Förbered för befrielse in i en ny värld
”Påminn er Lots hustru.” — LUKAS 17:32.
1. Vilket historiskt exempel på befrielse eller räddning verkställd av Gud betonar vårt studium i dag, och hur kan det vara till nytta för oss?
EFTER att ha berättat om hur underbart Jehova räddade Noa och hans familj nämnde Petrus också ett annat sådant historiskt exempel. Som vi kan läsa i 2 Petrus 2:6—8 riktade han uppmärksamheten på hur den rättfärdige Lot blev bevarad, när Sodom och Gomorra lades i aska. Berättelsen om detta har bevarats till gagn för oss. (Romarna 15:4) Att vi tar till hjärtat det som hände i samband med den befrielsen eller räddningen kan hjälpa oss att få vara bland dem som skall bli bevarade in i Guds nya värld.
Hur vi reagerar för världens levnadssätt
2. Vilket uppförande hos invånarna i Sodom och Gomorra ledde till att Gud förintade dem?
2 Varför blev dessa städer och deras invånare förintade? Aposteln Petrus nämner att de hängav sig åt ”ohämmad tygellöshet” (2 Petrus 2:7), och som framgår av bruket av den grekiska term från vilken detta uttryck har översatts hängav sig människorna i Sodom och Gomorra åt synd på ett sätt som visade fräck ringaktning och till och med förakt för lag och myndighet. I Judas, vers 7, heter det att de begick ”otukt till ytterlighet” och att de gick ”ut efter kött för onaturligt bruk”. Deras skändliga uppförande blev uppenbart, när ”Sodoms män, ... från pojke till gammal man, allt folket i en enda pöbelhop” (NW), omringade Lots hus och krävde att han skulle överlämna sina gäster åt dem för att de skulle få tillfredsställa sina perversa lustar. De skrek också hotelser åt Lot, därför att han inte gav efter för deras depraverade krav. — 1 Moseboken 13:13; 19:4, 5, 9.
3. a) Hur kom Lot och hans familj att leva i en så fördärvad miljö som Sodom? b) Hur reagerade Lot för tygellösheten bland människorna i Sodom?
3 Lot hade ursprungligen flyttat till området nära Sodom på grund av de möjligheter till materiellt välstånd som erbjöds där, och med tiden bosatte han sig i själva staden. (1 Moseboken 13:8—12; 14:12; 19:1) Men Lot kunde inte fördra de liderliga sedvänjorna hos männen i staden, och de betraktade honom inte heller som en av dem — tydligen på grund av att han och hans familj inte tog del i deras sällskapsliv. Lot var, som det heter i 2 Petrus 2:7, 8, ”svårt betryckt av lagtrotsarnas ohämmade tygellöshet — ty genom vad denne rättfärdige man såg och hörde då han bodde bland dem plågade han dag efter dag sin rättfärdiga själ på grund av deras laglösa gärningar”. Dessa förhållanden utgjorde en svår prövning för Lot, eftersom han som rättfärdig man avskydde ett sådant uppförande.
4. a) Hur är förhållandena i våra dagar lika dem som rådde i det forntida Sodom? b) Hur reagerar vi för de nuvarande depraverade förhållandena, om vi liknar den rättfärdige Lot?
4 I våra dagar har det mänskliga samhällets moraliska nivå också sjunkit mycket lågt. I många länder inlåter sig allt fler på föräktenskapligt eller utomäktenskapligt sex. Till och med många skolungdomar är djupt indragna i ett sådant levnadssätt, och de förlöjligar dem som inte förenar sig med dem i detta. Homosexuella identifierar sig öppet, och i stora städer tågar de genom gatorna för att kräva erkännande. Prästerskapet har också deltagit i rumlandet. Även om det inte är många kyrkor som officiellt ordinerar kända homosexuella eller otuktsmän, så är det, som nyhetsrapporter gång på gång har visat, faktiskt inte alls svårt att finna homosexuella, otuktsmän eller äktenskapsbrytare i prästernas led. En del religiösa ledare har faktiskt förflyttats till andra städer eller har rentav tvingats avgå på grund av sexskandaler. Personer som älskar rättfärdighet sympatiserar inte med sådan ondska; de avskyr ”det onda”. (Romarna 12:9) Och de blir alldeles särskilt bedrövade, när uppförandet hos de människor som påstår sig tjäna Gud drar vanära över hans namn och får oupplysta människor att i avsky vända sig bort från all religion. — Romarna 2:24.
