Gemensam underhållning — Njut av vad den kan ge och undvik dess snaror

”För en människa finns det inget bättre än att hon äter och dricker och låter sin själ se vad gott är på grund av hennes hårda arbete.” — PREDIKAREN 2:24, NW.

1. Hur är Guds vägledning till hjälp för hans folk, när det gäller underhållning?

JEHOVAS vägledning är till stort gagn för hans tjänare. Detta kan vi se när det gäller en sådan sak som att roa sig. Hans vägledning hjälper de kristna att undvika att gå till ytterlighet åt vare sig det ena eller det andra hållet. Vissa religiösa fanatiker, med stränga krav både på klädsel och på uppförande, betraktar nästan alla nöjen som syndiga. Å andra sidan jagar de flesta människor efter nöjen, även om dessa är i strid med Jehovas lagar och principer. — Romarna 1:24—27; 13:13, 14; Efesierna 4:17—19.

2. Vad gav tidigt en antydan om Guds syn på underhållning?

² Men hur är det då med Guds folk? Många som börjar studera Bibeln blir förvånade, när de får veta att Gud faktiskt skapade människan med förmåga att njuta av livet. Han gav våra första föräldrar ett arbete att utföra — men inte det deprimerande slit och släp som har kännetecknat de flesta ofullkomliga människors liv. (1 Moseboken 1:28—30) Tänk på alla de sunda sätt varpå alla som får leva i ett jordiskt paradis kommer att kunna finna glädje. Föreställ dig deras glädje när de betraktar de vilda djuren, som inte kommer att utgöra något hot, och alla de husdjur som kan vara en del av det dagliga livet! Och tänk vilka måltider de kommer att få av ”varje träd” som är ”åtråvärt för ens syn och gott till mat”! — 1 Moseboken 2:9, NW; Predikaren 2:24.

3—5. a) Vilket syfte bör underhållningen tjäna? b) Varför kan vi vara övertygade om att Gud inte avskräckte israeliterna från att finna glädje?

³ Sådana sysselsättningar kan faktiskt betraktas som underhållning, något som kommer att ha samma syfte i paradiset som det har nu: att vederkvicka och förnya ens livskraft till ytterligare produktiv verksamhet (arbete). När underhållningen åstadkommer detta, är den gagnelig. Innebär då detta att sanna tillbedjare kan ge rum åt underhållning i sitt liv redan nu, innan de lever i paradiset? Ja. Så här heter det om underhållning bland Jehovas forntida folk i boken Insight on the Scriptures (Insikt om Skrifterna):

⁴ ”Den bibliska berättelsen innehåller inga ingående skildringar av israeliternas nöjen och förströelser. Den visar dock att de kunde betraktas som både tillbörliga och önskvärda, när de var i överensstämmelse med nationens religiösa principer. De huvudsakliga rekreationsformerna var att spela musikinstrument och att sjunga, dansa, samtala och spela olika spel. Och att lägga fram olika gåtor eller ställa svåra frågor var något som uppskattades mycket. — Dom. 14:12, NW.” — Band 1, sidan 102.

⁵ När David kom tillbaka efter en seger, använde hebreiska kvinnor lutor och tamburiner, när de firade (hebreiska: sa·cháq) segern. (1 Samuelsboken 18:6, 7, NW) Det hebreiska ord som har översatts med ”fira” betyder egentligen ”skratta”, och somliga översättningar talar om de ”uppsluppna kvinnorna”. (Byington, Rotherham, The New English Bible) När arken flyttades, heter det att ”David och hela Israels hus firade händelsen inför Jehova med alla slags instrument” (NW). Men Mikal, Davids hustru, hade en obalanserad syn och ogillade att David också roade sig. (2 Samuelsboken 6:5, 14—20) Gud förutsade att de landsflyktiga som återvände från Babylon skulle ta del i liknande glädjerika aktiviteter. — Jeremia 30:18, 19; 31:4; jämför Psalm 126:2.

