Att hjälpa ett barn att växa till i gudaktig vishet

TÄNKANDE människor från många olika länder och miljöer erkänner att Jesus var en enastående lärare med högtstående moral. Men fanns det vissa detaljer i den fostran han fick i unga år som bidrog till detta? Vilka lärdomar kan föräldrar i våra dagar dra av hans familjeliv och uppfostran?

Bibeln berättar mycket lite om Jesu barndom. Hans tolv första år skildras i bara två verser: ”När de [Josef och Maria] så hade fullgjort allt enligt Jehovas lag, vände de tillbaka till Galileen, till sin egen stad Nasaret. Och pojken växte till och blev stark och uppfylldes av vishet, och Guds ynnest förblev över honom.” (Lukas 2:39, 40) Men här finns flera lärdomar för våra dagars föräldrar.

Den unge pojken ”växte till och blev stark”. Hans föräldrar sörjde således för honom i fysiskt avseende. Det sägs också att han under denna tid ”uppfylldes av vishet”.a Vems ansvar var det att bibringa honom den kunskap och den förståelse som skulle utgöra grunden för denna vishet?

Under den mosaiska lagen var det hans föräldrar som hade denna förpliktelse. Lagen gav följande uppmaning till israelitiska föräldrar: ”Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.” (5 Moseboken 6:6, 7) Att Jesus undan för undan ”uppfylldes av vishet” och att ”Guds ynnest förblev över honom” visar att Josef och Maria åtlydde denna befallning.

Somliga kanske tycker att eftersom Jesus var ett fullkomligt barn, så är hans uppfostran egentligen inte något realistiskt föredöme när det gäller fostran av andra barn. Josef och Maria var emellertid inte fullkomliga. Men ändå fortsatte de tydligen att sörja för hans fysiska och andliga behov, och detta trots de påfrestningar som en växande barnskara förde med sig. (Matteus 13:55, 56) Och även om Jesus var fullkomlig, måste han ändå växa upp från spädbarn till barn och från yngling till vuxen man. Denna karaktärsdaning innebar mycket arbete för hans föräldrar, och tydligen utförde de sin uppgift väl.