus hade månader dessförinnan antytt den känslomässiga stress som detta kommande eldprov skapade för honom, när han sade det vi läser i Lukas 12:50: ”Ja, jag har ett dop att döpas med, och hur ansätts jag inte, tills det är avslutat!”

¹⁹ Pressen ökade allteftersom tiden närmade sig. Han nämnde om detta för sin himmelske Fader: ”Nu är min själ oroad, och vad skall jag säga? Fader, rädda mig ur denna stund. Men fördenskull har jag ändå kommit till denna stund.” (Johannes 12:27) Jehova måste verkligen ha påverkats av denna vädjan från sin enfödde Son! Bara några timmar före sin död blev Jesus i Getsemane mycket orolig och sade till Petrus, Jakob och Johannes: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds.” Några minuter därefter bad han sin sista bön om detta till Jehova: ”’Fader, om du vill, ta då den här bägaren ifrån mig. Men låt ändå inte min vilja ske, utan din.’ Men efter att ha kommit i svår ångest fortsatte han att be ännu innerligare; och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på marken.” (Matteus 26:38; Lukas 22:42, 44) Detta kan ha varit det som med medicinska termer är känt som hematidrosis. Det är sällsynt, men kan förekomma vid tillstånd av stor känslomässig stress.

20. Vad hjälpte Jesus att gå igenom detta eldprov?

²⁰ Så här heter det i Hebréerna 5:7 om detta tillfälle i Getsemane: ”I sitt kötts dagar frambar Kristus, med starka rop och tårar, ödmjuka böner och även vädjanden till den som kunde rädda honom från döden, och han blev gynnsamt hörd för sin gudsfruktans skull.” Hur blev hans böner gynnsamt hörda, då han ju inte blev räddad från döden av ”den som kunde rädda honom från döden”? Lukas 22:43 svarar: ”En ängel från himlen [visade sig] för honom och styrkte honom.” Bönen besvarades genom att den ängel Gud sände verkligen styrkte Jesus, så att han inte tappade modet under detta eldprov.

21. a) Vad visar att Jesus gick segrande igenom eldprovet? b) Vad vill vi kunna säga, när våra prövningar ökar?

²¹ Detta framgår av resultatet. När Jesu inre kamp var över, steg han upp och gick tillbaka till Petrus, Jakob och Johannes och sade: ”Stig upp, låt oss gå.” (Markus 14:42) Han sade i själva verket: Låt mig gå för att bli förrådd med en kyss, arresterad av en pöbelhop, olagligt ställd inför rätta och orättvist dömd. Låt mig gå för att bli hånad, spottad på, gisslad och fastspikad vid en tortyrpåle. I sex timmar hängde han där under olidlig smärta och uthärdade till slutet. När han dog, utropade han i triumf: ”Det har fullbordats!” (Johannes 19:30) Han hade förblivit ståndaktig, och han hade bevisat sin ostrafflighet genom att försvara Jehovas suveränitet. Han hade fullbordat allt som Jehova hade sänt honom till jorden för att utföra. Kommer vi, inför döden eller vid Harmageddon, att kunna säga om det uppdrag Jehova har gett oss: ”Det har fullbordats”?

22. Vad visar i vilken utsträckning Jehovas kunskap kommer att spridas?

²² Vi kan i varje fall vara övertygade om att hela jorden i Jehovas snabbt annalkande rätta tid ”sannerligen [kommer] att vara full av Jehovas kunskap, liksom vattenmassorna täcker havets botten”. — Jesaja 11:9.

Kommer du ihåg?

◻ Vad innebär det att känna och att ha kunskap?

◻ Hur visar Jehovas ord hans barmhärtighet och förlåtelse?

◻ Hur talade Abraham fritt och öppet med Jehova?

◻ Varför kan vi betrakta Jesus och se Jehovas egenskaper hos honom?