6. Hur hjälper de kristna grekiska skrifterna oss att betrakta underhållning?

⁶ Också vi bör sträva efter att vara balanserade i fråga om underhållning. Är vi till exempel på det klara med att Jesus inte var någon asket? Han tog sig tid till vederkvickande måltider, till exempel den ”stora mottagningsfest” som Levi ordnade. Och när egenrättfärdiga personer kritiserade Jesus för att han åt och drack, tillbakavisade han deras synpunkter och deras sätt. (Lukas 5:29—31; 7:33—36) Kom också ihåg att han både var med vid ett bröllop och bidrog till feststämningen där. (Johannes 2:1—10) Jesu halvbror Judas nämner att de kristna hade ”kärleksmåltider”, vilket antagligen var måltider där behövande personer både kunde få mat och njuta av trevligt och avkopplande sällskap. — Judas, vers 12.

Att roa sig tillsammans när det är tid och plats för det

7. Hur uppmuntrar Guds ord till balans när det gäller underhållning?

⁷ Predikaren 10:19 (NW) talar positivt om ”bröd ... för arbetarnas skratt” och ”vin” som ”gör livet glatt”. Det låter inte som om det i sig självt vore något fel eller ont i att roa sig, eller hur? Men det heter ändå i samma bibelbok: ”För allt finns det en bestämd tid, ... en tid att gråta och en tid att skratta; en tid att hålla klagan och en tid att skutta omkring.” (Predikaren 3:1, 4, NW) Ja, även om Bibeln inte fördömer lämplig underhållning, ger den oss ändå varningar. Bland annat rådet att hålla gemensam underhållning på sin plats när det gäller tid och omfattning. Den varnar oss också för de fallgropar som ofta förekommer vid stora samkväm. — 2 Timoteus 3:4.

8, 9. Hur bör den tid vi lever i och vårt gudagivna uppdrag påverka vår underhållning?

⁸ Som vi lade märke till tog de judar som återvände från Babylon, och som hade mycket hårt arbete att utföra, del i glad avkoppling. Men Jeremia hade tidigare sagt att han inte skulle sitta ner ”i de skämtandes förtroliga krets” och inte heller börja ”jubla”. (Jeremia 15:17, NW) Gud hade ju gett honom i uppdrag att framföra ett budskap om en nära förestående bestraffning, och därför var det inte rätt tidpunkt för honom att vara uppsluppen.

⁹ De kristna i våra dagar har fått i uppdrag att utropa Guds budskap av hopp och även att förkunna hans domar mot Satans onda ordning. (Jesaja 61:1—3, NW; Apostlagärningarna 17:30, 31) Det bör därför vara uppenbart att vi inte skall låta underhållning bli till något framträdande i vårt liv. Vi kan belysa saken med en nypa salt eller någon speciell krydda som förhöjer matens smak. Skulle du ösa på smaktillsatsen i sådan mängd att matens egen smak rentav försvann? Nej, det skulle du säkert inte. I överensstämmelse med Jesu ord i Johannes 4:34 och Matteus 6:33 bör vårt förnämsta intresse — själva vår mat — vara att göra Guds vilja. Rekreation blir alltså som en krydda: den skall vederkvicka och förhöja, inte trötta ut eller tynga ner.

10. Varför bör vi alla återigen granska hur mycket tid vi ägnar åt underhållning?

¹⁰ Men stanna upp och tänk. Skulle inte flertalet människor säga att de är måttliga, när det gäller den tid och uppmärksamhet de ägnar åt underhållning? Om de tyckte annorlunda, skulle de ha gjort en förändring. Tyder inte detta på att var och en av oss bör stanna upp och allvarligt och ärligt analysera vilken plats som underhållning egentligen har i vårt liv? Kan den på ett smygande sätt ha blivit en rätt framträdande del av vårt liv? Sätter vi till exempel automatiskt på TV-n när vi kommer hem? Har vi format ett sådant mönster att vi avsätter en hel del tid till underhållning varje vecka, till exempel varje fredags- eller lördagskväll? Skulle vi känna oss besvikna om vi, när den tiden kom, var hemma och inte hade planerat någon rekreation? Två frågor till: Upptäcker vi dagen efter en tillställning att vi kom hem så sent eller hade rest så långt att vi är helt slut och kanske alltför utpumpade för att kunna ta del i den kristna tjänsten eller ge vår arbetsgivare ett ordentligt dagsverke? Om vår underhållning ibland eller ofta har den verkan, är den då verkligen ett lämpligt eller balanserat nöje? — Jämför Ordspråksboken 26:17—19.

