Har du beräknat kostnaden?
”VAD är det du säger! Tänker du tacka nej till ett sådant fantastiskt erbjudande?” Arbetsledaren kunde knappt tro sina öron. Hennes underordnade, en kvinna som var respekterad för sin skicklighet och sitt goda uppförande, hade just tackat nej till ett erbjudande att studera utomlands i två år på företagets bekostnad. Varför gjorde hon det?
Att gå med på erbjudandet, förklarade kvinnan, skulle innebära att hon måste vara borta från sin man och sina två barn under två års tid. Hon skulle sakna dem väldigt mycket. Men ännu viktigare var att hon också skulle försumma sina gudagivna plikter som hustru och mor. Kostnaden i känslomässigt och andligt avseende skulle vara ett alltför högt pris att betala. Efter att ha beräknat kostnaden bestämde hon sig därför för att tacka nej till erbjudandet.
Vad skulle du ha gjort, om du hade varit i hennes situation? Det finns säkert många som inte skulle tycka att den här kristna kvinnan fattade ett bra beslut. En del, till exempel hennes arbetskamrater, skulle kanske tycka att hon lät ett gyllene karriärtillfälle gå sig ur händerna. Andra kanske till och med skulle anklaga henne för att inte tänka på sin familjs framtid, för två år skulle ju när allt kommer omkring gå ganska fort. Hennes beslut var dock inte ett impulsivt eller känslomässigt beslut. Det var baserat på sunt tänkande och framsynta principer. Vilka är dessa principer?
Mer än bara sunt förnuft
Den visaste människa som någonsin vandrat på jorden, Jesus Kristus, gav oss en riktlinje i en av sina liknelser. ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det?” frågade Jesus. ”Annars kanske han lägger grunden men inte duger till att göra det färdigt, och alla åskådarna kan börja göra narr av honom och säga: ’Den människan började bygga men dög inte till att göra det färdigt.’” — Lukas 14:28—30.
Alla skulle nog instämma i det förståndiga i att beräkna kostnaden innan man fattar beslut om något stort och betydelsefullt. Om någon till exempel ville köpa ett hus, skulle han då skynda sig att skriva kontrakt utan att ens ta reda på kostnaden och förvissa sig om att han hade ekonomiska möjligheter att fullfölja köpet? Han skulle göra sig till åtlöje om han gjorde något sådant. Ja, det är vanligt sunt förnuft att beräkna kostnaden innan man påbörjar något.
Men vad ville Jesus egentligen framhålla med den här liknelsen? Alldeles innan han började berätta liknelsen sade han: ”Vemhelst som inte bär sin tortyrpåle och följer mig, han kan inte vara min lärjunge.” (Lukas 14:27) Sammanhanget visar alltså att Jesus vid det här tillfället inte gav något slags praktiskt råd som gällde våra vanliga, alldagliga aktiviteter. I stället talade han om att beräkna kostnaden med avseende på att bli hans lärjunge.
Med sin liknelse underströk Jesus att det inbegriper förändringar och uppoffringar att bli hans lärjunge. Varför? Eftersom den nuvarande tingens ordning är materiellt inriktad och drivs av sitt egenintresse. De flesta människor är huvudsakligen intresserade av att tillfredsställa sina köttsliga begär, och de ägnar liten eller ingen uppmärksamhet åt sina andliga behov eller sitt förhållande till Gud. (2 Timoteus 3:1—4) Denna inställning eller anda står emellertid i direkt motsättning till den som Jesus Kristus visade. ”Människosonen [har] inte ... kommit för att bli betjänad”, sade han, ”utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” Han visade att han lade största vikten vid andliga snarare än vid materiella ting, när han sade: ”Det är anden som är livgivande; köttet är till ingen nytta alls.” — Matteus 20:28; Johannes 6:63.
När Jesus rådde dem som ville bli hans lärjungar att beräkna kostnaden, talade han därför inte i första hand om materiella värden, utan om andliga värden. Vad är viktigast för dem — de materiella fördelar som världen erbjuder eller den andliga nyttan av att bli hans lärjungar? Det var därför som han, efter att ha berättat denna och en annan närbesläktad liknelse, avslutade med följande ord: ”Därför är det så att ingen av er som inte säger farväl till alla sina tillhörigheter kan vara min lärjunge.” (Lukas 14:33) Är den tilltänkte efterföljaren villig och redo att göra en sådan uppoffring, eller är det ett alltför högt pris att betala?
En balanserad syn
Även om materiella ting kan tyckas ge fördelar som är mer påtagliga och direkta, är den nytta man får av andlig verksamhet långt mer varaktig och tillfredsställande. Jesus uttryckte det på följande sätt: ”Sluta upp med att samla skatter åt er på jorden, där mal och rost förtär och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla i stället skatter åt er i himmelen, där varken mal eller rost förtär och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl.” (Matteus 6:19, 20) I vår tid har inflation, nedgångar på börsen, bankkrascher osv. ruinerat många som enbart satte sin förtröstan till materiella rikedomar. Men aposteln Paulus uppmanar oss att inte hålla ”blicken fäst vid de ting som syns, utan vid dem som inte syns. De ting som syns är nämligen tillfälliga, men de som inte syns är eviga.” (2 Korintierna 4:18) Men hur kan vi då uppodla ett sådant synsätt?