5. Vilken fråga besvarar Jehovas tillintetgörelse av Sodom och Gomorra för oss?
5 För varje år som går blir situationen allt värre. Kommer det att bli något slut på detta? Ja, det kommer det! Det Jehova Gud gjorde med det forntida Sodom och Gomorra visar tydligt att han vid sin fastställda tid kommer att verkställa dom. Han kommer att fullständigt förinta de ondskefulla men rädda sina lojala tjänare.
Vem eller vad kommer först i livet?
6. a) Vilken aktuell lärdom finns det i berättelsen om de unga män som skulle gifta sig med Lots döttrar? b) Hur blev Lots döttrar prövade genom sina tilltänkta mäns inställning?
6 Det är endast de som verkligen visar sann gudaktig hängivenhet som kommer att bli skonade. Tänk i detta sammanhang på det som Jehovas ängel sade till Lot innan Sodom och Gomorra förintades. ”Har du någon annan här? Svärson och dina söner och dina döttrar och alla som hör dig till i staden, för ut dem från platsen! Ty vi är i färd med att fördärva den här platsen.” Lot talade därför med de unga män som skulle gifta sig med hans döttrar och uppmanade dem gång på gång: ”Stå upp! Gå ut från den här platsen, eftersom Jehova är i färd med att fördärva staden!” Genom sitt förhållande till Lots hushåll fick de ett särskilt tillfälle att bli räddade, men de måste själva handla. De måste ge konkreta bevis på sin lydnad för Jehova, men i stället var Lot i deras ögon ”som en som skämtade”. (1 Moseboken 19:12—14, NW) Man kan föreställa sig hur Lots döttrar måste ha känt det, när de fick veta vad som hade hänt. Det satte deras lojalitet mot Gud på prov.
7, 8. a) Hur reagerade Lot, när änglarna uppmanade honom att ta sin familj och fly, och varför var detta oförståndigt? b) Vad måste Lot och hans familj göra för att bli räddade?
7 Följande morgon i gryningen började änglarna skynda på Lot och säga: ”Stå upp! Ta din hustru och dina båda döttrar, som befinner sig här, för att du inte må ryckas bort i stadens missgärning!” Men han ”dröjde” ”fortfarande”. (1 Moseboken 19:15, 16, NW) Varför det? Vad var det som höll honom kvar? Var det de materiella intressen han hade där i Sodom — just det som först hade lockat honom till den trakten? Om han klamrade sig fast vid detta, skulle han komma att tillintetgöras tillsammans med Sodom.
8 Av medömkan tog änglarna dem som tillhörde hans familj vid handen och förde dem snabbt ut ur staden. Utanför staden befallde Jehovas ängel: ”Sätt dig i säkerhet för din själs skull! Se inte bakom dig och stå inte stilla någonstans i hela Distriktet! Sätt dig i säkerhet i bergstrakten för att du inte må ryckas bort!” Lot tvekade fortfarande. Till slut, när man kommit överens om att han kunde få gå till ett ställe som inte låg så långt bort, flydde han och hans familj. (1 Moseboken 19:17—22, NW) Det fick inte bli något ytterligare dröjsmål; lydnad var livsviktig.
9, 10. a) Varför räckte det inte för Lots hustru att bara vara tillsammans med sin man för att säkert bli bevarad? b) När Lots hustru dödades, vilket ytterligare prov sattes då Lot och hans döttrar på?
