Förkunnare av de goda nyheterna

JEHOVA har gett oss en fullkomlig förebild att följa, sin son Jesus Kristus. (1 Petr. 2:21) Den som blir en efterföljare till Jesus predikar också de goda nyheterna. Jesus visade att det skulle ge andlig styrka att vara en efterföljare till honom: ”Kom till mig, ni som arbetar hårt och är nedtyngda av bördor, så ska jag ge er nya krafter. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk. Då ska ni få ny styrka.” (Matt. 11:28, 29) Ingen som tackat ja till den här inbjudan har blivit besviken!

² Jesus, Guds främste tjänare, inbjöd några att bli hans efterföljare. (Matt. 9:9; Joh. 1:43) Han övade dem i förkunnartjänsten och sände ut dem i samma arbete som han själv utförde. (Matt. 10:1–11:1; 20:28; Luk. 4:43) Längre fram sände han ut 70 andra för att förkunna de goda nyheterna om Guds rike. (Luk. 10:1, 8–11) När Jesus sände ut dessa lärjungar sa han till dem: ”Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig. Och den som avvisar er, han avvisar mig. Och den som avvisar mig, han avvisar också honom som har sänt mig.” (Luk. 10:16) Jesus betonade på så sätt det stora ansvar som lärjungarna hade fått. De skulle representera Jesus och den högste Guden! Alla i vår tid skulle få samma förmån om de reagerade positivt på Jesus inbjudan: ”Kom ... och bli min efterföljare.” (Luk. 18:22; 2 Kor. 2:17) De som tar emot den här inbjudan har ett uppdrag från Gud att förkunna de goda nyheterna om Guds rike och att göra människor till lärjungar. (Matt. 24:14; 28:19, 20)

³ Tack vare att vi har tagit emot Jesus inbjudan att bli hans efterföljare har vi fått lära känna Jehova Gud och Jesus Kristus. (Joh. 17:3) Vi har blivit undervisade om Jehovas vägar. Och med hans hjälp förnyar vi vårt sinne, tar på oss den nya personligheten och följer hans rättfärdiga normer. (Rom. 12:1, 2; Ef. 4:22–24; Kol. 3:9, 10) Den djupa tacksamhet vi känner har fått oss att överlämna vårt liv åt Jehova och visa det genom att bli döpta. Vid dopet blir vi förordnade som tjänare åt Jehova.

⁴ Kom alltid ihåg att tjänsten för Gud måste utföras med oskyldiga händer och ett rent hjärta. (Ps. 24:3, 4; Jes. 52:11; 2 Kor. 6:14–7:1) Tron på Jesus Kristus har gett oss ett rent samvete. (Hebr. 10:19–23, 35, 36; Upp. 7:9, 10, 14) Paulus uppmanade de kristna att göra allt till Guds ära för att inte störa andras samveten. Petrus framhöll att vårt uppförande är viktigt om vi ska kunna hjälpa dem som inte är troende att ta emot sanningen. (1 Kor. 10:31, 33; 1 Petr. 3:1) Hur kan vi hjälpa andra att gå framåt och kvalificera sig för att kunna förkunna de goda nyheterna tillsammans med oss?

NYA FÖRKUNNARE

⁵ Redan när du börjar studera Bibeln med någon som är intresserad bör du uppmuntra honom att berätta för andra vad han får lära sig. Han kanske kan vittna för släktingar, vänner, arbetskamrater och andra. Det är ett viktigt steg när de nya ska övas att bli efterföljare till Jesus och förkunna de goda nyheterna. (Matt. 9:9; Luk. 6:40) När den som är ny gör andliga framsteg och har blivit van att vittna informellt, uttrycker han säkert en önskan att följa med i tjänsten på fältet.

