Jesu liv och tjänst
Jesus förbereder apostlarna på sin förestående död
ÅMINNELSEFIRANDET är över, men Jesus och hans apostlar är fortfarande kvar i den övre sal där de ätit kvällsmåltiden. Även om Jesus snart kommer att lämna dem, har han ännu mycket att säga dem. ”Låt inte era hjärtan oroas”, säger han tröstande. ”Utöva tro på Gud.” Men det krävs mer. ”Utöva också tro på mig”, tillägger han.
”I min Faders hus finns många boningar”, fortsätter Jesus. ”Jag ... går [nu] min väg för att bereda en plats åt er ... , för att också ni må vara där jag är. Och dit jag nu går vet ni vägen.” Apostlarna fattar inte att Jesus talar om att bege sig till himmelen, och Tomas säger därför: ”Herre, vi vet inte vart du nu går. Hur vet vi vägen?”
”Jag är vägen och sanningen och livet”, svarar Jesus. Ja, det är bara genom att ta emot honom och efterlikna hans livskurs som någon kan komma in i Faderns himmelska boning. Jesus säger nämligen: ”Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
”Herre, visa oss Fadern”, ber Filippus, ”så räcker det för oss.” Filippus vill tydligen att Jesus skall ge dem någon synlig manifestation av Gud, ungefär som de syner som i forna tider gavs åt Mose, Elia och Jesaja. Men apostlarna har i själva verket tillgång till något som är mycket bättre än sådana syner, vilket Jesus påpekar: ”Så lång tid har jag varit hos er, och ändå har du, Filippus, inte lärt känna mig? Den som har sett mig, han har också sett Fadern.”
Jesus återspeglar så fullkomligt sin Faders personlighet att detta att de haft möjlighet att leva tillsammans med honom och iaktta honom i själva verket är detsamma som att se Fadern. Men Fadern är ändå överordnad Sonen, som Jesus själv erkänner: ”De ting jag säger till er talar jag inte av egen ingivelse.” Jesus ger med rätta sin himmelske Fader all ära för det budskap som han förkunnar.
Hur uppmuntrande måste det inte ha varit för apostlarna att få höra det som Jesus nu säger till dem: ”Den som utövar tro på mig, också denne skall göra de gärningar som jag gör; och gärningar större än dessa skall han göra”! Jesus menar inte att hans efterföljare kommer att få ännu större mirakulösa förmågor än han själv hade. Han syftar i stället på att de kommer att utöva sin tjänst under mycket längre tid, täcka ett mycket större område och nå långt fler människor.
Jesus kommer inte att överge sina lärjungar efter sin bortgång. ”Vad ni än ber om i mitt namn, detta skall jag göra”, lovar han. Han säger vidare: ”Jag skall framställa en begäran till Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare att vara med er för alltid, sanningens ande.” Längre fram, när Jesus har farit upp till himmelen, utgjuter han den heliga anden som en ”hjälpare” för sina lärjungar.
Jesu död är nu nära förestående. Han säger därför: ”Ännu en liten stund och världen skall inte längre se mig.” Jesus kommer att bli en andevarelse som ingen människa kan se med ögonen. Men återigen lovar Jesus sina trogna apostlar: ”Ni skall se mig, därför att jag lever och ni skall leva.” Ja, Jesus kommer inte bara att visa sig för dem i mänsklig gestalt efter sin uppståndelse, utan i sinom tid kommer han också att uppväcka dem till att leva tillsammans med honom i himmelen som andevarelser.
Jesus fastslår nu en enkel regel: ”Den som har mina bud och håller dem, denne är den som älskar mig. Den i sin tur som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och skall tydligt visa mig för honom.”
När Jesus säger detta, avbryter aposteln Judas, som också kallas Taddeus, och säger. ”Herre, hur kommer det sig att du har för avsikt att visa dig tydligt för oss och inte för världen?”
”Om någon älskar mig”, svarar Jesus, ”skall han hålla mitt ord, och min Fader skall älska honom. ... Den som inte älskar mig, han håller inte mina ord.” I motsats till hans lydiga efterföljare ignorerar världens människor Kristi undervisning. Han uppenbarar sig därför inte för dem.
Under sin jordiska tjänst har Jesus lärt sina apostlar många ting. Hur skall de kunna komma ihåg allt detta, i synnerhet som det fortfarande är så mycket de inte förstår? Till all lycka ger Jesus dem löftet: ”Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn, denne skall lära er allting och påminna er om allt vad jag har sagt er.”
För att ytterligare trösta dem säger Jesus: ”Frid lämnar jag åt er, min frid ger jag er. ... Låt inte era hjärtan vare sig oroas eller dra ihop sig av fruktan.” Visserligen kommer Jesus att lämna dem, men han förklarar: ”Om ni älskade mig, skulle ni glädja er över att jag nu går min väg till Fadern, eftersom Fadern är större än jag.”
Den tid som Jesus har kvar tillsammans med sina lärjungar är kort. ”Jag skall inte längre tala mycket med er”, säger han, ”för världens härskare kommer. Och han har ingen hållhake på mig.” Satan, djävulen, den som kunde tränga in i Judas och få honom i sitt grepp, är denna världens härskare. Men hos Jesus finns ingen synd eller svaghet som Satan kan utnyttja för att få honom att sluta upp att tjäna Gud. Johannes 14:1—31; 13:27; Lukas 22:3, 4; 2 Moseboken 24:10; 1 Kungaboken 19:9—13; Jesaja 6:1—5.
◆ Vart skall Jesus bege sig, och vilket svar får Tomas beträffande vägen dit?
◆ Vad vill Filippus tydligen att Jesus skall göra?
◆ Varför kan man säga att den som har sett Jesus också har sett Fadern?
◆ På vilket sätt gör Jesu efterföljare större gärningar än han gjorde?
◆ I vilken bemärkelse har Satan ingen hållhake på Jesus?