9 Men räddningen var ännu inte fullständig bara för att de hade kommit bort från Sodom. Vi läser i 1 Moseboken 19:23—25 (NW): ”Solen hade kommit fram över landet när Lot kom till Soar. Därefter lät Jehova det regna svavel och eld från Jehova, från himlarna, över Sodom och över Gomorra. Så tog han itu med att omstörta dessa städer, ja hela Distriktet och alla invånarna i städerna och växterna på marken.” Men var fanns Lots hustru?
10 Hon hade flytt tillsammans med sin man. Men samtyckte hon helt och fullt till det han gjorde? Det finns inget som tyder på att hon på något sätt godkände omoraliskheten i Sodom. Men var hennes kärlek till Gud starkare än de känslor hon hyste för sitt hem och de materiella ting hon hade där? (Jämför Lukas 17:31, 32.) Under press blev det uppenbart vad som fanns i hennes hjärta. De var tydligen redan nära Soar och skulle kanske just gå in i staden, när hon olydigt vände sig om och såg sig tillbaka. Och hon blev, som den bibliska berättelsen säger, ”en saltstod”. (1 Moseboken 19:26) Nu sattes Lot och hans döttrar på ännu ett lojalitetsprov. Var Lots tillgivenhet för sin avlidna hustru eller flickornas känslor för sin döda mor starkare än deras kärlek till Jehova, som hade åstadkommit denna olycka? Skulle de fortsätta att lyda Gud också när någon som stod dem mycket nära visade sig vara illojal mot honom? Med full förtröstan på Jehova såg de sig inte tillbaka.
11. Vad har vi lärt här om den befrielse som Jehova skänker?
11 Ja, Jehova vet att rädda de gudhängivna ur prövning. Han vet att rädda hela familjer som är förenade i sann tillbedjan; och han vet också att rädda individer. När människor verkligen älskar honom, visar han stor hänsyn i sitt handlande med dem. ”Han själv känner väl vår utformning och kommer ihåg att vi är stoft.” (Psalm 103:13, 14, NW) Men han räddar endast dem som är gudhängivna, dem vars hängivenhet är äkta och vars lydnad är ett uttryck för lojalitet.
Kärleksfulla förberedelser för en större räddning
12. Vilka kärleksfulla förberedelser skulle Jehova göra innan han skulle skänka den befrielse som vi så ivrigt ser fram emot?
12 Jehova Gud tog inte för evigt bort alla de ondskefulla genom det som han lät ske på Noas och Lots tid. Som skriftstället visar utgjorde detta bara ett mönster av ting som skulle komma. Innan dessa ting skulle komma hade Jehova Gud mycket mer i tankarna, som han ämnade göra till gagn för de människor som älskar honom. Han skulle sända sin enfödde Son, Jesus Kristus, till jorden, där denne skulle rentvå hans namn från smälek genom att visa det slag av hängivenhet som Adam som fullkomlig människa borde ha visat och kunde ha visat honom. Men Jesus skulle göra det under mycket svårare förhållanden, och han skulle offra sitt fullkomliga människoliv som ett offer för att de av Adams avkomlingar som utövade tro skulle kunna få det Adam hade förlorat. Därefter skulle en liten ”hjord” av lojala människor utväljas av Gud för att få vara med Kristus i hans himmelska rike, och ”en stor skara” skulle församlas ur alla nationer för att utgöra grunden till ett nytt mänskligt samhälle. (Lukas 12:32; Uppenbarelseboken 7:9) I och med att detta hade fullbordats skulle Gud utföra den storslagna befrielse eller räddning som händelserna i samband med den stora översvämningen och likaså tillintetgörelsen av Sodom och Gomorra förebildade.
Varför det nu är så viktigt att handla beslutsamt
13, 14. Vad kan vi lära av det förhållandet att Petrus använder förintandet av ogudaktiga på Lots och på Noas tid som exempel?
13 Personer som studerar Guds ord vet att Jehova vid många tillfällen har utfört befrielsegärningar för sina tjänare. Men i de flesta av dessa fall säger inte bibeln: Alldeles som det var på den tiden, så kommer Människosonens närvaro att vara. Varför isolerade då aposteln Petrus under inspiration av helig ande bara två exempel? På vad sätt var det som hände på Lots och på Noas tid annorlunda?
