Dessa goda nyheter måste först predikas
”De goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna.” — MARKUS 13:10.
1, 2. Vad är ett kännetecknande drag hos vittnena, och varför det?
VARFÖR predikar vi Jehovas vittnen så ihärdigt? Över hela jorden är vi förvisso kända för vår offentliga förkunnartjänst, antingen den utförs från hus till hus och på gatorna eller vid informella kontakter. Vid varje lämpligt tillfälle identifierar vi oss som Jehovas vittnen och försöker taktfullt vidarebefordra de goda nyheter som vi uppskattar så mycket. Vi skulle faktiskt kunna säga att denna tjänst är ett kännetecknande drag hos oss! — Kolosserna 4:6.
2 Tänk bara på följande — vad är vanligtvis människors första tanke, när de i sitt grannskap får se en grupp snyggt klädda män, kvinnor och barn med portföljer eller bokväskor? Tänker de då: ”Å, där kommer katolikerna (eller medlemmarna av grekisk-ortodoxa kyrkan) igen!” eller: ”Där kommer pingstvännerna (eller baptisterna) igen!” Nej. Människor vet att i sådana religioner finns det inte några familjer där alla utför förkunnartjänst från hus till hus. Vissa religiösa grupper sänder kanske ut några ”missionärer” för att verka i vissa områden under en tvåårsperiod, men deras vanliga medlemmar tar inte del i någon sådan förkunnartjänst. Det är endast Jehovas vittnen som världen utöver är kända för sitt nit i att vid varje lämpligt tillfälle delge andra sitt budskap. De är också kända för sina tidskrifter, Vakttornet och Vakna! — Jesaja 43:10—12; Apostlagärningarna 1:8.
Kontrasten till kristenhetens prästerskap
3, 4. Vilken bild ges ofta av kristenhetens präster i massmedierna?
3 I skarp kontrast till detta har nyhetsmeddelanden gång på gång avslöjat att många präster i vissa länder är pedofiler, omoraliska svindlare och bedragare. Deras köttsliga gärningar och deras extravaganta livsstil är något som alla kan se. En populär sångtextförfattare uttryckte det väl i en sång med titeln: ”Skulle Jesus bära en Rolex [klocka] i sin TV-show?” Han ställer frågan: ”Skulle Jesus vara politisk, om han kom tillbaka hit till jorden, ha sitt andra hem i [det luxuösa] Palm Springs och försöka dölja hur stor hans förmögenhet var?” Hur passande är inte följande ord av Jakob: ”Ni har levt i lyx på jorden och har ägnat er åt sinnlig njutning. Ni har gött era hjärtan på slaktdagen.” — Jakob 5:5; Galaterna 5:19—21.
4 Genom att kristenhetens präster umgås förtroligt med politiker och rentav kandiderar i politiska val avslöjar de sig som nutida skriftlärda och fariséer. I sådana länder som USA och Canada töms samtidigt religionens kassaskrin på grund av de höga kostnaderna för processer och domar mot olika präster för deras omoraliska uppförande mot barn och vuxna. — Matteus 23:1—3.
5. Varför har kristenhetens prästerskap inte visat sig vara ”den trogne och omdömesgille slaven”?
5 Jesus kunde med rätta säga till prästerskapet på sin tid: ”Ve er, skriftlärda och fariséer, skrymtare, därför att ni liknar vitkalkade gravar, som visserligen ser sköna ut utanpå men inuti är fulla av de dödas ben och av allt slags orenlighet. På det sättet ser ni också, utvärtes visserligen, rättfärdiga ut för människorna, men invärtes är ni fulla av skrymteri och laglöshet.” Gud har därför inte gett vare sig katolska, protestantiska, ortodoxa eller frikyrkliga präster i kristenheten i uppdrag att predika de goda nyheterna. De har inte visat sig vara den förutsagde ”trogne och omdömesgille slaven”. — Matteus 23:27, 28; 24:45—47.
Varför först predika de goda nyheterna?