KRAVEN FÖR ATT BLI FÖRKUNNARE

⁶ Innan någon kan gå i tjänsten från hus till hus för första gången måste han uppfylla en del krav. När någon går med oss i tjänsten kommer allmänheten att betrakta honom som ett Jehovas vittne. Därför förväntas det att han redan följer Jehovas rättfärdiga normer och kan vara en odöpt förkunnare.

⁷ När du har studerat med någon en tid och samtalat om bibliska principer känner du till hans omständigheter. Du kanske har märkt att han tillämpar det han lär sig. Men först behöver de äldste samtala med er båda om några saker.

⁸ Samordnaren för äldstekretsen kommer att ordna med att två äldste (en av dem ska tillhöra tjänstekommittén) sammanträffar med dig och den du studerar med. I församlingar med väldigt få äldstebröder kan en äldste och en församlingstjänare ha det samtalet. Bröderna som utsetts ska inte skjuta upp det. Om någon kontaktar bröderna vid ett möte och säger att han önskar bli odöpt förkunnare, kanske de kan ordna med ett sådant samtal direkt efter mötet. Samtalet ska hållas i en avspänd atmosfär. Innan den som studerar kan bli godkänd som odöpt förkunnare måste följande punkter stämma in på honom:

1. 1) Han är övertygad om att Bibeln är Guds inspirerade ord. (2 Tim. 3:16)

2. 2) Han har kunskap om och tror på de grundläggande lärorna i Bibeln. När han får frågor om sin tro kommer hans svar att stämma med Bibeln och inte bygga på falska läror eller egna uppfattningar. (Matt. 7:21–23; 2 Tim. 2:15)

3. 3) Han följer Bibelns uppmaning att regelbundet komma tillsammans med Jehovas folk vid församlingens möten om han kan det. (Ps. 122:1; Hebr. 10:24, 25)

4. 4) Han vet vad Bibeln lär om sexuell omoral, inbegripet äktenskapsbrott, polygami och homosexuella handlingar, och han lever efter det. Om han bor tillsammans med någon av det motsatta könet som han inte är släkt med måste de vara lagligt gifta. (Matt. 19:9; 1 Kor. 6:9, 10; 1 Tim. 3:2, 12; Hebr. 13:4)

5. 5) Han lyder Bibelns förbud mot att dricka för mycket. Han använder inte beroendeframkallande eller sinnesförändrande substanser, varken syntetiska eller icke-syntetiska, såvida de inte är ordinerade i medicinskt syfte. (2 Kor. 7:1; Ef. 5:18; 1 Petr. 4:3, 4)

6. 6) Han inser hur viktigt det är att undvika dåligt umgänge. (1 Kor. 15:33)

7. 7) Han har begärt sitt utträde ur alla falska religiösa organisationer, och han går inte längre till deras gudstjänster eller stöder deras verksamhet. (2 Kor. 6:14–18; Upp. 18:4)

8. 8) Han är fri från all inblandning i politik. (Joh. 6:15; 15:19; Jak. 1:27)

9. 9) Han är neutral i nationernas konflikter. (Jes. 2:4)

10. 10) Han önskar verkligen bli ett Jehovas vittne. (Ps. 110:3)

⁹ Om de äldste inte är säkra på vad den som studerar har för uppfattning behöver de ta reda på det. De kan använda bibelställena i punkterna som grund för resonemanget. Det är viktigt att den som studerar förstår att man måste leva enligt de här bibliska kraven för att få ta del i Jehovas vittnens predikoarbete. Ett sådant resonemang hjälper äldstebröderna att avgöra om han eller hon förstår vad som förväntas och om han eller hon i rimlig grad uppfyller kraven för att gå i tjänsten.

