De ”gjorde just så”

”Detta är vad kärleken till Gud innebär: att vi håller hans bud.” — 1 JOHANNES 5:3.

1. Vad kan sägas om omfattningen av Guds kärlek?

”GUD ÄR KÄRLEK.” Insikten om hur djup den kärleken är tillväxer, allteftersom vi lär känna Gud och lyder hans bud. ”Kärleken består i detta: inte i att vi har älskat Gud, utan i att han har älskat oss och sänt ut sin Son som ett försoningsoffer för våra synder.” När vi utövar tro på Jesu dyrbara lösenoffer ”förblir” vi i Guds kärlek. (1 Johannes 4:8—10, 16) Därigenom kan vi åtnjuta en mängd andliga välsignelser redan nu och i den kommande tingens ordning evigt liv. — Johannes 17:3; 1 Johannes 2:15, 17.

2. Hur har Guds tjänare blivit välsignade av att hålla Guds bud?

² Bibeln innehåller många exempel på personer som har hållit Guds bud och som därigenom har blivit rikligen välsignade. Bland dessa är de förkristna vittnen om vilka aposteln Paulus skrev: ”I tro dog alla dessa, fastän de inte fick uppfyllelsen av löftena, utan de såg dem uppfyllas långt borta och välkomnade dem och bekände offentligt att de var utlänningar och tillfälliga inbyggare i landet.” (Hebréerna 11:13) Längre fram blev hängivna kristna Guds tjänare välsignade genom ”den oförtjänta omtanken och sanningen” som ”kom till genom Jesus Kristus”. (Johannes 1:17) Under människans omkring 6.000 år långa historia har Jehova belönat trogna vittnen som har lytt hans bud, och hans bud är verkligen ”inte betungande”. — 1 Johannes 5:2, 3.

På Noas tid

3. Hur gjorde Noa ”just så”?

³ Den bibliska redogörelsen lyder: ”Genom tro visade Noa, sedan han hade fått gudomlig varning och underrättelse om ting som man ännu inte såg, gudaktig fruktan och byggde en ark till räddning för sitt hushåll; och genom denna tro domfällde han världen, och han blev arvinge till den rättfärdighet som är en följd av tro.” Som ”en rättfärdighetens predikare” lydde Noa obetingat Gud och varnade den av våld uppfyllda världen före den stora översvämningen för det annalkande verkställandet av Guds dom. (Hebréerna 11:7; 2 Petrus 2:5) När han byggde arken följde han noggrant de anvisningar som Gud hade gett. Därefter förde han in de angivna djuren och matförråden. ”Noa grep sig an med att göra i enlighet med allt som Gud hade befallt honom. Han gjorde just så.” — 1 Moseboken 6:22.

4, 5. a) Hur har ett fördärvligt inflytande påverkat mänskligheten fram till denna dag? b) Varför bör vi göra ”just så”, när det gäller att lyda gudomliga anvisningar?

⁴ Noa och hans familj måste föra en kamp mot de olydiga änglarnas fördärvliga inflytande. Dessa Guds söner materialiserade sig och levde ihop med kvinnor och frambringade en övermänsklig bastardavkomma som tyranniserade människorna. ”Jorden kom att fördärvas i den sanne Gudens ögon, och jorden blev uppfylld av våld.” Jehova sände den stora översvämningen för att utplåna den onda generationen. (1 Moseboken 6:4, 11—17; 7:1) Sedan Noas tid har demoniska änglar inte tillåtits att materialisera sig som människor. ”Hela världen” fortsätter dock att befinna sig ”i den ondes”, dvs. Satans, Djävulens, ”våld”. (1 Johannes 5:19; Uppenbarelseboken 12:9) Jesus jämförde profetiskt den upproriska generationen på Noas tid med den generation av människor som har förkastat honom sedan tecknet på hans ”närvaro” började visa sig år 1914. — Matteus 24:3, 34, 37—39; Lukas 17:26, 27.

⁵ Precis som på Noas tid försöker Satan nu fördärva mänskligheten och vår planet. (Uppenbarelseboken 11:15—18) Det är därför viktigt att vi lyder den inspirerade uppmaningen: ”Ta på er den fullständiga vapenrustningen från Gud, så att ni kan stå fasta mot Djävulens onda anslag [”sluga handlingar”, fotnot i NW, studieutgåvan].” (Efesierna 6:11) Vi får styrka till att göra detta genom att studera Guds ord och tillämpa det i vårt liv. Dessutom har vi Jehovas omtänksamma organisation med dess smorde ”trogne och omdömesgille slav” och dess kärleksfulla äldste till att leda oss på den väg vi bör vandra och som tålmodigt gör det. Vi har ett världsomfattande predikoverk att utföra. (Matteus 24:14, 45—47) Må vi alltid göra ”just så”, precis som Noa som så noggrant lydde Guds anvisningar.

