Gör begränsningar dig modfälld?
BEGRÄNSNINGAR! Egentligen tycker ingen om dem; ändå måste vi alla i viss utsträckning finna oss i dem. Men blir du ibland modfälld för att ditt liv tycks ha alltför många begränsningar? Skulle det kanske kännas bättre om du ändrade ditt sätt att se på saken? Varför inte dra full nytta av de friheter du har i stället för att gräma dig över vad du inte kan göra?
Många som är fattiga önskar till exempel att de var förmögna. Men även om fattigdom begränsar vad vi kan göra i den här tingens ordning, är de viktiga tingen i livet tillgängliga för alla. Både fattiga och rika blir kära, gifter sig, fostrar barn, gläder sig åt vänskapsförhållanden och så vidare. Men vad som är viktigare är att både fattiga och rika kan lära känna Jehova och se fram emot den utlovade nya världen. Både fattiga och rika kan göra framsteg i kristen vishet och kunskap, som är bättre än rikedom. (Ordspråken 2:1—9; Predikaren 7:12) Alla — rika och fattiga — kan göra sig ett gott namn inför Jehova. (Predikaren 7:1) På Paulus’ tid bestod den kristna församlingen till stor del av människor med låg social ställning — en del av dem var slavar — vilka gjorde förståndigt bruk av den frihet som deras omständigheter tillät. — 1 Korinthierna 1:26—29.
Skriftenligt ledarskap
I ett kristet äktenskap är hustrun underordnad sin man — en anordning som är avsedd att vara till nytta för hela familjen. (Efesierna 5:22—24) Bör en hustru känna sig mindre värd på grund av detta? Absolut inte. Mannen och hustrun är ett lag. Mannens ledarskap för med sig relativt få begränsningar för hustrun, om det utövas på ett Kristuslikt sätt. Det ger henne många möjligheter att använda sina förmågor och talanger. (Efesierna 5:25, 31) Den ”dugliga hustrun” i Ordspråken, kapitel 31, ägnade sig åt många intressanta och stimulerande uppgifter. Hon tyckte tydligtvis inte att det var frustrerande att underordna sig sin man. — Ordspråken 31:10—29.
På liknande sätt förhåller det sig i den kristna församlingen. En kvinna är inte bemyndigad att ta ledningen över kvalificerade män. (1 Korinthierna 14:34; 1 Timoteus 2:11, 12) Bör kristna kvinnor känna sig missnöjda på grund av den här begränsningen? Nej. De flesta är tacksamma för att den här sidan av den kristna tjänsten sköts på ett teokratiskt sätt. De gläder sig åt att dra nytta av det herdearbete som förordnade äldste utför och den undervisning de ger. Själva ägnar sig de kristna kvinnorna åt det livsviktiga arbetet med att predika och göra lärjungar. (Matteus 24:14; 28:19, 20) Kristna kvinnor utför mycket på det här området, och det ger dem ära i Jehova Guds ögon. — Psalm 68:11; Ordspråken 3:35.
Begränsningar för de unga
Tidvis klagar också de unga över att deras liv är så fyllt av begränsningar, ofta därför att de står under sina föräldrars myndighet. Men även sådan myndighet är skriftenlig. (Efesierna 6:1) Förståndiga unga kristna blir inte irriterade över de begränsningar deras föräldrar pålägger dem, utan koncentrerar sig i stället på de friheter de har, däribland vanligtvis frihet från stort ansvar. På så sätt kan de utnyttja sin ungdomliga styrka och sina omständigheter till att förbereda sig för livet som vuxna.
En före detta kretstillsyningsman i Brasilien kommer mycket väl ihåg en 12-årig pojke som var begränsad i fråga om vad han kunde göra. Pojken tillhörde en liten isolerad grupp av förkunnare. Den som hade hand om gruppens arkiv var upptagen av sitt förvärvsarbete och hade inte så mycket tid över för gruppen, men han ordnade med att den här unge pojken skulle hjälpa honom. Han fick veta var alla blanketter fanns, och han var alltid beredd att hjälpa till. Hans engagemang var uppmuntrande, och han var en trogen medarbetare i tjänsten på fältet. Den unge pojken är nu en förordnad äldste.
Det finns många situationer som kan begränsa en människas frihet. En del är begränsade på grund av sjukdom. En del lever i hem som är söndrade i religiöst avseende, och deras frihet begränsas av krav från en make eller maka som inte delar deras tro. De som lever ett liv med begränsningar kanske önskar att saker och ting var annorlunda, men de kan ändå leva ett tillfredsställande liv. Den här tidskriften har berättat om många som har förtröstat på Jehova och gjort det bästa av sin situation, vilket har varit till verklig uppmuntran för andra.
Aposteln Paulus talade om en situation som var vanlig på hans tid och sade: ”Blev du kallad som slav? Låt inte det oroa dig; men om du också kan bli fri, så grip hellre tillfället.” (1 Korinthierna 7:21) Vilken balanserad syn! En del förhållanden ändras. Ungdomar växer upp. Det händer att äktenskapspartner som är motståndare tar emot sanningen. Ekonomiska förhållanden kan förbättras. Sjuka människor kanske blir bättre. I andra fall kanske saker och ting inte ändras förrän i Jehovas nya värld. Men vad vinner man på att gräma sig över att man inte kan göra sådant som andra kan?
Har du någon gång betraktat fåglar som flyger högt i skyn och beundrat skönheten och friheten i deras rörelser? Kanske önskade du att du kunde flyga så. Men du kan inte det, och du kommer aldrig att kunna flyga som fåglarna! Men antagligen klagar du inte över det. Du gläder dig i stället över dina av Gud givna förmågor. Du klarar dig mycket bra med att gå omkring här nere på marken. På liknande sätt kommer vårt liv att bli tillfredsställande och vi själva kommer att finna glädje i Jehovas tjänst, oavsett vår situation i livet, om vi koncentrerar oss på vad vi kan göra i stället för att gräma oss över vad vi inte kan göra. — Psalm 126:5, 6.
[Bild på sidan 28]
Anser du att dina föräldrar sätter upp ett stängsel kring dig?