Skaffa dig goda läsvanor

DET du gör just nu kan inte djur göra. Var sjätte människa på jorden har inte lärt sig det – ofta därför att de inte har fått någon skolundervisning – och många av dem som har lärt sig det gör det inte regelbundet. Vi talar om att läsa. Förmågan att läsa öppnar en värld av möjligheter för dig. Genom det tryckta ordet kan du lära dig mer om främmande länder, lära känna människor som levt ett intressant liv och skaffa dig praktisk kunskap som hjälper dig att klara av problem du ställs inför.

Förmågan att läsa påverkar hur mycket ungdomar får ut av sin skolgång. När de söker arbete, kan deras läsförmåga bli avgörande för vilket slags arbete de kan få och hur många timmar de behöver arbeta för att försörja sig. Husmödrar som läser bra kan bättre sörja för familjen när det gäller kost, hygien och hälsovård. Mammor som är duktiga på högläsning kan dessutom öva ett mycket gott inflytande på barnens intellektuella utveckling.

Den största fördelen med att kunna läsa är naturligtvis att det hjälper oss att ”finna kunskap om Gud”. (Ords. 2:5) Mycket av det vi gör i tjänsten för Gud inbegriper att vi läser. Vid församlingsmötena läser vi ur Bibeln och bibliska publikationer. Hur vi lyckas i förkunnararbetet beror i hög grad på hur bra vi läser. Och när vi förbereder oss för dessa aktiviteter måste vi läsa. Därför kan man säga att vår andliga tillväxt i stor utsträckning beror på vilka läsvanor vi har.

Ta vara på tillfällena

Somliga som lär känna Guds vägar har begränsad skolutbildning. De behöver kanske lära sig läsa för att kunna gå framåt andligen, eller också kan de behöva personlig hjälp att förbättra sin läsförmåga. Om det är behov av det, ordnar församlingarna läs- och skrivkurser grundade på broschyren Apply Yourself to Reading and Writing som finns på många språk. Sådana kurser har varit till stor nytta för tusentals människor. Eftersom det är så viktigt att kunna läsa väl, ordnar en del församlingar särskild läsundervisning i anslutning till skolan i teokratisk tjänst för att hjälpa eleverna att förbättra sin läsförmåga. Men även där sådan undervisning inte ges, kan man göra fina framsteg genom att avsätta en stund varje dag till att läsa högt och genom att vara med vid skolan och ta del i programmet.

Tyvärr har bland annat serietidningar och TV gjort att många försummat läsandet. Mycket TV-tittande och lite läsande kan hämma både läsförmågan och förmågan att tänka och resonera klart och uttrycka sig väl.

”Den trogne och omdömesgille slaven” förser oss med publikationer som hjälper oss att förstå Bibeln och ger oss en mängd upplysningar om livsviktiga andliga frågor. (Matt. 24:45; 1 Kor. 2:12, 13) De håller oss också informerade om världshändelserna och vad de innebär, hjälper oss att lära känna naturen bättre och lär oss hur vi skall klara av olika problem i livet. Framför allt visar de hur vi kan tjäna Gud på rätt sätt och få hans godkännande. Sådan uppbyggande läsning hjälper oss att utveckla en personlighet som präglas av andlighet.

God läsförmåga är naturligtvis ingen dygd i sig själv. Den måste användas rätt. Alldeles som vi väljer vad vi äter, måste vi välja vad vi läser. Varför äta onyttig eller kanske rentav giftig mat? Varför skulle vi ens tillfälligt läsa sådant som är nedbrytande för sinnet och hjärtat? Bibelns principer bör vara normgivande. Innan du bestämmer dig för vad du skall läsa, bör du tänka på sådana bibelställen som Predikaren 12:12, 13; Efesierna 4:22–24; 5:3, 4; Filipperna 4:8; Kolosserna 2:8; 1 Johannes 2:15–17 och 2 Johannes, vers 10.

Läs med rätt motiv

Evangelierna visar tydligt hur viktigt det är att läsa med rätt motiv. I Matteus evangelium finner vi till exempel hur Jesus frågade de välutbildade religiösa ledarna: ”Har ni inte läst ...?” och: ”Har ni aldrig läst detta ...?” innan han med hjälp av Skrifterna gav dem svar på deras snärjande frågor. (Matt. 12:3, 5; 19:4; 21:16, 42; 22:31) Av detta lär vi att man kan dra felaktiga slutsatser eller helt missa poängen, om man läser med orätt motiv. Fariséerna läste Skrifterna därför att de menade att de med hjälp av dem skulle få evigt liv. Men Jesus framhöll att den belöningen inte skulle ges åt dem som inte älskar Gud och inte tar emot hans medel till räddning. (Joh. 5:39–43) Fariséerna hade själviska motiv, och därför drog de många felaktiga slutsatser.

Kärlek till Jehova är det renaste motiv man kan ha till att läsa hans ord. Kärleken gör att vi vill lära känna Guds vilja, eftersom kärleken ”gläder sig med sanningen”. (1 Kor. 13:6) När vi älskar Jehova med hela vårt sinne, drivs vi att anstränga sinnet lite extra för att skaffa oss kunskap om Gud – även om vi tidigare inte har tyckt om att läsa. (Matt. 22:37) Kärleken väcker vårt intresse, och intresset stimulerar vår önskan att lära.