Mose — den saktmodigaste av människor

6, 7. a) Vilket val, som medförde belöning, gjorde Mose? b) Vilket modigt föredöme har Mose gett oss?

⁶ Tänk på en annan av trons män, nämligen Mose. Han skulle ha kunnat leva ett liv i lyx och överflöd i Egypten. Men han valde ”att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att ha den tillfälliga njutningen av synd”. Som Jehovas förordnade tjänare hade han ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen av lönen”, och ”han stod fast som om han såg den Osynlige”. — Hebréerna 11:23—28.

⁷ I 4 Moseboken 12:3 läser vi: ”Mannen Mose var den ojämförligt saktmodigaste av alla de människor som var på markens yta.” Farao däremot handlade som den stoltaste av alla människor. Hur reagerade Mose och Aron, när Jehova befallde dem att tillkännage för Farao Jehovas dom över honom? Vi läser: ”Mose och Aron tog itu med att göra som Jehova hade befallt dem. De gjorde just så.” (2 Moseboken 7:4—7) Vilket modigt exempel för oss som nu förkunnar Guds domar!

8. Hur krävdes det av israeliterna att göra ”just så”, och hur kommer den glädje som blev följden av detta att få en motsvarighet i en nära framtid?

⁸ Gav israeliterna lojalt Mose sitt stöd? När Jehova hade hemsökt Egypten med nio av de tio plågorna, gav han israeliterna utförliga anvisningar om att fira påsken. ”Då bugade sig folket djupt och kastade sig ner. Därefter gick Israels söner i väg och gjorde alldeles som Jehova hade befallt Mose och Aron. De gjorde just så.” (2 Moseboken 12:27, 28) Vid midnatt denna händelserika dag, den 14 nisan 1513 f.v.t., började Guds ängel döda alla Egyptens förstfödda, men den gick förbi israeliternas hem. Varför skonades israeliternas förstfödda? Jo, därför att de hade funnit beskydd under påskalammets blod, vilket israeliterna hade stänkt på dörrposterna och dörröverstycket till sina hem. De hade gjort precis som Jehova hade befallt Mose och Aron. Ja, ”de gjorde just så”. (2 Moseboken 12:50, 51) Vid Röda havet utförde Jehova ytterligare ett underverk, när han räddade sitt lydiga folk men tillintetgjorde Farao och dennes mäktiga militärapparat. Vad israeliterna måste ha jublat! I våra dagar kommer också många som har lytt Jehovas bud att få glädja sig, när de får bevittna hur Jehova hävdar sin suveränitet vid Harmageddon. — 2 Moseboken 15:1, 2; Uppenbarelseboken 15:3, 4.

9. Vilka nutida privilegier förebildades genom att israeliterna gjorde ”just så” i samband med tältboningen?

⁹ När Jehova befallde israeliterna att ta upp ett bidrag och bygga en tältboning i vildmarken, stödde folket helhjärtat och frikostigt detta projekt. Mose och hans villiga medarbetare följde sedan in i minsta detalj de anvisningar som Jehova hade gett om tältboningen. ”Så kom hela arbetet för mötestältets tältboning till sin fullbordan, genom att Israels söner höll i med att göra i enlighet med allt som Jehova hade befallt Mose. De gjorde just så.” Vid invigningen av prästadömet grep Mose också sig an ”med att göra i enlighet med allt som Jehova hade befallt honom. Han gjorde just så.” (2 Moseboken 39:32; 40:16) I denna tid har vi möjlighet att helhjärtat stödja predikoarbetet och olika program för utvidgningen av Rikets verk. Vi har därigenom privilegiet att förena oss i att göra ”just så”.

Josua — modig och mycket stark

10, 11. a) Vad gjorde Josua rustad att få framgång? b) Hur kan vi bli styrkta att klara av prövningar i vår tid?