¹⁰ De äldste ger besked om han är kvalificerad eller inte, och i de flesta fall kan de göra det i slutet av samtalet. Om han är kvalificerad kan de varmt välkomna honom som förkunnare. (Rom. 15:7) De uppmuntrar honom att börja i förkunnartjänsten så snart som möjligt och att lämna in en tjänsterapport när månaden är slut. De berättar att när man rapporterar sin tjänst för första gången ordnas det med ett Registerkort för förkunnare som förvaras i församlingens arkiv. De äldste samlar in de här personuppgifterna från förkunnaren för att organisationen ska kunna utföra sin världsvida religiösa verksamhet och för att förkunnaren ska kunna delta i religiös verksamhet och få andlig hjälp. De äldste kan också påminna nya förkunnare om att alla personuppgifter används i enlighet med Jehovas vittnens globala policy för personuppgiftsskydd, som finns på jw.org.

¹¹ Att vi lär känna en ny förkunnare bättre och är uppriktigt intresserade av honom kan påverka honom positivt. Det kan motivera honom att lämna in sin rapport regelbundet och att göra mer för att tjäna Jehova. (Fil. 2:4; Hebr. 13:2)

¹² Så snart de äldste har bedömt att någon är kvalificerad att ta del i förkunnartjänsten får han ett eget exemplar av Organiserade för att göra Jehovas vilja. När han lämnat in sin första tjänsterapport görs en kort pålysning i församlingen om att han har blivit en odöpt förkunnare.

ATT HJÄLPA DE UNGA

¹³ Barn kan också bli kvalificerade att vara förkunnare av de goda nyheterna. Jesus tog villigt emot små barn och välsignade dem. (Matt. 19:13–15; 21:15, 16) Även om det i första hand är föräldrarna som har ansvaret för sina egna barn, kan också andra i församlingen hjälpa barn och ungdomar som har en önskan att ta del i tjänsten. Om du är förälder kommer ditt goda exempel i tjänsten att göra mycket för att uppmuntra dina barn att engagera sig i sin tjänst för Gud. Om ett barn har ett gott uppförande och gärna berättar om sin tro för andra, vad kan man då som förälder göra för att ge ytterligare hjälp?

¹⁴ Föräldern kan kontakta en av de äldste i församlingens tjänstekommitté så att man kan se om barnet uppfyller kraven för att bli förkunnare. Samordnaren för äldstekretsen kommer att ordna med att två äldste (en av dem ska tillhöra tjänstekommittén) sammanträffar med barnet och hans troende föräldrar eller vårdnadshavare. Om barnet har grundläggande kunskap om bibliska sanningar och verkligen vill gå i tjänsten vittnar det om goda framsteg. Sedan de två äldstebröderna begrundat dessa och andra faktorer som även gäller för vuxna, kan de avgöra om barnet ska godkännas som odöpt förkunnare. (Luk. 6:45; Rom. 10:10) När man sammanträffar med ett barn behöver man inte gå igenom vissa av de punkter man brukar gå igenom med en vuxen men som uppenbarligen inte är tillämpliga på ett barn.

¹⁵ Under samtalet bör de äldste berömma barnet för de fina framstegen och uppmuntra honom att ha som mål att bli döpt. Och med tanke på att föräldrarna helt säkert lagt ner mycket arbete på att hjälpa sin son eller dotter att uppskatta sanningen, förtjänar även de beröm. För att föräldrarna ska kunna fortsätta att hjälpa sitt barn kan de äldste uppmuntra dem att gå igenom ”Till föräldrar” på sidan 179–181.

ÖVERLÄMNANDE OCH DOP

¹⁶ Har du lärt känna Jehova och älskar honom? Lever du upp till hans krav och tar del i tjänsten? I så fall behöver du ta ytterligare steg för att stärka ditt personliga förhållande till honom. Vilka då? Du behöver överlämna ditt liv åt honom och visa det genom dop i vatten. (Matt. 28:19, 20)

¹⁷ Överlämnandet innebär att man avskils för ett heligt syfte. Att du överlämnar dig åt Jehova betyder att du vänder dig till honom i bön och högtidligt lovar att använda ditt liv i hans tjänst och vandra på hans vägar. Det innebär att du visar honom fullständig hängivenhet för evigt. (5 Mos. 5:9) Det här är ett personligt beslut. Ingen annan kan ta det åt dig.