14 Vi får en tydlig vink om detta i Judas, vers 7, där vi läser att ”Sodom och Gomorra och städerna omkring dem ... [är] ställda fram för oss som ett varnande exempel genom att ha undergått det rättsliga straffet bestående av evig eld”. Ja, invånarna i dessa städer som syndade så grovt blev för evigt tillintetgjorda, precis som de ondskefulla människor som tillintetgörs vid slutet av den nuvarande onda tingens ordning kommer att bli. (Matteus 25:46) Floden på Noas tid nämns också i sådana sammanhang som behandlar eviga domar. (2 Petrus 2:4, 5, 9—12; 3:5—7) Genom förintelsen av de ogudaktiga människorna på Noas och på Lots tid visade Jehova därför att han kommer att rädda sina tjänare genom att för evigt tillintetgöra dem som utövar orättfärdighet. — 2 Tessalonikerna 1:6—10.
15. a) Vilken angelägen varning ges åt dem som ägnar sig åt onda sedvänjor? b) Varför kommer det att skipas rättvisa mot alla som framhärdar i orättfärdighet?
15 Tillintetgörelsen av de ondskefulla skänker inte Jehova någon glädje, och inte heller skänker det hans tjänare någon glädje. Genom sina vittnen uppmanar Jehova i stället människor: ”Vänd om, vänd om från era usla vägar, ty varför skulle ni dö?” (Hesekiel 33:11, NW) Men när människor inte visar någon önskan att lyssna till denna kärleksfulla vädjan, utan framhärdar i sitt eget själviska levnadssätt, kräver Jehovas respekt för sitt eget heliga namn och hans kärlek till sina lojala tjänare, som får utstå smädelser från ogudaktiga människor, att han skipar rättvisa.
16. a) Varför kan vi vara övertygade om att den förutsagda befrielsen är mycket nära? b) Från vad och in i vad kommer befrielsen att ske?
16 Guds tid att skänka befrielse är nu mycket nära! De attityder och händelser som Jesus förutsade som tecknet på sin närvaro och på avslutningen på tingens ordning syns nu tydligt. Det är nu över 75 år sedan som inslagen i detta tecken först började visa sig, och Jesus sade att ”denna generation” visst inte skulle försvinna innan Jehova Gud verkställde domen över denna ogudaktiga värld. När Jehova bestämmer att Rikets budskap har förkunnats tillräckligt mycket på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna, då kommer slutet för denna onda värld, och i och med det kommer befrielse eller räddning för de gudhängivna. (Matteus 24:3—34; Lukas 21:28—33) Befrielse från vad? Från de prövningar som de ondskefulla har utsatt dem för och från de omständigheter som dagligen har varit orsak till betryck och trångmål för dessa människor som älskar rättfärdighet. De kommer också att bli räddade in i en ny värld, där sjukdom och död kommer att höra det förgångna till.
Guds hjälp med befrielse i sikte
17. a) Vilken fråga värd att begrunda bör vi ställa oss själva? b) Hur kan vi likt Noa ge bevis på att vi drivs av ”gudaktig fruktan”?
17 Den fråga som vi personligen måste begrunda är: Är jag redo för detta ingripande från Gud? Om vi förlitar oss på oss själva eller på vår egen uppfattning om rättfärdighet, då är vi inte redo. Men om vi likt Noa drivs av ”gudaktig fruktan”, då ger vi i tro gensvar till den vägledning som Jehova ger oss, och detta kommer att leda till vår räddning. — Hebréerna 11:7.
18. Varför är det en viktig del av vår fostran för att bli räddade in i en ny värld att vi lär oss verklig respekt för teokratisk myndighet?