¹⁰ När Mose gav Josua i uppdrag att föra israeliterna in i löftets land, var antagligen de fem Moseböckerna, en eller två psalmer och Jobs bok det enda som fanns av Jehovas inspirerade skrivna ord. Mose hade gett Josua anvisningar om att han, när de nådde det utlovade landet, skulle församla folket och ”läsa denna lag inför hela Israel, för deras öron”. (5 Moseboken 31:10—12) Jehova befallde också Josua: ”Denna lagbok skall inte vika från din mun, och du skall läsa i den med låg röst dag och natt, för att du må vara noga med att göra enligt allt som är skrivet i den; ty då kommer du att göra din väg framgångsrik, och då kommer du att handla vist.” — Josua 1:8.

¹¹ Det dagliga läsandet i Jehovas ”lagbok” gjorde Josua rustad att klara av de prövningar som väntade, precis som daglig läsning av Jehovas ord, Bibeln, stärker hans nutida vittnen till att klara av prövningarna i dessa kritiska ”sista dagar”. (2 Timoteus 3:1) Må vi också, omgivna som vi är av en värld fylld av våld, ta Guds förmaning till Josua till hjärtat: ”Var modig och stark. Bli inte uppskakad och var inte förfärad, ty Jehova, din Gud, är med dig överallt där du går.” (Josua 1:9) När Israels stammar hade erövrat Kanaan, blev de rikt belönade när de bosatte sig i sin arvedel. ”Alldeles som Jehova hade befallt Mose, så gjorde Israels söner.” (Josua 14:5) En liknande belöning väntar oss alla i våra dagar som läser Guds ord och tillämpar det i vårt liv och lydigt gör ”just så”.

Trogna och otrogna kungar

12. a) Vilken befallning gavs åt Israels kungar? b) Vad blev följden av att kungarna inte lydde?

¹² Hur var det då med Israels kungar? Jehova ställde följande krav på kungen: ”När han intar sin plats på sitt kungarikes tron, ... [skall] han i en bok ... skriva en avskrift åt sig av denna lag, efter den som är i prästernas, leviternas, vård. Och den skall förbli hos honom, och han skall läsa i den alla sina livsdagar, i det syftet att han må lära sig att frukta Jehova, sin Gud, så att han håller alla denna lags ord och dessa förordningar genom att göra efter dem.” (5 Moseboken 17:18, 19) Lydde Israels kungar den befallningen? I de flesta fall kom de ömkligt till korta när det gällde detta, och därför drabbades de av de förbannelser som var förutsagda i 5 Moseboken 28:15—68. Till slut blev israeliterna kringspridda ”från den ena ändan av jorden till den andra ändan av jorden”.

13. Hur kan vi i likhet med David få nytta av att visa kärlek till Jehovas ord?

¹³ Men David, den förste trogne kungen i Israel, visade ovanligt stor hängivenhet för Jehova. Han visade sig bli ”en lejonunge” i Juda och en förebild till det segrande ”lejonet ... av Judas stam, Davids rot”, dvs. Kristus Jesus. (1 Moseboken 49:8, 9; Uppenbarelseboken 5:5) Vari låg då Davids styrka? Han hade djup uppskattning av Jehovas skrivna ord och levde efter det. I Psalm 19, ”en melodi av David”, läser vi: ”Jehovas lag är fullkomlig.” Efter att ha nämnt Jehovas påminnelse, befallningar, bud och rättsliga beslut fortsätter David med att säga: ”De är mer åtråvärda än guld, ja, än luttrat guld i mängd, och sötare än honung och vaxkakornas flytande honung. Ja, din egen tjänare har blivit varnad genom dem; att hålla dem ger stor belöning.” (Psalm 19:7—11) Om det medförde belöning att läsa och meditera över Jehovas ord för 3.000 år sedan, hur mycket mer gör det då inte det i våra dagar! — Psalm 1:1—3; 13:6; 119:72, 97, 111.

14. Hur visar Salomos kurs att man behöver mer än bara kunskap?

¹⁴ Men det räcker inte med att bara skaffa sig kunskap. Guds tjänare måste också handla enligt den kunskapen, tillämpa den enligt Guds vilja, ja, göra ”just så”. Detta kan illustreras i fallet med Davids son Salomo, som Jehova utvalde ”till att sitta på Jehovas kungaväldes tron över Israel”. Salomo fick i uppdrag att bygga templet och använda den byggnadsplan som David hade fått ”genom inspiration”. (1 Krönikeboken 28:5, 11—13) Hur skulle Salomo kunna genomföra denna oerhört stora uppgift? Som svar på Salomos bön gav Jehova honom vishet och kunskap. Genom denna vishet och kunskap och genom att följa den av Gud givna byggnadsplanen kunde Salomo uppföra detta storslagna hus, som kom att uppfyllas med Jehovas härlighet. (2 Krönikeboken 7:2, 3) Men längre fram kom Salomo till korta. Hur då? Jehovas lag hade sagt följande om kungen i Israel: ”Han skall inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte må vika av.” (5 Moseboken 17:17) Ändå kom Salomo att ”ha sju hundra hustrur, furstinnor, och tre hundra bihustrur; och hans hustrur böjde så småningom hans hjärta ... till att följa andra gudar”. Under senare delen av sitt liv upphörde Salomo att göra ”just så”. — 1 Kungaboken 11:3, 4; Nehemja 13:26.