Läshastigheten

Att läsa är att känna igen. När du läser, som du gör just nu, känner du igen de flesta orden och påminner dig vad de betyder. Du kan öka läshastigheten, om du lär dig uppfatta flera ord åt gången. I stället för att stanna upp vid varje ord och läsa ett ord i sänder bör du försöka ta in flera ord på en gång i blickfånget. Efter hand kommer du att märka att du får lättare att förstå det du läser.

När du läser djupare stoff, kan en annan metod hjälpa dig att få ut mera av dina ansträngningar. När Jehova uppmanade Josua att läsa Skrifterna, sade han: ”Denna lagbok skall inte vika från din mun, och du skall läsa i den med låg röst.” (Jos. 1:8) En person som sitter i djupa tankar talar ofta lågmält för sig själv. Därför har det hebreiska uttrycket ”läsa ... med låg röst” också återgetts med ”meditera”. (Ps. 63:6; 77:12; 143:5) När man mediterar skyndar man inte, utan man tänker efter grundligt. Om man läser med eftertanke, gör Guds ord starkare intryck på sinnet och hjärtat. Bibeln innehåller profetior, råd, ordspråk, poesi, domsbudskap från Gud, detaljer om vad Jehovas avsikt är med jorden och människan samt en lång rad skildringar av personer och händelser ur verkliga livet. Allt detta är mycket värdefullt för dem som vill vandra på Jehovas vägar. Det är därför viktigt att vi läser Bibeln på ett sätt som gör att det vi läser verkligen fastnar i sinnet och hjärtat.

Lär dig att koncentrera dig

Försök att se dig själv i de situationer som du läser om. Se personerna för din inre syn och lev dig in i vad som händer i deras liv. Detta är inte särskilt svårt när man läser en sådan skildring som den om David och Goljat i Första Samuelsboken, kapitel 17. Men du kan också lätt levandegöra för dig detaljerna i Andra och Tredje Moseboken om hur tältboningen uppfördes eller hur prästerskapet installerades, om du föreställer dig dimensionerna och materialen som användes eller försöker känna lukten av rökelsen, den rostade säden och djuren som frambars som brännoffer. Föreställ dig hur vördnadsbjudande det måste ha känts att få utföra de prästerliga tjänsterna. (Luk. 1:8–10) Genom att på det här sättet engagera dina sinnen och känslor i det du läser får du hjälp att fatta innebörden i det och minnas det.

Men om man inte är vaksam, kan man ändå lätt tappa koncentrationen när man läser. Blicken kan vara fäst vid texten, men tankarna kan vara någon annanstans. Är det någon som spelar musik? Är TV-n på? Hörs prat från familjen? Det är bäst att om möjligt läsa på ett tyst och lugnt ställe. Men det kanske är du själv som är orsaken till att du är distraherad. Du kanske har haft en stressig dag. Det är mycket lätt att låta tankarna kretsa kring det man varit med om. Det är naturligtvis bra att tänka tillbaka på vad som hänt under dagen – men gör det inte när du läser. Du kanske är koncentrerad när du börjar läsa, och du kanske rentav har inlett läsningen med bön. Men efter hand som du läser börjar tankarna vandra. Försök då samla dig igen, och bestäm dig för att bevara koncentrationen. Undan för undan kommer framstegen.

Vad gör du när du träffar på ett ord som du inte förstår? Ibland förklaras ett ovanligt ord i texten, eller betydelsen kanske framgår av sammanhanget. Om inte, ta dig då tid att slå upp det i en ordbok eller markera det, så att du senare kan fråga någon vad det betyder. På så sätt utökar du ditt ordförråd, och du får lättare att förstå vad du läser.

Högläsning

Aposteln Paulus uppmanade Timoteus att läsa högt så att andra fick nytta av det. (1 Tim. 4:13) God högläsning inbegriper mer än att bara läsa upp orden i en text. Den som läser måste förstå innebörden i orden och fatta tankarna bakom dem. Bara då kan han på rätt sätt förmedla innehållet och ge rättvisa åt de känslor som är förbundna med det. Det kräver självfallet noggrann förberedelse och övning. Därför uppmanade Paulus: ”Fortsätt ... att ivrigt ägna dig åt högläsning.” Du får värdefull övning i att göra det genom skolan i teokratisk tjänst.

Ta dig tid att läsa

”Den flitiges planer leder helt visst till fördel, men var och en som hastar går helt visst armod till mötes.” (Ords. 21:5) Det är verkligen sant när det gäller våra goda föresatser att läsa! För att vinna sådan ”fördel” måste vi planera noga, så att andra aktiviteter inte tränger undan läsandet.

När brukar du läsa? Passar det bäst tidigt på morgonen? Eller går det lättare längre fram på dagen? Om du kan avsätta bara 15 eller 20 minuter om dagen till att läsa, kommer du att bli förvånad över hur mycket du hinner gå igenom. Det viktiga är att det sker regelbundet.

Varför har Jehova valt att berätta om sina storslagna avsikter i en bok? För att människor skall kunna vända sig till hans skrivna ord och få råd och hjälp. Det ger dem möjlighet att lära känna Jehovas underbara verk och gärningar, så att de kan berätta om dem för sina barn och så att de inte glömmer vad han har gjort. (Ps. 78:5–7) Vår uppskattning av den stora gåva Jehova har gett oss i form av sitt livgivande ord kommer bäst till uttryck genom att vi tar oss tid att läsa det.