”Alla uppfylldes av helig ande”

1. Beskriv atmosfären under pingsthögtiden.

JERUSALEMS gator är fulla av glada människor.a Röken stiger upp från altaret i templet samtidigt som leviterna sjunger Hallelpsalmerna (Psalmerna 113 till 118), troligen i växelsång. Det vimlar av besökare i staden. De kommer från så avlägsna platser och områden som Elam, Mesopotamien, Kappadokien, Pontos, Egypten och Rom.b Varför har de kommit hit? Jo, för att fira pingsten, som också kallas ”dagen för den första mogna grödan”. (4 Mos. 28:26) Den här årliga högtiden markerar slutet på kornskörden och början på veteskörden. Det är en dag full av glädje.

2. Vilka spektakulära händelser inträffar under pingsten år 33?

² Omkring klockan nio denna ljumma vårmorgon år 33 händer något man kommer att fascineras av i århundraden framöver. Plötsligt kommer det ”ett högt ljud från himlen, precis som när det blåser en kraftig vind”, eller ”ett dån som av en stormvind”. (Apg. 2:2; Bibel 2000) Det kraftiga ljudet uppfyller det hus där omkring 120 av Jesus lärjungar är samlade. Sedan händer något spektakulärt. De ser något som liknar eldslågor som sätter sig på varje lärjunge.c Därefter uppfylls de ”av helig ande” och börjar tala andra språk. När de går ut på Jerusalems gator blir alla besökare som de träffar förvånade. Lärjungarna kan nämligen prata med dem! Ja, var och en hör ”sitt eget språk talas”. (Apg. 2:1–6)

3. a) Varför kan pingsten år 33 kallas en milstolpe i den sanna tillbedjans historia? b) Vilket samband hade Petrus tal med användningen av ”himmelrikets nycklar”?

³ Den här livfulla berättelsen skildrar en milstolpe i den sanna tillbedjans historia – det andliga Israel, den smorda kristna församlingen, bildades. (Gal. 6:16) Men det är inte allt. När Petrus talade till folkskaran den dagen använde han den första av ”himmelrikets nycklar”. (Matt. 16:18, 19) Det fanns tre nycklar som var och en skulle öppna dörren till särskilda möjligheter för en ny grupp människor. Den första nyckeln gjorde det möjligt för judar och proselyterd att ta emot de goda nyheterna och bli smorda med helig ande. De skulle alltså bli en del av det andliga Israel och därmed ha hoppet om att få härska som kungar och präster i det messianska riket. (Upp. 5:9, 10) Med tiden skulle även samarier och sedan andra icke-judar erbjudas den möjligheten. Vad kan de kristna i dag lära sig av de betydelsefulla händelser som inträffade vid pingsten år 33?

”Alla [var] församlade” (Apg. 2:1–4)

4. På vilket sätt är den nutida kristna församlingen en fortsättning på den församling som bildades år 33?

⁴ Den kristna församlingen började med omkring 120 lärjungar som alla var församlade i ett rum på övervåningen och hade blivit smorda med helig ande. (Apg. 2:1) Vid slutet av den dagen hade församlingen flera tusen döpta medlemmar. Och det var bara början på tillväxten i en organisation som fortsätter att expandera i vår tid! Vår stora, världsvida familj av bröder och systrar fortsätter att förkunna ”de goda nyheterna om riket ... på hela jorden så att alla nationerna får höra dem” före slutet på den här världsordningen. (Matt. 24:14)

5. Vilken nytta skulle de kristna ha av att träffa varandra, både i det första århundradet och i dag?

⁵ Förutom att förkunna skulle de som tillhörde den kristna församlingen också hjälpa och uppmuntra varandra, både de som var smorda och längre fram de andra fåren. (Joh. 10:16) Paulus visade att han uppskattade det stöd som de i församlingen kunde ge varandra när han skrev följande till de kristna i Rom: ”Jag längtar efter att få träffa er så att jag kan ge er en andlig gåva och styrka er, eller rättare sagt, så att vi kan uppmuntra varandra med hjälp av vår tro, både er och min.” (Rom. 1:11, 12)

6, 7. Hur utför den kristna församlingen i vår tid uppdraget att förkunna för alla nationer?

