8, 9. a) På vilken grundval kommer Jehova att förlåta oss? b) Vad sade vissa avfällingar om synd, och varför hade de fel?

⁸ Därefter nämner Johannes grundvalen för renandet från synd. (Läs 1 Johannes 1:8—2:2.) Om vi säger: ”Vi har ingen synd”, förnekar vi det faktum att alla ofullkomliga människor är syndiga, och ”sanningen är inte i oss”. (Romarna 5:12) Men Gud är ”trofast” och förlåter oss, ”om vi bekänner våra synder” för honom med en ångerfull inställning, som får oss att överge ett orätt handlingssätt. (Ordspråksboken 28:13) Så här sade Gud om dem som är i det nya förbundet: ”Deras synd skall jag inte mer komma ihåg.” (Jeremia 31:31—34; Hebréerna 8:7—12) Genom att förlåta dem är han trogen mot det löftet.

10. På vad sätt är Jesus ”ett försoningsoffer”?

¹⁰ Johannes skriver ”detta” om synd, förlåtelse och renande för att vi inte skall bedriva synd. Hans ord bör få oss att uppriktigt kämpa så att vi inte syndar. (1 Korintierna 15:34) Men om vi skulle begå ”en synd” och är ångerfulla, då har vi ”en hjälpare hos Fadern” — ”Jesus Kristus, en som är rättfärdig” och som tar sig an vår sak inför Gud. (Hebréerna 7:26; jämför Johannes 17:9, 15, 20.) Jesus är ”ett försoningsoffer”. Hans död tillfredsställde rättvisan och gjorde det möjligt för Gud att visa barmhärtighet och avlägsna anklagelsen om synd, när det gäller de andliga israeliterna och ”hela världen”, inbegripet den ”stora skaran”. (Romarna 6:23; Galaterna 6:16; Uppenbarelseboken 7:4—14) Vad vi uppskattar det offret!