tid, om hälsa och förnöjsamhet kunde åtfölja det. De spanar dagligen efter nyheter i hopp om att få höra goda nyheter om fred, om framgångar i kampen mot sjukdomar och om bättre ekonomiska förhållanden. De lyssnar till vittnen som avger vittnesmål om dagliga händelser, och de godtar historiska skildringar skrivna av människor, ja de använder rentav historien som utgångspunkt för att planlägga framtiden. Hur mycket viktigare och förnuftigare är det då inte att med öppet sinne undersöka det överflödande bevismaterial som gäller Kristi uppståndelse, eftersom det är den som utgör grundvalen för hoppet och löftet om liv i lycka för hela mänskligheten!

Bergspredikan — de kristna såsom ”salt” och ”ljus”

SEDAN Jesus hade uttalat sin bergspredikans nio ”lyckligprisningar”, beskrev han hur hans efterföljare skulle påverka människosläktet. Han sade: ”Ni är jordens salt.” — Matt. 5:13; jämför Markus 9:50; Lukas 14:34, 35.

Salt kände Jesu åhörare väl till. Det tjänade både till att förhöja matens smak och till att bevara livsmedel från förruttnelse. Det var tydligen på grund av att salt sinnebildade frihet från förruttnelse eller förmultnande som Gud påbjöd att man till ”alla ... offer” på hans altare skulle offra salt. (3 Mos. 2:13) Under Jesu tid brukade präster, som tjänstgjorde i Jehovas tempel i Jerusalem, ta salt och med det beströ offren av djur, säd och rökelse som frambärs på brännoffersaltaret. Judisk historia berättar om att man för det ändamålet hade lagt en väldig salthög nära rampen som förde upp till detta altare. Inom tempelområdet fanns det ett stort förrådsrum, som kallades ”saltkammaren”, för att riklig tillgång skulle kunna tryggas.

Jesu lärjungar skulle vara ”jordens salt”. Detta skulle de vara både i sitt arbete med att vittna för andra om Guds rike och i sitt personliga uppförande. Det kristna vittnandet har medfört att många tagit emot Jesus som den utlovade Messias och utövat tro på hans syndförsonande offer. Detta har berett möjlighet för sådana troende att få livet bevarat till evig tid. (Joh. 6:47; Rom. 10:13—15) Genom att påverka människor till att leva enligt bibelns principer bromsar Jesu efterföljare dessutom det tilltagande moraliska och andliga förfallet i det mänskliga samhället.

Jesus fogade emellertid en varning till detta, då han sade: ”Men om saltet mister sin kraft, hur skall då dess sälta återställas? Det duger inte längre till annat än att kastas ut för att trampas ner av människorna.” Bibelkommentatorn Albert Barnes har framhållit att det salt, som Jesus och hans samtida visste av, till skillnad från vanligt bordsalt (natriumklorid), ”var ... orent, blandat med vegetabiliska och jordaktiga beståndsdelar; det kunde därför mista hela sin sälta, men trots detta kvarstod en avsevärd mängd jordaktiga ämnen. Denna återstod var fullständigt värdelös, bortsett från att den användes, som det sägs, till att läggas på vägar eller stigar, på samma sätt som vi använder grus.”

De kristna måste ta sig i akt för att upphöra med sina bemödanden att dela med sig av de ”goda nyheterna” om Guds rike till sina grannar. (Mark. 13:10) De måste också vara på sin vakt, så att de inte hemfaller till handlingsmönster som inte stämmer överens med skriftenliga riktlinjer. Annars kommer de att försämras i andligt avseende och bli lika fördärvat salt — med fadd, duven, onjutbar smak — som är värdelöst, inte längre duger till något. — Jämför Hebréerna 6:4—8; 10:26—29.

LJUS SOM LYSER TILL GUDS ÄRA

Jesus talade om ytterligare nyttig påverkan som hans efterföljare skulle ha på mänskligheten, då han sade: ”Ni är världens ljus.” — Matt. 5:14.

Från Guds inspirerade ord, i synnerhet Jesu Kristi läror och exempel, kommer andligt ljus som hjälper människor att se tingen såsom Gud ser dem. (Ords. 6:23; Jes. 51:4; Matt. 4:16; Luk. 1:79; 2:32; Joh. 1:4—9; 3:19—21; 8:12; 9:5) Genom sitt offentliga vittnande upplyser Jesu lärjungar människor om det syndiga tillstånd mänskligheten befinner sig i, om Guds uppsåt att avlägsna synden genom Jesus Kristus och om Guds anordning att genom sitt rike välsigna alla som tror på Jesus Kristus med evigt liv. — Joh. 3:16, 36; Rom. 3:23, 24.

Men att vara ”världens ljus” inbegriper mera. Aposteln Paulus skriver: ”Fortsätt att vandra som ljusets barn, ty ljusets frukt består av allt slags godhet och rättfärdighet och sanning.” (Ef. 5:3—9) De kristna måste vara lysande exempel på ett uppförande som stämmer med bibelns principer.

Med avseende på sina lärjungar såsom ljusbärare tillade Jesus: ”En stad kan inte döljas när den ligger på ett berg. Inte heller tänder man en lampa och sätter den under sädesmåttet, utan på lampstället, och den lyser på alla i huset.” — Matt. 5:14, 15.