6. Vilka händelser skall snart inträffa?
6 Markus är den ende av evangelieskribenterna som använder ordet ”först” i sin korta och koncisa version av Jesu befallning om att de goda nyheterna skulle predikas i alla nationerna. (Markus 13:10; jämför Matteus 24:14.) J. B. Phillips’ översättning lyder: ”För innan slutet kommer måste evangeliet förkunnas för alla nationer.” Det adverbiella användandet av ordet ”först” antyder att andra händelser skall följa efter det världsomfattande evangeliseringsarbetet. Dessa händelser kommer att inbegripa den utlovade stora vedermödan och Kristi rättfärdiga styre över den nya världen. — Matteus 24:21—31; Uppenbarelseboken 16:14—16; 21:1—4.
7. Varför vill Gud att de goda nyheterna skall predikas först?
7 Varför vill då Gud att de goda nyheterna skall predikas först? Ett skäl är att Gud är en kärlekens, rättvisans, vishetens och kraftens Gud. I uppfyllelsen av de ord av Jesus som finns nedtecknade i Matteus 24:14 och Markus 13:10 kan vi finna hur dessa Jehovas egenskaper kommer till uttryck på ett imponerande sätt. Låt oss helt kort gå igenom en efter en av dem och se hur de har samband med predikandet av de goda nyheterna.
De goda nyheterna och Jehovas kärlek
8. Hur är predikandet av de goda nyheterna ett uttryck för Guds kärlek? (1 Johannes 4:7—16)
8 Hur återspeglar predikandet av de goda nyheterna Guds kärlek? För det första därför att det inte är ett budskap som är avsett uteslutande för någon viss ras eller grupp. Det är goda nyheter för ”alla nationerna”. Gud älskar människosläktet så mycket att han sände sin enfödde Son hit till jorden för att bli ett lösenoffer för hela mänsklighetens synder och inte bara för synderna hos någon viss ras. Aposteln Johannes skrev: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv. Gud sände nämligen inte ut sin Son i världen för att han skulle döma världen, utan för att världen skulle bli räddad genom honom.” (Johannes 3:16, 17) De goda nyheterna, ett budskap som utlovar en ny värld av frid, harmoni och rättvisa, är helt visst ett bevis på Guds kärlek. — 2 Petrus 3:13.
De goda nyheterna och Jehovas kraft
9. Varför har Jehova inte använt kristenhetens mäktiga religioner för att få de goda nyheterna predikade?
9 Hur blir då Jehovas kraft uppenbar genom predikandet av de goda nyheterna? Tänk på följande: Vilka har han använt till att utföra det här uppdraget? Har det varit kristenhetens mäktigaste religiösa organisationer, exempelvis romersk-katolska kyrkan eller framträdande protestantiska kyrkosamfund? Nej, deras inblandning i politik diskvalificerar dem för uppgiften. (Johannes 15:19; 17:14; Jakob 4:4) Deras relativa välstånd och deras förbindelser med och inflytande på den styrande elitklassen har inte imponerat på Jehova Gud, och det har inte heller deras traditionsbundna teologi. Mänsklig kraft har inte behövts för att få Guds vilja utförd. — Sakarja 4:6.
10. Vilka har Gud utvalt till att utföra predikandet?
10 Det är som aposteln Paulus sade i sitt brev till församlingen i Korinth: ”Ni ser ... på hans kallelse av er, bröder, att inte många som var visa i köttsligt avseende blev kallade, inte många mäktiga, inte många av ädel börd; utan Gud utvalde det dåraktiga i världen, för att han skulle låta de visa komma på skam; och Gud utvalde det svaga i världen, för att han skulle låta det starka komma på skam; och Gud utvalde det som är av ringa börd i världen och det som man ser ner på, de ting som inte är något, för att han skulle göra till intet de ting som är något, så att inget kött skulle berömma sig inför Gud.” — 1 Korinthierna 1:26—29.
11. Vilka fakta om vittnena har gjort dem unika?
11 Jehovas vittnen har inte många rika medlemmar i sina led, och det finns förvisso inga politiskt mäktiga personer bland dem. Eftersom de är strikt neutrala i politiska frågor, kan de inte utöva något politiskt inflytande. På anstiftan av religiösa och politiska ledare har de i stället nu på 1900-talet ofta blivit utsatta för hemsk förföljelse. Men trots att anhängare av nazism, fascism, kommunism, nationalism och falsk religion har uppviglat till våldsamt motstånd mot vittnena, predikar de inte bara de goda nyheterna över hela världen, utan de har också ökat fantastiskt i antal. — Jesaja 60:22.
