Bibelns syn
Rökning — Hur stora är riskerna?
PÅ 1950-talet gjorde ett tobaksbolag reklam för sitt cigarrettmärke med orden: ”Precis vad doktorn ordinerat.” Med hjälp av sådana förtroendeingivande slagord marknadsförde man en gång i tiden cigarretter som en hjälp att uppnå hälsa och vitalitet. Men så är det inte längre! Nu för tiden kräver många regeringar att alla cigarrettpaket skall vara försedda med en varningstext om de allvarliga hälsoriskerna.
Trots detta finns det somliga rökare som håller fast vid tanken att ”en cigarrett hjälper mig att tänka och arbeta bättre”. De avfärdar hälsoriskerna och säger att det inte är värre att röka än att äta en chokladkaka för att snabbt få energi eller dricka kaffe för att komma i gång på morgonen. Eller också begränsar de riskerna till de rent fysiska verkningarna. Har de rätt? Finns det något fog för påståendet att en cigarrett — trots vissa uppenbara risker — ökar deras prestationsförmåga?
De får betala ett högt pris!
Vare sig en cigarrett verkligen gör rökaren piggare och mer effektiv eller bara ger sken av att göra det, råder det inget tvivel om att denna känsla betingar ett oerhört högt pris för rökaren. Förutom risken att så småningom drabbas av cancer och hjärtsjukdom finns det också mer överhängande faror: Inom sju till tio sekunder efter varje bloss får rökaren en kick av drogen nikotin. ”Den kommer automatiskt”, säger psykofarmakologen Nina Schneider vid University of California, ”och den påverkar sinnesstämningen och prestationsförmågan. Det är det som gör nikotinet så oerhört vanebildande.”
Är nikotin lika vanebildande som heroin och kokain? Ja, sade chefen för den allmänna hälsovården i Förenta staterna i en varning som utfärdades den 16 maj 1988. Detta fysiska beroende, förklarade han, är orsaken till att somliga rökare ”envist fortsätter trots menliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser”.
Och vilka konsekvenser sedan! År 1985 beräknades rökningen bära skulden för 100.000 dödsfall om året i Storbritannien, 350.000 om året i Förenta staterna och en tredjedel av alla dödsfall i Grekland. Detta rekordstora hot mot den allmänna hälsan är svårt att bortförklara. Boven i dramat, tobaksröken, är inte bara oanvändbar som näring för kroppen, utan är direkt skadlig.
Är då nikotinet i tobaksröken så mycket värre än det koffein som finns i kaffe, te eller choklad? Ur medicinsk synvinkel går dessa ämnen inte att jämföra. Så här säger dr Peter Dews, koffeinforskare vid Harvarduniversitetet i USA: ”På det hela taget är koffein inte någon betydande orsak till ohälsa i nationen på det sätt som cigarrettrökningen är.” Men denna medicinska invändning mot rökning är bara början.
En dålig ursäkt synas i sömmarna
För att inse varför rökning är något helt annat än att tillföra kroppen mat och dryck kan du tänka på hur du är skapad. I Predikaren 7:30 (NW) sägs det att ”den sanne Guden har gjort människorna rättrådiga, men de själva har sökt ut många planer”. Att äta är en gudagiven, naturlig kroppsfunktion, men missbruk av droger i icke-medicinskt syfte är mänskligt påfund. Det finns inget naturligt, tillbörligt sätt att använda dessa beroendeframkallande ämnen. De stimulerar och stör kroppens funktioner på ett sätt som är emot naturen, vare sig de röks, injiceras eller intas i tablettform.
Nästan all mat och dryck tillgodoser däremot kroppens behov av sådana ämnen som den normalt behöver för bränsletillförsel, tillväxt och reparation av vävnader. Det är sant att människor med vissa hälsoproblem måste undvika födoämnen som innehåller konserveringsämnen, mättade fetter eller koffein. (För en diabetiker är till exempel vanligt socker skadligt.) Men för de flesta människor har även dessa födoämnen ett visst näringsvärde och är ofarliga i måttliga mängder. Rökning är emellertid en helt annan sak.
Även den som bara röker en eller två cigarretter är, i likhet med den som en enda gång använder kokain för njutningens skull, inne på en farlig väg. En undersökning som utfördes på uppdrag av den brittiska regeringen visade att ungdomar som rökt så lite som två cigarretter endast hade 15 procents chans att förbli icke- rökare.
Att vara vid god andlig vigör
Vi kan naturligtvis inte vara vid god vigör om vi är hjälplösa offer för ett fysiskt drogberoende — för ”oemotståndliga begär” efter nikotin, som den amerikanske hälsovårdschefen uttryckte det. Bibeln uppmanar oss att visa självbehärskning, så att vi inte låter kroppen leda oss som en slav, utan i stället ”leder den som en slav”. — 1 Korintierna 9:24—27.
Tobaken angriper inte bara rökarens kropp — och utsätter honom för risken att drabbas av cancer, emfysem och hjärtsjukdomar — utan angriper också hans viljestyrka. Genom sitt försåtliga gift förslavar denna vana praktiskt taget rökarens personlighet eller sinnelag. En skribent i tidskriften Time erkände: ”I 26 år har jag varit slav under cigarretter. Under de tio senaste har jag försökt frigöra mig. Det är bara verkliga nikotinister som gång på gång har försökt göra sig fria från denna vana men misslyckats som helt och fullt kan förstå hur svårt det är att sluta.”
De som Gud älskar är enligt bibeln förpliktade att befria sig ”från varje förorening av kött och ande”. — 2 Korintierna 7:1.
Varför skulle Gud bry sig om att vi missbrukar våra egna kroppar och sinnesförmögenheter? Helt enkelt därför att han är vår kärleksfulle Skapare, som är angelägen om att vi gör det bästa av våra möjligheter som hans skapelser. Han vädjar till vårt förnuft, då han säger: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig.” — Jesaja 48:17, NW.
Den verkliga utmaningen för oss är således att vara ärliga mot oss själva för vårt eget bästa. Det är meningslöst att försvara rökningen för dess lugnande inverkan eller andra ”fördelar”, som inte är något annat än svepskäl för att slippa ifrån det obehag som nikotinavvänjningen för med sig. Medicinskt sett har rökningen varit katastrofal för människors hälsa, och religiöst sett har denna mänskliga uppfinning för att införa nikotin i blodet via lungorna inneburit att man ignorerar Skaparens rena normer och förorenar och förnedrar människokroppen. Så varför tigga om problem? Hur mycket bättre är det inte att göra som det sägs i ordspråket: ”Klok är den som har sett olyckan och griper sig an med att dölja sig, men de oerfarna har gått vidare och måste lida straffet.” — Ordspråksboken 22:3, NW.
[Bildkälla på sidan 26]
Vincent van Gogh: Dödskalle med cigarrett, 1885. Genom vänligt tillmötesgående från van Gogh-museet, Amsterdam