11. Varför är det på sin plats att vi återigen granskar arten av vår underhållning?

¹¹ Det kan också vara bra för oss att på nytt granska arten av vår underhållning. Att vi är Guds tjänare är ingen garanti för att vår underhållning är passande. Tänk på det som aposteln Petrus skrev till smorda kristna: ”Det är ... nog att ni under den tid som förgått har utfört nationernas vilja, då ni vandrade i tygellösa gärningar, lustar, vinmissbruk, bullersamma festupptåg, dryckesgillen och lagstridiga avgudiska handlingar.” (1 Petrus 4:3) Det var inte så att han så att säga hötte med fingret och anklagade sina bröder för att apa efter sådant som människor i världen gjorde. Men eftersom man så lätt kan falla offer för skadlig underhållning, är det för de kristna i våra dagar (precis som det var för de kristna på den tiden) absolut nödvändigt att vara vaken. — 1 Petrus 1:2; 2:1; 4:7; 2 Petrus 2:13.

Var vaken för snaror

12. Vad slags snaror betonas i 1 Petrus 4:3?

¹² Vilket slags snaror bör vi vara på vår vakt emot? Ja, Petrus nämnde ”vinmissbruk, bullersamma festupptåg, dryckesgillen”. En tysk bibelkommentator förklarade att de grekiska ord som används ”huvudsakligen var tillämpliga på sällskapsdrickande vid ett kalas”. En schweizisk professor skriver att dessa sedvänjor var vanliga på den tiden: ”Beskrivningen måste gälla organiserade samkväm eller rentav regelrätta klubbar i vilka de skamliga aktiviteter som beskrivs utövades.”

13. Hur har bruket av alkohol blivit en snara vid tillställningar? (Jesaja 5:11, 12)

¹³ Att man har haft alkoholhaltiga drycker vid stora samkväm har blivit till en snara för många. Bibeln förbjuder inte ett måttligt bruk av sådana drycker. Detta framgår bland annat av att Jesus gjorde vin vid ett bröllop i Kana. Det kan inte ha varit så att somliga drack för mycket vid det bröllopet, eftersom Jesus skulle ha följt Guds råd att inte vara bland dem som dricker sig druckna av vin. (Ordspråksboken 23:20, 21, NW) Men tänk på följande detalj: Ledaren av festen sade att vid andra fester serverades det goda vinet först och det sämre vinet när folk var ”berusade”. (Johannes 2:10) Det var således vanligt bland judarna att man blev berusad vid bröllop där det fanns överflödande tillgång till vin för alla.

14. Hur kan en kristen värd hantera den snara som alkoholhaltiga drycker kan utgöra?

¹⁴ Därför har somliga kristna värdar beslutat sig för att aldrig servera vin, öl eller någon annan alkoholdryck, om de inte själva kan övervaka vad deras gäster blir serverade eller dricker. Om en grupp är större än vad värden direkt kan ha uppsikt över, som till exempel vid de judiska bröllop som nämndes, kan alkohol i mängd vara en farlig snara. Någon kan vara närvarande som har kämpat med och övervunnit problem med att dricka, och man kan förstå att en allmän och okontrollerad tillgång till alkohol skulle kunna fresta honom att dricka för mycket och fördärva tillfället för alla. En tillsyningsman och far i Tyskland sade att hans familj får glädje och nytta av trevlig samvaro med medtroende. Han tillade dock att risken för problem var avgjort större, när det fanns god tillgång på öl.

