Riketssalsfonden

¹ Varför har vi Riketssalsfonden? Därför att det går lättare att klara ekonomin när omkring 24.000 vänner i landet hjälper till när en Rikets sal skall byggas eller renoveras, och då särskilt när det gäller en församling på färre än 100 förkunnare. Det är alltså en fråga om utjämning. Totalt har 170 lån beviljats ur Riketssalsfonden. Den har för närvarande en omslutning på omkring 20 miljoner i utlånade medel. Era bidrag, vänner, har således åstadkommit mycket gott till välsignelse för verksamheten.

² Vi har kommit en bit på väg i fråga om utjämning. Redan har församlingar med dyra banklån kunnat få Riketssalslån och därigenom fått lägre kostnader. Även mindre församlingar har blivit i stånd att bygga, tack vare Riketssalsfonden. Men mycket mer behöver göras i detta avseende. För att belysa detta kan vi nämna att det finns stora församlingar som har en kostnad på bara omkring 35 kronor per förkunnare och månad, medan det i andra och då särskilt i mindre församlingar kan vara en kostnad på 300 till 350 kronor per förkunnare och månad. Vi önskar att med Riketssalsfonden kunna vara i stånd att hjälpa dessa senare församlingar i större utsträckning.

³ En utjämning är också aktuell på ett annat sätt. Överlag har vi mycket representativa lokaler för tillbedjan här i landet. Men det finns fortfarande församlingar som måste samlas i lokaler som inte är representativa. Detta gäller mindre församlingar på mindre orter. En Riketssalsfond med större kapacitet skulle kunna hjälpa dessa att åstadkomma en representativ Rikets sal, antingen då genom att i en fastighet inreda en Rikets sal eller genom att bygga en Rikets sal, vilket helt skulle förändra församlingens ”status” i allmänhetens ögon på platsen. Detta är också en form av ”utjämning”.

⁴ Varje församling måste axla ansvar för sin egen ekonomi och planera förståndigt. En församling som byggt för ett antal år sedan och därför har låg omkostnad per månad, kanske så låg som under 100 kronor per förkunnare, måste tänka på att snart kommer den dag då de måste renovera lokalen, utöka den eller kanske helt enkelt bygga en ny Rikets sal. Vid den tiden bör församlingen ha tillräckliga medel till detta, särskilt om de haft låga omkostnader under en följd av år. Med en god planering på detta sätt behöver Riketssalsfonden inte belastas i större utsträckning, om alls någon. Inriktningen i varje församling bör vara att man klarar av eventuella lån så snabbt som möjligt för att sedan börja spara medel för de kommande behoven enligt det som här har nämnts. (Rom. 13:8) I den mån en församling kan påskynda återbetalningen av ett Riketssalslån kommer ju detta de församlingar till nytta som står i kö för att bygga eller renovera.

⁵ Äldstekretsen i varje församling har således ansvaret att tänka framåt för att förbereda ekonomiskt för den renovering, tillbyggnad eller nybyggnad som kommer förr eller senare. I de flesta fall kan stora församlingar själva klara sina åtaganden i detta avseende genom god planering av församlingens ekonomi, möjligen med hjälp av ett mindre Riketssalslån på kort tid. Men de små församlingarna kan helt naturligt vara i behov av ett större Riketssalslån på längre tid för att alls klara av att skaffa en representativ lokal. Genom att de större församlingarna med en god ekonomisk situation utnyttjar möjligheterna att bidra till Riketssalsfonden kan de mindre församlingarna få hjälp att klara sina behov av representativa lokaler.

⁶ Av detta förstår vi att det verkligen är fråga om en utjämning. Vad som har gjort det möjligt att under innevarande år bygga sju Rikets salar och renovera tre är det förhållandet att utöver de medel vännerna har lagt i bidragsbössan ”Bidrag till Riketssalsfonden” har flera församlingar lånat ut till Riketssalsfonden vad de har ackumulerat för kommande behov. Vi är mycket tacksamma för denna omtänksamhet som blivit många församlingar till hjälp. Om alla församlingar som på detta sätt förtänksamt har planerat för kommande behov skulle ställa dessa medel till Riketssalsfondens förfogande som lån, skulle det bli möjligt att mycket snabbt åstadkomma den önskade utjämningen, samtidigt som varje församling vid behov kunde återfå de utlånade medlen. Detta är således något för berörda äldstekretsar och vänner att nu begrunda. Under innevarande år har vi varit i stånd att bygga sju Rikets salar, men under 1995 räknar vi med att behöva begränsa oss till två Rikets salar, trots att många församlingar står i kö. Detta därför att det saknas disponibla medel i Riketssalsfonden.

⁷ I varje församling finns bidragsbössan ”Bidrag till Riketssalsfonden”. Där kan vi som enskilda förkunnare lägga det bidrag vi har bestämt oss för månad för månad. Dessa bidrag betyder mycket. ”Många bäckar små gör en stor å.” Styrkan i detta ligger i att många hjälps åt med vad de kan, och sammanlagt kan det då bli en stor summa varje månad. Även om någon bara kan lägga några kronor per månad, så blir det sammanlagt en hel del pengar. Vi kan således alla ha givandets glädje också i detta sammanhang, även om vi har små medel att röra oss med.

⁸ Vi vill återkomma till detta att varje församling har ansvaret för sin ekonomi, även om nu Sällskapet, Riketssalsfonden och snabbyggeorganisationen kommer församlingen till hjälp. Innan en församling ens börjar söka tomt för att bygga eller planera för att renovera, bör man göra enligt följande ord av Jesus: ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det? Annars kanske han lägger grunden men inte duger till att göra det färdigt, och alla åskådarna kan börja göra narr av honom och säga: ’Den människan började bygga men dög inte till att göra det färdigt.’” (Luk. 14:28—30) Sällskapet står gärna till tjänst med kostnadskalkyler för olika åtgärder. Planeringen bör börja flera år i förväg, och vännerna i församlingen bör hållas underrättade så att de kan meddela sina möjligheter att medverka när det gäller ekonomin. Stora församlingar kan med god planering oftast klara den ekonomiska delen själva, men annars är det en god tumregel att församlingens egen byggfond bör täcka åtminstone två tredjedelar av den totala byggkostnaden, för att sedan klara resten med ett Riketssalslån. När så de ekonomiska förutsättningarna finns, är det dags att ta itu med det praktiska genomförandet av det planerade, vilket tar omkring ett år.

⁹ Ni vänner, landet utöver, har varit enastående när det gällt att bidra till landets behov av lokaler för sann tillbedjan. Vi tänker på alla Rikets salar som redan är byggda, sammankomsthallarna i Umeå, Jakobsberg, Ulricehamn och Ovesholm och därtill inte minst Sammankomsthallen och Mälarblick i Strängnäs. Denna er generositet har blivit rikligt välsignad, vilket vår anläggning i Strängnäs vittnar om, någonting som är vida mer än vad vi tidigare ens har kunnat drömma om. Exemplet med Strängnäs visar att Jehova gör sin del när vi gör vad vi kan.

¹⁰ Syftet med denna artikel är att belysa vad som nu är det mest aktuella när det gäller lokaler för sann tillbedjan. Som vi alla är medvetna om är Rikets salar något mycket angeläget för att vår tjänst på fältet och verksamhet för övrigt skall bli effektiv. Om vi alla hjälps åt i detta, kommer det inte att bli betungande för någon, enligt principen i 2 Korinthierna 8:13—15. När vi har läst dessa tre verser, känner vi alla att det är just så det bör vara.