¹⁸ Men det räcker inte med att du enskilt berättar för Jehova att du önskar tillhöra honom. Du behöver visa andra att du har överlämnat ditt liv åt Gud. Det gör du genom att bli döpt i vatten, precis som Jesus. (1 Petr. 2:21; 3:21) Vad ska du göra om du har bestämt dig för att tjäna Jehova och vill bli döpt? Berätta det för samordnaren för äldstekretsen. Han kommer att ordna så att några äldste talar med dig för att försäkra sig om att du uppfyller Guds krav för dop. För ytterligare upplysningar, gå igenom ”Till den odöpte förkunnaren” på sidan 182–184 och ”Frågor till dem som vill bli döpta” på sidan 185–207.

RAPPORTER OM PREDIKOARBETET

¹⁹ Under årens lopp har rapporter om hur sann tillbedjan breder ut sig varit till uppmuntran för Jehovas folk. Ända sedan Jesus talade om för sina lärjungar att de goda nyheterna skulle bli predikade på hela jorden har sanna kristna varit intresserade av att få veta hur det här skulle genomföras. (Matt. 28:19, 20; Mark. 13:10; Apg. 1:8)

²⁰ De första efterföljarna till Jesus tyckte om att få höra hur predikoarbetet gick framåt. (Mark. 6:30) Bibelboken Apostlagärningarna berättar att omkring 120 personer var närvarande när helig ande utgöts över lärjungarna vid pingsten år 33. Snart ökade antalet lärjungar till omkring 3 000 och sedan till omkring 5 000. De fick höra att Jehova varje dag lät ”nya människor ansluta sig till lärjungarna” och att det var ”många präster som blev troende”. (Apg. 1:15; 2:5–11, 41, 47; 4:4; 6:7) Det här måste ha varit mycket uppmuntrande för lärjungarna! Man kan föreställa sig hur dessa spännande rapporter måste ha motiverat dem att fortsätta predika, trots att de utsattes för svår förföljelse av de judiska religiösa ledarna.

²¹ Omkring år 60–61 rapporterade Paulus i sitt brev till kolosserna att de goda nyheterna hade framgång och växte till ”i hela världen” och att de hade ”predikats i hela skapelsen under himlen”. (Kol. 1:5, 6, 23) De kristna var lydiga mot Guds ord, och helig ande gav dem kraft att utföra ett enastående predikoarbete innan slutet för den judiska ordningen kom år 70. Det var verkligen uppmuntrande för dessa trogna kristna att få höra rapporter om vad som utförts.

²² På liknande sätt försöker Jehovas nutida organisation dokumentera det som utförs i uppfyllelse av Matteus 24:14. Där står det: ”De goda nyheterna om riket ska förkunnas på hela jorden så att alla nationerna får höra dem. Sedan ska slutet komma.” Som överlämnade tjänare åt Jehova har vi ett angeläget arbete att utföra. Var och en av oss måste vara intresserad av att predikoarbetet utförs grundligt innan slutet kommer. Jehova kommer att se till att det här arbetet blir utfört, och om vi tar del i det kommer vi att få hans godkännande. (Hes. 3:18–21)

DIN PERSONLIGA TJÄNSTERAPPORT

²³ Exakt vad är det vi ska rapportera? Blanketten Tjänsterapport visar vilka uppgifter som ska tas med. Men följande generella upplysningar kan vara till hjälp.

²⁴ På raden ”Publikationer (tryckta och digitala)” anger du hur många tryckta och digitala publikationer du spridit till personer som inte är döpta vittnen. På raden ”Filmvisningar” anger du hur många gånger du visat en av våra filmer.