15. Hur kan det ges lämplig ledning vid samkväm?

¹⁵ Bröllopet i Kana hade en ”ledare av festen”. (Johannes 2:8) Detta innebär inte att en familj som har en grupp i sitt hem till en måltid eller en stunds samvaro måste tillsätta en ledare. Det är den äkta mannens ansvar att övervaka tillställningen. Men oavsett om en grupp bara består av två familjer eller den är något större, bör det tydligt framgå att någon bär ansvaret för det som sker. Många föräldrar kollar detta när deras son eller dotter inbjuds till ett samkväm. De kontaktar värden och frågar vem som kommer att övervaka tillställningen och vara med tills den är slut. Kristna föräldrar har rentav justerat sitt eget schema för att kunna vara med för att både äldre och yngre skall kunna glädja sig åt varandras sällskap.

16. Vad är det lämpligt att tänka på när det gäller en tillställnings storlek?

¹⁶ Från Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Canada skriver man: ”Några äldste har uppfattat råden om att begränsa en tillställnings storlek till att betyda att stora bröllopsmottagningar är i strid med det rådet. De har dragit slutsatsen att när vi har fått rådet att hålla våra tillställningar vid en liten, lätthanterlig storlek, så skulle det vara fel att ha 200 eller 300 personer vid en bröllopsmottagning.”a Men i stället för att överbetona en godtycklig storlek bör man, oavsett hur många som kommer att vara med, i första hand ägna uppmärksamhet åt rätt tillsyn. Den mängd vin som Jesus tillhandahöll vid bröllopet i Kana tyder på att en rätt stor grupp människor var med vid det bröllopet, men det är uppenbart att det var rätt övervakat. Andra fester på den tiden var inte det; och deras storlek kan ha varit en faktor som bidrog till att tillsynen var otillräcklig. Ju större en tillställning är, desto större är utmaningen, eftersom det då är lättare för svagare personer, som är benägna för omåttlighet, att hålla sig framme. Vid tillställningar utan tillsyn kan sådana personer uppmuntra till tvivelaktiga aktiviteter. — 1 Korintierna 10:6—8.

17. Hur kan man visa kristen balans, när man planerar en tillställning?

¹⁷ God tillsyn över ett samkväm inbegriper också planerandet och förberedelserna för det. Därmed inte sagt att man skall hitta på något slående tema för att göra det hela unikt eller minnesvärt, något som skulle få det att likna världsliga bjudningar, till exempel en maskerad. Kan du föreställa dig trogna israeliter i det utlovade landet planera en bjudning, där alla skulle klä sig som hedningarna i Egypten eller i något annat land? Skulle de ha planerat sådan sensuell dans eller vild musik som kanske var populär bland hedningarna? Vid Sinai berg blev israeliterna faktiskt snärjda av sådan musik och dans som kan ha varit vanlig och populär i Egypten. Vi vet hur Gud och hans mogne tjänare Mose betraktade den underhållningen. (2 Moseboken 32:5, 6, 17—19) Därför bör en värd eller person som övervakar en tillställning överväga om det kan eller inte kan förekomma sång eller dans; och om man väljer att ha det, bör han se till att den är i överensstämmelse med kristna principer. — 2 Korintierna 6:3.

18, 19. Vad kan vi lära av att Jesus blev inbjuden till ett bröllop, och hur skulle vi kunna tillämpa detta?

¹⁸ Och slutligen blev ”Jesus och hans lärjungar”, som vi minns,”bjudna till bröllopsfesten”. (Johannes 2:2) Visst är det så att en enskild kristen eller en familj helt enkelt kan komma på besök hos andra för att ha en trevlig och uppbyggande stund tillsammans. Men erfarenheten visar att man kan förhindra problem, om man i förväg bestämmer vilka som skall vara med vid en planerad tillställning. Vikten av detta betonades av en äldste i Tennessee i USA, som har uppfostrat söner och döttrar vilka nu är i heltidstjänsten. Innan han eller hans hustru tackade ja till en inbjudan eller gav sina barn tillåtelse att vara med på något, kontaktade han värden för att förvissa sig om att det var bestämt i förväg vilka som skulle vara med. Hans familj skyddades mot sådana snaror som några har råkat i vid tillställningar som har varit öppna för alla, antingen det har gällt en måltid, en picknick eller någon motion, till exempel att ägna sig åt lagspel.