18 Psalm 91:1, 2 (NW) beskriver mycket vackert dem som åtnjuter det skydd som Jehova ger redan nu: ”Den som bor på den Högstes hemliga plats kommer att skaffa sig husrum under den Allsmäktiges själva skugga. Jag skall säga till Jehova: ’Du är min tillflykt och mitt fäste, min Gud, som jag skall förtrösta på.’” Här finns en grupp människor som skyddas av Gud likt ungar under en föräldrafågels starka vingar. De förtröstar helt och fullt på Jehova. De erkänner att han är den Högste, den Allsmäktige, och därför respekterar de teokratisk myndighet och underordnar sig den, antingen den utövas av föräldrar eller av ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45—47) Är detta sant om oss personligen? Lär vi oss att likt Noa göra allt som Jehova befaller oss att göra och att göra saker och ting på hans sätt? (1 Moseboken 6:22) I så fall ger vi gensvar till den fostran Jehova ger oss för att bli räddade in i hans nya värld.
19. a) Vad är vårt symboliska hjärta, och varför är det livsviktigt att vi ägnar uppmärksamhet åt det? (Ordspråksboken 4:23) b) Hur kan vi dra nytta av Lots exempel när det gäller vårt sätt att reagera för världsliga lockelser?
19 Denna fostran inbegriper också att vi ägnar uppmärksamhet åt vårt symboliska hjärta. ”Jehova är den som prövar hjärtan.” (Ordspråksboken 17:3, NW) Han hjälper oss att inse att det inte är det vi verkar vara utåt som betyder något, utan i stället hur hjärtat eller den inre människan är. Även om vi inte hänger oss åt våld eller omoraliskhet, som världen omkring oss gör, måste vi vara på vår vakt mot att låta oss själva lockas eller roas av dessa ting. Enbart det förhållandet att det förekommer sådana laglösa handlingar bör precis som i Lots fall få oss att känna oss betryckta. De som hatar det som är ont kommer inte att söka sätt att få hänge sig åt det; men människor som inte hatar det kanske låter bli att göra det rent fysiskt, fastän de i sina tankar önskar att de kunde ta del i det. ”O ni som älskar Jehova, hata vad ont är.” — Psalm 97:10, NW.
20. a) Hur varnar bibeln oss för ett materialistiskt levnadssätt? b) Hur kan vi avgöra om bibelns viktiga lärdomar angående materialism har slagit rot i vårt hjärta eller inte?
20 Jehova fostrar oss kärleksfullt till att sky inte bara ett omoraliskt uppförande, utan också ett materialistiskt levnadssätt. Hans ord ger oss rådet att vi skall vara nöjda med vad som när och skyler. (1 Timoteus 6:8) Noa och hans söner måste lämna sina hem, när de gick in i arken, och Lot och hans familj måste också överge hem och ägodelar för att rädda sitt liv. Var har vi fäst vår tillgivenhet? ”Påminn er Lots hustru.” (Lukas 17:32) Jesus uppmanade också: ”Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet.” (Matteus 6:33) Gör vi detta? Om Jehovas rättfärdiga normer vägleder oss och om förkunnandet av de goda nyheterna om hans rike är det förnämsta intresset i vårt liv, då ger vi verkligen gensvar till den fostran han ger det folk som skall räddas in i hans nya värld.
21. Varför kan vi med rätta förvänta att Jehovas löfte om befrielse snart kommer att uppfyllas?
21 Så här sade Jesus till de gudhängivna som skulle få se tecknet på hans närvaro i Rikets makt uppfyllt: ”Räta ... upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” (Lukas 21:28) Har du sett det tecknet så som det nu har utvecklats i varje detalj? Lita då på att uppfyllelsen av Jehovas löfte om befrielse också är nära förestående! Var helt och fullt övertygad om att Jehova vet ”att rädda de gudhängivna ur prövning”. — 2 Petrus 2:9.
Vad har du lärt dig?
◻ Hur bör vi likt Lot reagera för världens levnadssätt?
◻ Hur blev Lot och hans familj prövade till och med när de var på flykt från Sodom?
◻ Hur betonar de exempel som Petrus använder att det nu är brådskande att ta fast ståndpunkt på Jehovas sida?
◻ Vilka viktiga lärdomar lär Jehova sitt folk, när han förbereder dem för befrielse?
[Bild på sidan 18]
Gud skyddar sitt folk precis som unga fåglar skyddas under sina föräldrars starka vingar