12. Varför har vittnena varit framgångsrika?
12 Vad tillskriver vittnena sin framgång? Jesus lovade sina lärjungar: ”Ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vara vittnen om mig både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest avlägsna del.” Vad skulle således deras framgång egentligen bero på? Jesus sade: ”Ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er.” I våra dagar är det också kraft från Gud och inte mänsklig förmåga som har varit förklaringen till vittnenas framgång i deras världsomfattande tjänst. Genom att använda de till synes svagaste bland människorna låter Gud det största undervisningsarbetet i historien bli utfört. — Apostlagärningarna 1:8; Jesaja 54:13.
De goda nyheterna och Jehovas vishet
13. a) Varför tjänar vittnena frivilligt och utan betalning? b) Hur har Jehova besvarat Satans smädelser?
13 De goda nyheterna predikas av personer som frivilligt ställt sig till förfogande. Jesus sade: ”Ni har fått för intet, ge för intet.” (Matteus 10:8) Därför får Jehovas vittnen inte någon lön för att de tjänar Gud, och de söker inte heller få någon sådan. De tar faktiskt inte ens upp någon kollekt vid sina möten. De är glada över att de genom sin hängivna och osjälviska tjänst kan få ge Gud ett svar åt hans anklagare, Satan, Djävulen. Denne andlige motståndare till Gud har faktiskt sagt att människor inte skulle tjäna Gud av ett osjälviskt motiv. I sin vishet har Jehova frambringat ett oemotsägligt svar på Satans smädelser, nämligen miljontals lojala kristna vittnen som predikar de goda nyheterna från hus till hus, på gatan och under informella förhållanden. — Job 1:8—11; 2:3—5; Ordspråken 27:11.
14. Vad är ”den fördolda visheten” som Paulus nämner?
14 Löftet om Guds kungarike är i sig självt ett uttryck för Guds vishet, något som också vittnar om Guds vishet i att låta de goda nyheterna predikas. Aposteln Paulus skrev: ”Nu talar vi vishet bland dem som är mogna, men inte visheten från denna tingens ordning eller från denna tingens ordnings styresmän, som skall bli till intet; utan vi talar Guds vishet i en helig hemlighet, den fördolda visheten, som Gud före tingens ordningar förutbestämde till vår härlighet.” Denna ”fördolda vishet” avser Guds visa medel för att göra slut på det uppror som började i Eden. Visheten i denna heliga hemlighet uppenbarades i Jesus Kristus, en person som är av avgörande betydelse för de goda nyheterna om Guds kungarike.a — 1 Korinthierna 2:6, 7; Kolosserna 1:26—28.
De goda nyheterna och Guds rättvisa
15. Hur vet vi att Jehova är en rättvisans Gud? (5 Moseboken 32:4; Psalm 33:5)
15 Betydelsen av ordet ”först” i Markus 13:10 framgår i synnerhet när det gäller rättvisan. Jehova är en rättvisans Gud, och hans rättvisa modifieras med kärleksfull omtanke. Så här säger han genom sin profet Jeremia: ”’Den som berömmer sig, han må berömma sig av just detta: att ha insikt och att ha kunskap om mig, att jag är Jehova, den som utövar kärleksfull omtanke, rättvisa och rättfärdighet på jorden; ty i dessa ting finner jag verkligen behag’, är Jehovas uttalande.” — Jeremia 9:24.
16. Hur kan man illustrera att rättvisan kräver att det först avges en varning?
16 Hur visar sig Jehovas rättvisa med avseende på predikandet av de goda nyheterna? Låt oss belysa frågan med en mor som har bakat en mycket god chokladkaka, som skall ätas senare på dagen, när det kommer gäster på besök. Om hon ställer kakan på köksbordet och inte säger något till sina barn om när den skall ätas, vad är då den naturliga benägenheten hos barnen? Vi har alla varit barn en gång! Ett litet finger vill pröva den där kakan! Om nu mamman inte har gett barnen tillbörlig varning, kommer hon inte att ha något bra utgångsläge för att ge tillrättavisning. Men om hon klart och tydligt har förklarat att kakan skall ätas senare, när gästerna kommer, och därför inte får röras, då har hon tydligt gett en varning. Om barnen då är olydiga, är det berättigat att hon vidtar bestämda och rättvisa åtgärder. — Ordspråken 29:15.