¹⁹ Jesus uppmuntrade inte till att man bara skulle inbjuda släktingar, gamla vänner eller sådana som var i samma ålder eller i liknande ekonomisk situation till en tillställning. (Lukas 14:12—14; jämför Job 31:16—19; Apostlagärningarna 20:7—9.) Om vi noggrant tänker över vilka vi skall inbjuda, är det lättare att ta med kristna i olika åldrar och omständigheter. (Romarna 12:13; Hebréerna 13:2) Några av dem kan vara andligen svaga eller nya, som kan ha nytta av att umgås med mogna kristna. — Ordspråksboken 27:17.

Underhållning på sin rätta plats

20, 21. Varför kan underhållning lämpligen ha en plats i vårt liv?

²⁰ Det är passande för oss som gudfruktiga människor att vi är intresserade av vår underhållning och angelägna om att den är anständig och att vi är balanserade i fråga om den mängd tid vi använder till den. (Efesierna 2:1—4; 5:15—20) Den inspirerade skribenten av Predikaren kände det så: ”Jag själv lovordade glädjen, därför att människan inte har något bättre under solen än att äta och dricka och glädja sig och att detta bör följa henne i hennes hårda arbete under hennes livsdagar, som den sanne Guden har gett henne under solen.” (Predikaren 8:15, NW) Sådana balanserade nöjen kan vederkvicka kroppen och i viss mån neutralisera de problem och besvikelser som är så vanliga i den nuvarande ordningen.

²¹ En österrikisk pionjär skrev till exempel till en gammal vän: ”Häromdagen hade vi en mycket trevlig utflykt. Ett femtiotal av oss for i väg till en liten sjö i närheten av Ferlach. Broder B—— anförde kortegen med sin skåpbil, och han hade med sig tre grillar, hopfällbara bord och stolar och till och med ett bordtennisbord. Vi hade enastående trevligt. En syster hade ett dragspel med sig, och därför blev det en hel del Rikets sånger. Alla vännerna, både gamla och unga, njöt av samvaron.” Hon hade kära minnen av en rekreation som var väl övervakad och som hölls fri från sådana snaror som för mycket drickande eller lösaktigt uppförande utgör. — Jakob 3:17, 18.

22. Vilken varning bör vi alla ha i tankarna, när vi njuter av gemensam underhållning?

²² Paulus uppmanade oss att vara noga med att inte ge efter för det ofullkomliga köttets begär och att inte ens göra upp planer som utsätter oss för frestelser. (Romarna 13:11—14) Detta inbegriper planer för gemensam underhållning. Om vi tillämpar hans råd på sådant, kommer vi att kunna undvika sådana omständigheter och förhållanden som har fått somliga att lida andligt skeppsbrott. (Lukas 21:34—36; 1 Timoteus 1:19) Vi kommer i stället att förståndigt välja sund rekreation som kommer att hjälpa oss att bevara vårt förhållande till Gud. Vi kommer därigenom att få gagn av gemensam underhållning som kan betraktas som en av Guds goda gåvor. — Predikaren 5:17.

[Fotnot]

Vad har vi lärt?

◻ Vilken balanserad syn finner vi i Bibeln om att njuta av gemensam underhållning?

◻ Varför bör man tänka på tidsfaktorn och slaget av underhållning?

◻ Bland annat vad kan en kristen värd göra för att gardera sig mot snaror?

◻ Vad kan lämplig och balanserad underhållning åstadkomma för de kristna?

[Bild på sidan 18]

En värd eller ledare vid en tillställning är skyldig att se till att gästerna inte blir snärjda