Alla slags människor skall bli räddade
1 Jehova önskar ”att alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Tim. 2:4) Även om människor till viss del påverkas av sådant som ärftlighetsfaktorer, bakgrund och miljön omkring dem, har de ändå en fri vilja och kan själva välja hur de skall använda sitt liv. De kan utöva det som är gott och få leva, och de kan utöva det som är ont och förgås. (Matt. 7:13, 14) Hur påverkar denna förståelse vår inställning till de människor som vi börjar tala med om de goda nyheterna om Guds kungarike?
2 Vi bör inte mena att en persons intresse för sanningen avgörs av sådana faktorer som nationell eller kulturell bakgrund eller av social ställning. Sanningen kan verka tilldragande på människor som har begränsad utbildning eller hög utbildning, på sådana som är aktiva inom politiken, på högutbildade, ateister, agnostiker och till och med ökända brottslingar. Människor från alla miljöer och sociala ställningar har ändrat sitt tidigare levnadssätt och har nu utsikten att få leva i Guds nya värld. (Ords. 11:19) Därför bör vi inte tveka att närma oss människor i alla åldrar och samhällsställningar med budskapet om Guds kungarike.
3 Begrunda följande exempel: En man planerade att döda sin styvfar men gjorde det inte. Senare beslöt han att begå självmord men misslyckades. När han blivit fängslad för stöld och narkotikalangning, gick hans äktenskap i kras. I dag lever den här mannen ett ärligt liv och kan glädja sig åt såväl ett lyckligt äktenskap som ett bra förhållande till sin styvfar. Vad orsakade denna förändring? Han studerade Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen och tillämpade det han fick lära sig. Jehova betraktade honom inte som ohjälpligt förlorad.
4 Trots att en ung kvinna var berömd TV-skådespelerska, var hon inte lycklig. Men det goda moraliska uppförandet hos vittnena gjorde intryck på henne, och det ledde till att hon tackade ja till ett bibelstudium. Snart hjälpte hon andra att lära känna de goda nyheterna om Guds kungarike. Överallt där hon tog del i tjänsten på fältet blev hon igenkänd, men hon förklarade glatt att hon önskade bli känd som ett Jehovas vittne hellre än som skådespelerska.
5 När ett bibelstudium sattes i gång med en Vakttornsprenumerant, fick en granne höra talas om det och kom till studiet. Grannen förstod omedelbart att detta var sanningen som hon hade sökt! Hon och hennes man annullerade den skilsmässa de blivit beviljade och försonades. Hon var djupt involverad i astrologi och tillhörde en spiritistisk sekt, men hon kastade snabbt bort dyrbara böcker och allt annat hon ägde som hade anknytning till demonism. Snart började hon vara med vid möten och började tala med släktingar och vänner om sin nyvunna tro. Nu vittnar hon entusiastiskt för andra.
6 Vi bör inte döma någon på förhand. Vi bör i stället nitiskt dela med oss av de goda nyheterna åt människor överallt. Vi har all anledning att förtrösta på att Jehova, som ”ser hur hjärtat är”, kommer att bli en ”Räddare för alla slags människor”. — 1 Sam. 16:7; 1 Tim. 4:10.