En ”stad ... på ett berg” brukar ligga så att man lätt kan se den, också på betydligt avstånd. På liknande sätt kan människor som efterliknar Jesus Kristus lätt urskiljas såsom ett folk som är ”nitiskt i fråga om förträffliga gärningar”. (Tit. 2:14) Deras bemödanden att lägga i dagen gudaktiga drag och egenskaper, sådana som måttlighet, dygd, flit, välgörande tal och familjesammanhållning, gör gynnsamt intryck på andra. (Tit. 2:1—12) De är också fast beslutna att ”inte [vara] någon del av världen”, att inte ta del i dess politik, krig och omoraliska livsföring. (Joh. 15:19; 17:14—16) Detta leder ibland till att samvetsgranna kristna blir förlöjligade och förföljda. — Matt. 24:9; 1 Petr. 4:4.

Det var därför med gott skäl som Jesus tillade att man inte sätter en lampa ”under sädesmåttet [grek.: modios, rymmande omkring nio liter]”, utan ”på lampstället”, där den kan lysa upp ett helt rum. Jesu efterföljare får inte låta motstånd från världen förmå dem att dölja de sanningar, som de har lärt känna om Gud, eller hålla dem för sig själva. Inte heller kan de lägga sig till med ett uppförande som inte stämmer med bibelns principer, eftersom människor som handlar så — även om de fortsätter att nitiskt förkunna bibelns sanning — likväl med sina gärningar kommer att fördunkla sanningens värde. — 2 Petr. 2:2.

Med hänsyftning på en lampa som lyser från ett lampställ förklarade Jesus därpå: ”Låt likaså ert ljus lysa inför människorna, så att de kan se era förträffliga gärningar och ge ära åt er Fader som är i himlarna.” (Matt. 5:16) Vilket kraftigt skäl till att fortsätta att lysa ”som ljusspridare i världen”! (Fil. 2:15) Genom att lägga märke till en kristens ”förträffliga gärningar” kan enskilda människor förstå vilken överlägsenhet som kännetecknar de kristnas Gud. Sådana iakttagare drivs ofta till att ”ge ära” åt Gud genom att också bli tillbedjare av honom. Därför gav aposteln Petrus förmaningen: ”Bevara ert uppförande gott bland nationerna, för att, i den sak vari de talar emot er såsom ogärningsmän, de till följd av era förträffliga gärningar, som de är ögonvittnen till, må förhärliga Gud på dagen för hans inspektion.” — 1 Petr. 2:12.

Minns du?

Har du läst de senaste numren av Vakttornet noggrant? I så fall kommer du utan tvivel ihåg följande punkter:

● Varför befalldes profeten Jeremia att förbli ogift? — Jer. 16:2—4.

Detta tjänade till att bekräfta att uppfyllelsen av Jehovas ord om förstöringen av Jerusalem var säker och viss. Profeten skulle således förskonas från att bli far till barn som skulle drabbas av olycka. Eftersom Jeremia gick helt och hållet upp i sitt profetiska arbete, rättade han sig efter Guds befallning utan att klaga. — Vakttornet för 15 mars 1978, sid. 15.

● När skall åminnelsen av Kristi död upphöra att firas?

Detta kommer att ske vid den tid då alla medlemmar av Kristi ”brud” är förenade med honom i himmelen i syfte att tjäna som kungar och präster med honom. — Vakttornet för 1 april 1978, sid. 19.

● Vilka faktorer förklarar att Guds rike ännu inte råder över alla jordens angelägenheter?

Jehova Gud tvingar inte på andra sitt styre helt enkelt genom våld. Han vill ha villiga undersåtar, som har blivit undervisade, så att de känner honom. Denna undervisning skulle kräva tid, och det behövdes också tid för att utvälja och öva den styrande skaran. Dessutom har det varit Guds uppsåt att ge en fast grundval för tro på hans styre, för att uppenbara principerna för hans regering, visa hans egenskaper som universell härskare och tillhandahålla ett tydligt sätt att identifiera Messias, den kung som skall styra i Jehovas namn. — Vakttornet för 15 maj 1978, sid. 15—17.

● Hur blev moabitiskan Rut rikt belönad för att hon valde Jehova till sin Gud och Israel till sitt folk?

Rut blev högt gynnad genom att hon blev en länk i den släktlinje som ledde till kung David och som slutade i Jesus Kristus. — Vakttornet för 1 juni 1978, sid. 22.

● Varför kunde Jesus säga: ”Jag har segrat över världen”? — Joh. 16:33.

Jesus triumferade över världen genom att inte bli den lik. Han tillät inte att han blev uppslukad av den. — Vakttornet för 1 juni 1978, sid. 30.

● Vad betyder det att frukta Gud?

Det betyder att ha en sund fruktan för att misshaga Gud. Denna fruktan är förenad med kärlek, så att man inte har någon fruktan för att nalkas den Högste i bön. I stället förtröstar man på att Jehova Gud är intresserad av en som individ, och därför tvekar man inte att be i fråga om de mest intima angelägenheter, däribland sina synder. — Vakttornet för 15 juni 1978, sid. 20, 21.

● Vilka blev överförda till Guds ”älskade Sons rike”, och från och med vilken tid skedde detta? — Kol. 1:13.

Jesu Kristi trogna lärjungar, andliga israeliter, kom under hans styre, alltifrån pingsten år 33 v.t. — Vakttornet för 1 juli 1978, sid. 8.