⁶ Den kristna församlingen har samma funktion i vår tid som den hade i det första århundradet. Jesus gav sina lärjungar ett svårt men ändå spännande arbete att utföra. Han sa till dem: ”Gör människor från alla nationer till mina lärjungar, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matt. 28:19, 20)

⁷ Vi Jehovas vittnen utför det arbetet i vår tid. Det är naturligtvis inte lätt att förkunna för människor som talar andra språk. Men vi ger ut bibliskt undervisningsmaterial på mer än 1 000 språk. Om du regelbundet går på Jehovas vittnens möten och tar del i arbetet med att förkunna och göra lärjungar har du all anledning att glädja dig. Du tillhör de relativt få människor på jorden i dag som har förmånen att få vittna grundligt om Jehovas namn!

8. Vilken nytta har vi alla av att tillhöra en församling?

⁸ För att hjälpa dig att hålla ut och vara glad under dessa kritiska tider har Jehova gett dig en världsvid andlig familj. Paulus skrev till de kristna hebréerna: ”Låt oss tänka på varandra så att vi motiverar varandra till kärlek och goda gärningar, och låt oss inte vara borta från våra möten, som några brukar vara, utan låt oss uppmuntra varandra. Detta behöver vi tänka på mer och mer ju närmare dagen vi kommer.” (Hebr. 10:24, 25) Den kristna församlingen är en gåva från Jehova som gör det möjligt för dig att uppmuntra andra och även själv bli uppmuntrad. Håll dig nära dina andliga bröder och systrar, och var inte borta från våra möten.

”Var och en hörde sitt eget språk talas” (Apg. 2:5–13)

9, 10. Hur har några visat att de vill göra en insats för att förkunna för dem som talar ett annat språk?

⁹ Föreställ dig hur glada och förvånade judarna och proselyterna i Jerusalem måste ha blivit vid pingsten år 33. De flesta som var där kunde förmodligen tala med varandra på ett gemensamt språk, kanske grekiska eller hebreiska. Men nu hörde alla sitt eget språk talas av lärjungarna. (Apg. 2:6) De som lyssnade måste ha blivit rörda när de fick höra de goda nyheterna på sitt modersmål. De kristna i dag har naturligtvis inte fått någon mirakulös förmåga att tala andra språk. Men många har visat att de vill göra en insats för att budskapet om riket ska kunna spridas till människor av alla nationaliteter. Hur har de gjort det? En del har lärt sig ett nytt språk för att kunna tjäna i en närbelägen församling där man talar ett annat språk eller till och med för att kunna flytta till ett annat land. De har ofta märkt att deras ansträngningar gör intryck på människor som de talar med.

¹⁰ Ta till exempel Christine, som gick en kurs i gujarati tillsammans med sju andra Jehovas vittnen. När hon en dag träffade en ung kvinna på sin arbetsplats som talade gujarati hälsade hon på henne på hennes modersmål. Kvinnan blev imponerad och ville veta varför hon tog sig tid att lära sig ett så svårt språk som gujarati. Christine fick en fin möjlighet att vittna för kvinnan, som sa: ”Ni måste verkligen ha något viktigt att säga.”

11. Hur kan vi vara beredda på att förkunna för människor som talar andra språk?

¹¹ Naturligtvis kan inte alla av oss lära sig ett nytt språk. Men vi kan ändå vara beredda på att förkunna budskapet för dem som talar ett annat språk. Hur då? Ett sätt är att använda appen JW Language^® och lära sig en enkel hälsningsfras på något av de språk som talas där vi bor. Vi kanske också kan lära oss några fraser för att väcka intresse för budskapet. Hjälp dem att gå in på webbplatsen jw.org, och visa vilka videor och publikationer som finns på deras språk. Om vi använder sådana verktyg i tjänsten kan vi få känna samma glädje som de första kristna kände, när människor från andra länder fick höra de goda nyheterna på ”sitt eget språk”.

”Petrus steg fram” (Apg. 2:14–37)

12. a) Vad hade profeten Joel förutsagt? b) Varför kunde Joels profetia förväntas gå i uppfyllelse i det första århundradet?

¹² ”Petrus steg fram” för att tala till den blandade skaran av människor. (Apg. 2:14) Han förklarade för alla som ville lyssna att det var Gud som genom ett underverk hade gett dem förmågan att tala olika språk och att det var en uppfyllelse av en profetia som Joel hade uttalat, nämligen: ”Jag [ska] utgjuta min ande över alla slags människor.” (Joel 2:28) Innan Jesus for upp till himlen sa han till sina lärjungar: ”Jag ska be min Far, och han kommer att ge er en annan hjälpare.” Jesus förklarade att det var den heliga anden som var denna hjälpare. (Joh. 14:16, 17)

13, 14. Vad gjorde Petrus för att försöka nå hjärtat hos sina åhörare, och hur kan vi följa hans exempel?