17. Hur har Jehova sedan år 1919 visat rättvisa på ett speciellt sätt?
17 I sin rättvisa kommer Jehova inte att vidta rättsliga åtgärder mot den här onda tingens ordning utan att han först låter en tillbörlig varning gå ut. Därför har Jehova i synnerhet sedan år 1919, efter det att första världskriget hade medfört ”nödens våndor”, låtit sina vittnen nitiskt förkunna de goda nyheterna utöver jorden. (Matteus 24:7, 8, 14) Nationerna kan inte med rätta säga sig vara okunniga om denna unika varning.
I hur stor utsträckning har de goda nyheterna predikats utöver jorden?
18. a) Vilka tecken finns det på vittnenas verksamhet i avlägsna trakter? b) Vilka andra exempel känner du till?
18 I boken Last Places—A Journey in the North ges en antydan om hur effektivt detta världsomfattande undervisningsarbete är. Dess författare berättar att när han undersökte sjökorten för den isolerade ön Foula, en av Shetlandsöarna norr om Skottland, visade de att det runt hela ön fanns skeppsvrak, klippor, klipprev och andra hinder. Han skriver att dessa upplysningar på sjökorten ”var en varning till eventuella sjöfarare att hålla sig därifrån. Vattnen runt Foula är lika avskräckande som ett minfält, något som har gjort ön avskräckande för seglare och människor på dagsutflykt och till och med för Hennes Majestäts arbetsstyrka för offentliga arbeten, men inte för Jehovas vittnen, vilket jag upptäckte efter bara några dagar.” Han fortsatte: ”Precis som de har sökt igenom tredje världen och storstädernas slum efter proselyter, har de också sökt värva proselyter för sin tro på den avlägsna ön Foula.” Han berättade att några månader tidigare hade någon lämnat ett exemplar av The Watchtower på farstutrappan hos Andrew, en av invånarna på ön. Sedan tillade han: ”En vecka senare fick jag se ett exemplar av [Vakna! på danska] på Färöarna [öar i Nordsjön] och två månader senare ett exemplar av [Vakttornet på danska] i Godthåb på Grönland.” Vilket talande vittnesbörd om Jehovas vittnens nitiska verksamhet på dessa nordliga breddgrader!
Vad är det då som får vittnena att fortsätta?
19, 20. a) Vad är det som driver Jehovas vittnen att fortsätta att predika? b) Vilka frågor skall besvaras härnäst?
19 Oavsett i hur många år man kan ha varit ett vittne, är det ändå inte lätt att predika från hus till hus för främmande människor. Vad är det då som får dessa kristna att fortsätta? Det är deras kristna överlämnande och en känsla av ansvar. Paulus skrev: ”Om jag nu förkunnar de goda nyheterna, är det ingen orsak till självberöm för mig, det är mig nämligen pålagt som ett tvång. Ja, ve mig, om jag inte förkunnade de goda nyheterna!” Eftersom de sanna kristna har ett budskap som betyder liv, hur skulle de då kunna behålla det för sig själva? Själva den principen att man ådrar sig blodskuld om man underlåter att varna i en tid av fara är ett tvingande skäl att predika de goda nyheterna. — 1 Korinthierna 9:16; Hesekiel 3:17—21.
20 Hur predikas då de goda nyheterna? Vad är förklaringen till vittnenas framgång? Vilka drag i deras tjänst och organisation är till hjälp att identifiera dem som den sanna religionen? Det skall följande artikel besvara.
[Fotnoter]
a För en utförligare förklaring av Guds vishet och den ”heliga hemligheten”, se Insight on the Scriptures, band 2, sidan 1190, utgiven av Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc.
Kommer du ihåg?
◻ Hur skiljer sig Jehovas vittnen från prästerskapet?
◻ Hur återspeglar predikandet Guds kärlek, kraft och vishet?
◻ Hur återspeglar predikandet av de goda nyheterna Guds rättvisa?
◻ Vad är det som får Jehovas vittnen att fortsätta i sin tjänst?
[Bilder på sidan 15]
Jehovas vittnen vill nå människor, hur isolerat de än kan bo