Farsoter på den ena orten efter den andra
FARSOTER i en omfattning utan motstycke förutsades som ett drag i tecknet på Jesu Kristi närvaro och på avslutningen på tingens ordning. (Matteus 24:3) Evangelieskrivaren Lukas lägger till denna detalj, som inte nämns i Matteus’ och Markus’ berättelser. (Matteus, kapitlen 24 och 25; Markus, kapitel 13) Utbrott av epidemier och förhärjande sjukdomar skulle inträffa ”på den ena orten efter den andra” i de yttersta dagarna. (Lukas 1:3; 21:11) Varifrån skulle sådana sjukdomar kunna komma?
”Vetenskapsmännen känner till att det i tropikerna finns åtskilliga virus som med lite hjälp av naturen skulle kunna vålla långt större förluster av liv än som troligtvis kommer att bli följden av aidsepidemin”, sägs det i tidskriften Science News. ”Även om världens viruslager förblir stabilt, säger forskarna, finns det i tropikerna redan virus med tillräcklig ’eldkraft’ för att utplåna stora segment av jordens befolkning.”
Vad som gör vår tid till en era av ökad sårbarhet är jordens svällande befolkning och de större behoven i en överbefolkad värld. ”Historien visar att livshotande utbrott av virusepidemier ofta har blivit följden, när människor flyttat till outforskat område eller när levnadsförhållandena i tätorter urartat, så att det blivit en inbjudan till nya virushärdar”, heter det i Science News. Allteftersom människor tränger in i virussmittade trakter, som tidigare var otillgängliga, följer ofta nya virusepidemier. Detsamma händer när insekter utvidgar sin räjong i samband med att världsklimatets mönster förändras. ”Dessutom”, heter det i tidskriften, ”har modern medicinsk teknik, till exempel transfusion och transplantation, gett virusen nya transportmöjligheter mellan mänskliga värdar. Det har också en variation av sociala och beteendemässiga förändringar, alltifrån det världsomspännande resandet bland de rika och ryktbara till bruket av gemensamma injektionsnålar bland narkomanerna.”
”Nutidshistorien erbjuder levande exempel på skärmytslingar med virus i isolerade områden, som kan utgöra förebud om mycket större utbrott i framtiden”, heter det vidare i artikeln. Här följer några exempel: det tidigare okända Marburgviruset, ett dödligt tropiskt virus som dussintals vetenskapsmän i Västtyskland drabbades av i slutet av 1960-talet; det virus som förorsakar Rift Valley-feber, som miljoner smittades av och tusentals dog av i Egypten år 1977; det tropiska Ebolaviruset, som mer än 1.000 människor i Zaire och Sudan smittades av år 1976 och som dödade omkring 500, av dem många läkare och sjuksköterskor som vårdade dess offer.
Förödande virusangrepp kan sällan förutsägas. ”År 1918, till exempel, spred sig en särskilt virulent mutantstam av humant influensavirus kring jorden och dödade uppskattningsvis 20 miljoner människor”, heter det i Science News. ”Mer nyligen har uppdykandet hos människor av ett virus som förmodligen en gång fanns bara hos afrikanska apor överrumplat världen igen. Aidsviruset har nu smittat mellan 5 och 10 miljoner människor i 149 länder, enligt vad Världshälsoorganisationen beräknar. Men trots all den uppmärksamhet denna senaste hemsökelse dragit till sig, väntar oss mycket mer skrämmande ting, fruktar många virologer.”
Sådana fasansfulla farsoter utgör en del av det sammansatta tecknet på Jesu närvaro i Rikets härlighet, tillsammans med sådana ting som krig, hungersnöd och stora jordbävningar. (Markus 13:8; Lukas 21:10, 11) Dessa ting utgör också ett skäl till att glädjas, för Lukas tillfogar Jesu ord: ”Men när dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” — Lukas 21:28.