¹³ Petrus avslutande ord till folkskaran var bestämda och tydliga: ”Hela Israels folk [kan] vara säkra på att Gud har gjort den Jesus som ni avrättade på pålen till både Herre och Messias.” (Apg. 2:36) De flesta som lyssnade till Petrus var naturligtvis inte själva med när Jesus dödades på tortyrpålen. Men som nation hade de ett samhällsansvar för den handlingen. Lägg ändå märke till att Petrus talade respektfullt till sina judiska landsmän och försökte nå deras hjärta. Hans mål var att få sina åhörare att ångra sig, inte att fördöma dem. Tog de anstöt av det han sa? Absolut inte. I stället ”högg det till i hjärtat på dem”. De frågade: ”Vad ska vi göra?” Att Petrus var så respektfull bidrog troligen till att han nådde hjärtat hos många, så att de ångrade sig. (Apg. 2:37)

¹⁴ Vi kan efterlikna Petrus sätt att försöka nå hjärtat. När vi vittnar för andra behöver vi inte starta en diskussion om varje obiblisk uppfattning som de ger uttryck åt. Vi kanske i stället kan tala om sådant som de kan hålla med om. Om vi först skapar en gemensam grund kan vi sedan taktfullt resonera med dem om det som står i Guds ord. När vi berättar om Bibelns sanningar på det här positiva sättet är chansen ofta större att människor med rätt inställning reagerar positivt.

”Bli döpta” (Apg. 2:38–47)

15. a) Vad sa Petrus, och vilken reaktion väckte det? b) Varför kunde tusentals människor som hörde de goda nyheterna på pingstdagen vara kvalificerade för dop samma dag?

¹⁵ Under den spännande pingstdagen år 33 sa Petrus till intresserade judar och proselyter: ”Ångra er och bli döpta.” (Apg. 2:38) Som en följd av det blev omkring 3 000 döpta, troligen i dammar i eller i närheten av Jerusalem.e Var det här en impulsiv handling? Visar den här skildringen att sådana som studerar Bibeln eller barn till kristna föräldrar kan rusa i väg och bli döpta innan de är redo för det? Inte alls. Kom ihåg att de judar och proselyter som blev döpta på pingstdagen hade studerat Guds ord flitigt och tillhörde en nation som hade varit överlämnad åt Jehova. Dessutom visade de redan att de var helhjärtade – vissa av dem hade rest långa vägar för att kunna vara med vid den här årliga högtiden. När de hade förstått viktiga sanningar om Jesus roll när det gäller att genomföra Guds vilja var de redo att fortsätta tjäna Gud – men nu som döpta efterföljare till Jesus.

16. Hur visade de första kristna en självuppoffrande inställning?

¹⁶ Jehova välsignade verkligen den här gruppen. I skildringen sägs det: ”De som blev troende höll ihop och hade allting gemensamt. De sålde sina ägodelar och egendomar och fördelade pengarna mellan sig efter vars och ens behov.”f (Apg. 2:44, 45) Alla sanna kristna vill naturligtvis visa samma kärleksfulla och självuppoffrande inställning.

17. Vilka steg måste man ta för att bli kvalificerad för dop?

¹⁷ För att kunna bli en överlämnad och döpt kristen måste man enligt Bibeln ta flera nödvändiga steg. Man måste lära känna det som står i Bibeln. (Joh. 17:3) Man behöver visa tro, ångra sitt tidigare handlingssätt och visa att man är uppriktigt bedrövad över det. (Apg. 3:19) Sedan måste man vända om och börja utföra rätta handlingar som är i linje med Guds vilja. (Rom. 12:2; Ef. 4:23, 24) Efter de här stegen överlämnar man sig åt Jehova i bön, och sedan blir man döpt. (Matt. 16:24; 1 Petr. 3:21)

18. Vilken möjlighet står öppen för döpta lärjungar till Jesus?

¹⁸ Är du en överlämnad och döpt lärjunge till Jesus? Vi kan verkligen vara tacksamma för den här fantastiska möjligheten! Precis som lärjungarna i det första århundradet som var uppfyllda av helig ande kan du bli använd på ett mäktigt sätt till att vittna grundligt och utföra Jehovas vilja.