Vi kan göra det genom att efterlikna den som är vårt mönster och föredöme, Jesus Kristus. När han var på jorden, var han ingalunda någon asket, vilket visas av att han ibland var med vid bröllopsfester och bjudningar. Det är emellertid uppenbart att han satte andliga ting främst. För att kunna utföra sin Faders vilja var han villig att försaka till och med sådant som betraktas som nödvändiga ting. Han sade vid ett tillfälle: ”Rävarna har lyor, och himlens fåglar har sovkvistar, men Människosonen har ingenstans där han kan luta sitt huvud till vila.” (Lukas 9:58) Han betraktade det som ett så viktigt och välgörande arbete att göra sin Faders vilja att han med innerlig uppriktighet sade: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” — Johannes 4:34.
Jesus visade vilka som var hans värderingar genom det sätt på vilket han avvisade Satans frestelser. Djävulen försökte få Jesus att använda sin gudagivna makt till att gagna sig själv, tillfredsställa sina fysiska behov och uppnå världslig berömmelse och popularitet. Jesus visste mycket väl att sådana tvivelaktiga fördelar bara kunde fås till ett mycket högt pris — förlust av Guds godkännande — ett pris som var högre än vad han var villig att betala, eftersom han skattade sitt goda förhållande till sin Fader högre än någonting annat. Det var därför han klart och tydligt och utan att tveka avvisade Satans erbjudanden. — Matteus 4:1—10.
Som Kristi efterföljare vill vi helt visst ha samma värderingar som vår Mästare. I den nuvarande av Satan kontrollerade tingens ordning finns det mycket som kan verka ge stort utbyte men som i verkligheten kan skada vårt förhållande till Gud. Sådant som att göra karriär inom affärsvärlden, att bedriva högre studier för att förbättra sin position i samhället, att uppvakta icke troende eller att inlåta sig på tvivelaktiga affärsföretag kan lätt leda till att man förlorar sin tro och slutligen Jehovas ynnest. Vi måste omsorgsfullt beräkna kostnaden, när vi ställs inför sådana frestelser.
Sann vishet ett skydd
För några år sedan fick en ung kristen man i en stor stad i Fjärran Östern en möjlighet att åka utomlands för att studera. Trots att han redan hade en god världslig utbildning och ett välbetalt arbete, tyckte han att det inte var nog; han ville komma sig upp här i livet. Medkristna försökte tala honom till rätta med hjälp av de bibliska argument vi just har dryftat, men han gick inte att rubba, utan gjorde som han hade planerat. Även om han till att börja med försökte hålla fast vid sin tro, förlorade han gradvis sin uppskattning av Bibelns sanning, och tvivel började sätta in. Efter bara omkring ett år hade han förlorat sin tro fullständigt och förklarade sig vara agnostiker. Det är sant att det gav honom en viss tillfredsställelse att få en högre ställning genom kvalificerad världslig utbildning. Men vilket högt pris fick han inte betala för denna tillfälliga ära — att han led skeppsbrott i sin tro och riskerade att förlora det eviga livet! — 1 Timoteus 1:19.
De som å andra sidan vägrar att låta någonting äventyra deras förhållande till Gud har skördat rika välsignelser från Jehova.
Ett exempel på detta är en ung man som ägde en heminredningsfirma i samma stad som hänsyftats på tidigare i denna artikel. Bara några månader efter det att han hade börjat studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen ställdes han inför ett frestande erbjudande — att få göra ett renoveringsarbete värt cirka 180.000 kronor. Det hela skulle emellertid vara ett svartbygge. Eftersom han hade fått lära sig att de kristna måste vara laglydiga, insåg han att det kunde leda till förlust av Guds ynnest om han tackade ja till arbetet. (Romarna 13:1, 2) Efter att noggrant ha tänkt över saken tackade han nej till arbetet. Resultatet? Denna troshandling visade sig bli en vändpunkt i hans andliga utveckling. Inom ett år hade hans framsteg gjort honom redo för överlämnande och dop. Han sålde sin firma och skaffade ett arbete som tillät honom att ägna mycket mer tid åt andlig verksamhet. Han tjänar nu Jehova med glädje och iver.
Båda dessa unga män beräknade kostnaden. Vad var det som gjorde att deras val skilde sig åt? Gudaktig vishet! Hur så? Vishet är förmågan att använda sin kunskap på ett sätt som vanligen medför varaktig behållning, och gudaktig vishet betyder att använda kunskapen i linje med Guds uppsåt för oss. Båda de unga männen hade biblisk kunskap, men deras sätt att tillämpa den ledde till skilda resultat. Ordspråksboken säger: ”Ty visheten skall dra in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ, eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig. Så skall hon rädda dig från det ondas väg.” — Ordspråksboken 2:10—12.
Guds ord, Bibeln, är den källa till sann vishet som du alltid kan vända dig till för att få vägledning när du måste fatta viktiga beslut. I stället för att bli vis i dina egna ögon bör du lyssna till följande råd: ”Förtrösta på Herren [Jehova] av allt ditt hjärta, och förlita dig inte på ditt förstånd. På alla dina vägar må du tänka på honom, så skall han göra dina stigar jämna.” (Ordspråksboken 3:5, 6) Vi måste vara ödmjuka och villiga att ta emot undervisning, och vi måste undvika världens egensinniga och oberoende anda som är så utbredd i dag.
Ja, vi kan inte undvika att skörda vad vi sår, och det är bara rättvist att vi får ta konsekvenserna av våra beslut och de val vi träffar. (Galaterna 6:7, 8) Beräkna därför kostnaden innan du företar dig någonting. Tillåt inte att någon skenbar fördel berövar dig din andlighet eller ditt förhållande till Jehova Gud. Be om vishet och urskillning, så att du kan fatta rätta beslut, för de beslut du fattar nu kan betyda skillnaden mellan liv och död — för alltid! — Jämför 5 Moseboken 30:19, 20.
[Bilder på sidan 28]
Skulle han satsa på en världslig karriär eller på andlig verksamhet?