15. Hur gjorde Josia ”just så”?

¹⁵ Det fanns några lydiga kungar i Juda, och den siste av dessa var Josia. År 648 f.v.t. började han rensa ut avgudadyrkan ur landet och renovera Jehovas tempel. Det var där som översteprästen fann ”boken med Jehovas lag som hade blivit given genom Moses hand”. Vad gjorde Josia då? ”Kungen gick nu upp till Jehovas hus med alla Judas män och Jerusalems invånare och prästerna och leviterna och allt folket, den store såväl som den lille; och han började läsa för deras öron alla orden i förbundsboken som hade blivit funnen i Jehovas hus. Och kungen blev stående på sin plats och slöt nu det förbundet inför Jehova att de skulle följa efter Jehova och hålla hans bud och hans vittnesbörd och hans förordningar av allt sitt hjärta och av all sin själ, att handla efter förbundets ord som var skrivna i denna bok.” (2 Krönikeboken 34:14, 30, 31) Ja, Josia ”gjorde just så”. På grund av Josias trogna kurs uppsköts verkställandet av Jehovas dom över det otrogna Juda till Josias försumliga söners tid.

Att leva efter Guds ord

16, 17. a) Hur måste vi följa i Jesu fotspår? b) Vilka andra trogna Guds tjänare utgör exempel för oss?

¹⁶ Av alla människor som har levat är Herren Jesus Kristus det bästa exemplet på en som mediterade över Guds ord och levde efter det. Guds ord var som mat för honom. (Johannes 4:34) Så här sade han till dem som lyssnade på honom: ”Sonen kan inte göra något alls av eget initiativ, utan bara vad han ser Fadern göra. Vilka ting denne än gör, dessa ting gör nämligen också Sonen på samma sätt.” (Johannes 5:19, 30; 7:28; 8:28, 42) Jesus ”gjorde just så” och förklarade: ”Jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.” (Johannes 6:38) Vi som är överlämnade vittnen åt Jehova uppmanas att göra ”just så” genom att följa i Jesu fotspår. — Lukas 9:23; 14:27; 1 Petrus 2:21.

¹⁷ Att göra Guds vilja var alltid främst i Jesu sinne. Han var grundligt insatt i Guds ord och var därför rustad att ge skriftenliga svar. (Matteus 4:1—11; 12:24—31) Genom att ständigt ägna uppmärksamhet åt Guds ord kan vi också bli ”fullt dugliga, fullständigt rustade för allt gott verk”. (2 Timoteus 3:16, 17) Må vi följa Jehovas trogna tjänares exempel i forna tider och under senare tid, och må vi framför allt följa vår Herre Jesu Kristi exempel, hans som sade: ”För att världen skall veta att jag älskar Fadern, så gör jag nu såsom Fadern har gett mig befallning att göra.” (Johannes 14:31) Må vi också visa vår kärlek till Gud genom att fortsätta att göra ”just så”. — Markus 12:29—31.

18. Vad bör stimulera oss att ”bli ordets görare”, och vad skall vi behandla i följande artikel?

¹⁸ Visst blir vi uppmuntrade att utföra trogen tjänst under de avslutande dagarna av Satans onda ordning, när vi mediterar över den lydiga kurs som Guds tjänare på Bibelns tid följde! (Romarna 15:4—6) Vi bör verkligen stimuleras att i fullaste bemärkelse ”bli ordets görare”, vilket följande artikel skall behandla. — Jakob 1:22.

Minns du?

◻ Vad bör ”kärleken till Gud” innebära för oss?

◻ Vad lär vi av Noas, Moses och Josuas exempel?

◻ I vilken utsträckning lydde Israels kungar Guds ”ord”?

◻ Hur är Jesus vårt föredöme i fråga om att göra ”just så”?

[Bilder på sidan 15]

Noa, Mose och Josua ”gjorde just så”