Möten som ”uppbygger och uppmuntrar och tröstar”

13. a) Hur ska mötena påverka de närvarande? b) Vilken fråga är särskilt viktig för de äldste?

¹³ Paulus säger att ett viktigt syfte med mötena är att de ”uppbygger och uppmuntrar och tröstar” dem som är närvarande.c (1 Kor. 14:3) Hur kan de äldste se till att deras programpunkter är uppbyggande och tröstande för vännerna i församlingen? För att få reda på det ska vi se på ett möte som Jesus ledde kort efter sin uppståndelse.

14. a) Hur var situationen när Jesus inbjöd till ett möte? b) Varför måste apostlarna ha känt sig lättade av Jesu bemötande?

¹⁴ Lägg märke till vad som hade hänt före det mötet. Strax innan Jesus blev dödad ”övergav ... [apostlarna] honom och flydde”, och som det var förutsagt skingrades de, ”var och en åt sitt håll”. (Mark. 14:50; Joh. 16:32) När Jesus senare hade uppväckts inbjöd han sina nedstämda apostlar till ett särskilt möte.d Och ”de elva lärjungarna gick till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå”. När de kom fram sägs det att ”Jesus gick närmare och talade till dem”. (Matt. 28:10, 16, 18) Föreställ dig hur lättade apostlarna måste ha blivit när Jesus tog det här initiativet! Vad sade han till dem?

15. a) Vad tog Jesus upp vid mötet, och vad tog han inte upp? b) Hur påverkades apostlarna av det mötet?

¹⁵ Jesus började med ett tillkännagivande: ”All myndighet ... har blivit mig given.” Sedan gav han dem ett uppdrag: ”Gå därför och gör lärjungar.” Slutligen gav han dem en kärleksfull försäkran: ”Jag är med er alla dagar.” (Matt. 28:18–20) Men tänkte du på vad Jesus inte gjorde? Han gav inte apostlarna någon tillrättavisning, och han passade inte på att ifrågasätta deras motiv eller förstärka deras skuldkänslor genom att påminna dem om att de hade tvivlat. Nej, i stället anförtrodde han dem ett viktigt uppdrag och försäkrade dem på så sätt att han och hans Fader älskade dem. Hur påverkades apostlarna av detta? De blev så uppbyggda, uppmuntrade och tröstade att det inte dröjde länge förrän de återigen började ”undervisa och förkunna de goda nyheterna”. (Apg. 5:42)

16. Hur följer de äldste Jesu exempel så att mötena blir en källa till uppmuntran?

¹⁶ De äldste i vår tid efterliknar Jesus och ser mötena som tillfällen att försäkra sina medtroende om Jehovas orubbliga kärlek till sitt folk. (Rom. 8:38, 39) I sina programpunkter inriktar de sig därför på vännernas starka sidor, inte på deras svagheter. De ifrågasätter inte deras motiv. Deras kommentarer visar i stället att de tror på att vännerna älskar Jehova och önskar göra det som är rätt. (1 Thess. 4:1, 9–12) Naturligtvis kan de äldste ibland behöva ge särskilda råd till hela församlingen, men om det bara är några få personer som behöver föras till rätta är det vanligtvis bäst med privat rådgivning. (Gal. 6:1; 2 Tim. 2:24–26) Då de äldste riktar sig till hela församlingen försöker de berömma vännerna när det ges tillfälle till det. (Jes. 32:2) Deras mål är att vännerna efter mötet ska känna att de har fått ny styrka och energi. (Matt. 11:28; Apg. 15:32)