²⁵ På raden ”Återbesök” fyller du i det sammanlagda antalet återbesök du gjort i syfte att ytterligare stimulera intresset hos någon som inte är ett överlämnat och döpt vittne. Ett återbesök kan vara att man gör ett personligt besök, skriver ett brev, ett sms eller ett mejl, ringer ett telefonsamtal eller förmedlar någon litteratur. Varje gång man leder ett bibelstudium ska det räknas som ett återbesök. En förälder som leder familjestudiet kan räkna maximalt ett återbesök per vecka om ett odöpt barn är med.

²⁶ Även om ett bibelstudium normalt leds varje vecka, rapporteras det bara som ett bibelstudium vid månadens slut. Och det anges på raden ”Antal olika bibelstudier som letts”. Du rapporterar bibelstudier som leds med sådana som inte är döpta vittnen. Någon i tjänstekommittén kanske ber dig att studera med en döpt broder eller syster som är overksam eller med en nydöpt som inte studerat hela boken Ett hopp om en ljus framtid. Då ska även det rapporteras som ett bibelstudium.

²⁷ Det är viktigt att du lämnar en korrekt rapport över antalet ”Timmar”. Den tid du skriver upp är helt enkelt den tid du förkunnar för sådana som inte är döpta vittnen. Det kan vara från hus till hus, vid återbesök, vid bibelstudier eller när du på andra sätt vittnar formellt eller informellt. Om två förkunnare samarbetar kan båda räkna tiden. Däremot är det bara en av dem som rapporterar de återbesök som görs eller de bibelstudier som leds. Om båda föräldrarna undervisar sina barn vid familjestudiet kan båda räkna maximalt en timme per vecka för detta. Bröder kan räkna tid när de håller offentliga föredrag. Den som tolkar ett offentligt föredrag kan också räkna tid. En del viktiga saker som vi gör räknar vi inte tid för, till exempel att göra sig i ordning för tjänsten, att vara med vid möten för tjänst, göra ärenden osv.

²⁸ Varje förkunnare måste använda sitt övade samvete för att avgöra hur länge man varit ute i tjänsten vid ett visst tillfälle. En del predikar i tätbefolkade områden, medan andra bearbetar distrikt där det bor få människor och är stora avstånd. Distrikten är olika, och det är även vi förkunnare. Den styrande kretsen ser det som en samvetsfråga hur man räknar tid i tjänsten. Och ingen annan har fått i uppdrag att kontrollera att vi rapporterar tjänsten rätt. (Matt. 6:1; 7:1; 1 Tim. 1:5)

²⁹ Den tid som används i tjänsten ska rapporteras i hela timmar. Ett undantag görs när förkunnare är mycket begränsade på grund av hög ålder, inte kan gå ut på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, bor på vårdhem eller är begränsade på något annat sätt. Dessa förkunnare kan rapportera sin tjänst i 15-minutersperioder. Även om de bara vittnar i 15 minuter under en månad kan de rapportera det. De kommer att räknas som regelbundna förkunnare. Det här gäller också förkunnare som är tillfälligt begränsade och kanske måste hålla sig i stillhet en månad på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Anordningen gäller bara dem som är mycket begränsade, och det är tjänstekommittén som avgör vilka som kan dra nytta av den.

REGISTERKORT FÖR FÖRKUNNARE

³⁰ Din personliga tjänsterapport för varje månad antecknas på Registerkort för förkunnare. Dessa kort tillhör församlingen. Om du tänker flytta till en annan församling ska du informera de äldste. Sekreteraren kommer att se till att korten skickas till din nya församling. På så sätt blir det lättare för äldstebröderna i din nya församling att kunna ge dig andlig hjälp och hälsa dig välkommen. Om du är borta från din hemförsamling mindre än tre månader fortsätter du att skicka dina rapporter dit.

VARFÖR VI RAPPORTERAR VÅR TJÄNST

³¹ Händer det att du glömmer rapportera? Vi behöver nog alla påminnelser då och då. Men om vi har rätt inställning till att rapportera och förstår varför det är viktigt kan det bli lättare för oss att komma ihåg rapporten varje månad.

³² Några kanske undrar: ”Varför måste jag lämna in en rapport? Jehova vet ju vad jag gör i tjänsten.” Det är sant. Och Jehova vet dessutom om vi är helhjärtade eller inte. Men vi kan tänka på vad Jehova tog med i Bibeln. Vi vet hur många dagar Noa var i arken och hur många år israeliterna vandrade i vildmarken. Han lät nedteckna hur stort antal som var lojala och illojala. Han bevarade redogörelser om hur Kanaan erövrades steg för steg och om vad de trogna domarna i Israel utförde. Ja, Jehova tog med många detaljer om det hans tjänare gjorde. Eftersom han ligger bakom den bibliska redogörelsen förstår vi hur viktigt han tycker det är med korrekta uppgifter.

³³ Jehovas folk har alltid varit noga med att ange exakta uppgifter. I många fall skulle vi inte förstå hela vidden av en biblisk händelse om inte sifferuppgifterna fanns med. Här är några exempel: 1 Moseboken 46:27; 2 Moseboken 12:37; Domarboken 7:7; 2 Kungaboken 19:35; 2 Krönikeboken 14:9–13; Johannes 6:10; 21:11; Apostlagärningarna 2:41; 19:19.

³⁴ Rapporterna visar naturligtvis inte allt vi gör i tjänsten för Jehova, men de har en praktisk funktion inom hans organisation. När apostlarna återvände från en predikokampanj berättade de för Jesus om ”allt de hade gjort och undervisat om”. (Mark. 6:30) Rapporterna kan visa vad vi behöver satsa mer på i tjänsten. Samtidigt som man haft framgång på vissa områden kanske man har sett en tillbakagång på andra områden, till exempel att ökningen av förkunnarantalet har tappat fart. Finns det problem som måste lösas? Eller behövs det mer uppmuntran? Ansvariga tillsyningsmän går igenom rapporterna och försöker rätta till det som kan hindra enskilda förkunnare eller församlingen som helhet att göra framsteg.

³⁵ Rapporter hjälper också ansvariga bröder att bedöma var det finns ett större behov av arbetare på fältet. Vilka områden är mer produktiva? Var är tillväxten mindre? Vilka publikationer behövs för att människor ska lära känna sanningen? Rapporterna gör det möjligt för organisationen att beräkna hur stort behov det finns av litteratur på olika håll i världen och sedan se till att hela tiden ligga steget före det behovet.

³⁶ De flesta av oss blir uppmuntrade av att höra rapporter. Visst är det spännande att höra hur våra bröder och systrar i olika delar av världen predikar de goda nyheterna? Rapporter om hur verket går framåt hjälper oss att få en bild av hur Jehovas organisation växer. Erfarenheter värmer vårt hjärta och motiverar oss att vara ännu mer engagerade i tjänsten. (Apg. 15:3) Det är viktigt att vi samarbetar och lämnar in våra rapporter. Då visar vi att vi bryr oss om alla våra vänner. På det här enkla sättet visar vi att vi stöder Jehovas organisation. (Luk. 16:10; Hebr. 13:17)

PERSONLIGA MÅL

³⁷ Det finns ingen anledning för oss att jämföra vår tjänst med någon annans. (Gal. 5:26; 6:4) Våra omständigheter varierar. Men vi kan ha stor nytta av att sätta upp egna realistiska mål så att vi kan se att vi går framåt i tjänsten. Det är en härlig känsla att nå sina mål!

³⁸ Det är tydligt att Jehova påskyndar arbetet med att samla in dem som han ska beskydda under ”den stora prövningen”. Vi ser nu hur Jesajas profetia går i uppfyllelse: ”Av den minste ska det bli tusen, av den ringaste en mäktig nation. Jag, Jehova, ska påskynda det när tiden är inne.” (Upp. 7:9, 14; Jes. 60:22) Tänk att vi får vara förkunnare i den här speciella tiden! (Matt. 24:14)