Överlämnad — åt vem?

”Allt vad Jehova har talat är vi villiga att göra och vara lydiga.” — 2 MOSEBOKEN 24:7.

1, 2. a) Vad är somliga människor hängivna? b) Är ett överlämnande begränsat till personer som har anslutit sig till en religion?

I FEBRUARI 1945 var japanska jaktplanspiloter församlade i en hörsal, och var och en fick ett papper som han kunde skriva på om han var villig att anmäla sig till att bli medlem av en styrka av självmordspiloter. ”Jag tyckte att det var min plikt att offra mig i en tid av nationell kris”, säger en före detta officer, som då var närvarande. ”Driven av mina känslor att vilja ställa mig till förfogande anmälde jag mig till uppdraget.” Han utbildades till att bli självmordspilot på ett raketflygplan, som han skulle kraschlanda på ett av fiendens krigsfartyg. Men kriget slutade innan han fick tillfälle att göra detta och därigenom dö för sitt land och sin kejsare. När Japan förlorade kriget, krossades hans tro på kejsaren.

² En gång i tiden var många i Japan hängivna kejsaren, som de trodde var en levande gud. I andra länder har man haft och har fortfarande andra föremål för hängivenhet. Miljontals människor är hängivna Maria, Buddha eller andra gudomligheter — ofta representerade av avgudabilder. Påverkade av ovanligt vältaliga TV-evangelister öser somliga sina surt förvärvade slantar i dessa evangelisters fickor och ger dem ett helhjärtat stöd som är liktydigt med hängivenhet. Efter kriget sökte besvikna japaner ett nytt föremål som de kunde överlämna sitt liv åt. För somliga blev arbete det föremålet. Både i Orienten och Västerlandet hänger många sig åt att samla rikedom. Ungdomar låter sitt liv kretsa kring musiker, vars livsstil de efterliknar. Genom att göra sina egna begär till föremål för hängivenhet har många människor i våra dagar blivit dyrkare av det egna jaget. (Filipperna 3:19; 2 Timoteus 3:2) Men är sådana saker eller människor verkligen förtjänta av en persons helhjärtade hängivenhet?

3. Hur har vissa föremål för hängivenhet visat sig vara värdelösa?

³ Avgudadyrkare blir ofta desillusionerade, när de möter verkligheten. När de som hängivet tillber avgudabilder inser att dessa inte är annat än ett ”verk av jordemänniskans händer”, blir de besvikna. (Psalm 115:4) När skandaler om framstående evangelister avslöjas, känner sig uppriktiga människor svikna. När den ekonomiska ”bubblan” brast och arbetare friställdes, drabbades många av dessa av psykisk ohälsa. Konjunkturnedgångarna på senare tid har utgjort ett hårt slag mot dem som tillber Mammon. De skulder som många ådragit sig i hopp om att tjäna en massa pengar blev en börda som de inte har stora möjligheter att betala tillbaka. (Matteus 6:24, fotnot i NW, studieutgåvan) När idoliserade rockstjärnor och andra underhållare dör eller deras popularitet dalar, lämnas deras tillbedjare övergivna. Och de vars liv har varit helt inriktat på att tillfredsställa sig själva får ofta skörda en bitter frukt. — Galaterna 6:7.

4. Vad får människor att överlämna eller ägna sitt liv åt värdelösa ting?

⁴ Vad är det då som får människor att hänge sig åt sådan fåfänglighet? Det är till stor del andan i den här världen under Satan, Djävulen. (Efesierna 2:2, 3) Inflytandet från denna anda märks på olika sätt. En person kan styras av en familjetradition som har gått i arv från hans förfäder. Utbildning och uppfostran kan ha en stark inverkan på en människas tänkesätt. Andan på arbetsplatsen kan driva ”företagskrigare” till att bli arbetsnarkomaner, något som kan vara livshotande. Världens materialistiska inställning skapar ett begär efter mer. Hjärtat hos många blir fördärvat och driver dem att hänge sig åt sina egna själviska begär. De bryr sig inte om att undersöka om dessa strävanden är värda sådan hängivenhet.

En överlämnad nation

5. Vilket överlämnande åt Jehova gjordes för 3.500 år sedan?

⁵ För mer än 3.500 år sedan fann en nation av människor något som var långt mer förtjänt av deras hängivenhet. De överlämnade sig åt den suveräne Guden, Jehova. Som grupp betraktad deklarerade Israels nation sitt överlämnande åt Gud i Sinais vildmark.

6. Vad skulle innebörden i Guds namn bli för israeliterna?

⁶ Vad var det som fick israeliterna att handla så? När de var slavar i Egypten gav Jehova Mose i uppdrag att föra dem i frihet. När Mose frågade hur han skulle beskriva den Gud som hade sänt honom, uppenbarade Gud sig som ”Jag kommer att visa mig vara vad jag kommer att visa mig vara”. Han sade att Mose skulle säga till Israels söner: ”Jag kommer att visa mig vara har sänt mig till er.” (2 Moseboken 3:13, 14) Detta uttryck visade att Jehova blir det som behövs för att genomföra sina uppsåt. Han skulle uppenbara sig som den som uppfyller sina löften på ett sätt som han aldrig hade gjort för israeliternas förfäder. — 2 Moseboken 6:2, 3.

7, 8. Vilka bevis hade israeliterna på att Jehova var förtjänt av deras hängivenhet?

⁷ Israeliterna fick bevittna hur Egyptens land och dess folk drabbades av de tio plågorna. (Psalm 78:44—51) Dessa israeliter, som med kvinnor och barn kanske uppgick till över tre miljoner, bröt därefter upp och drog på en enda natt ut ur landet Gosen, något som i sig självt var en anmärkningsvärd bedrift. (2 Moseboken 12:37, 38) Vid Röda havet uppenbarade Jehova sig därefter som ”en stridsman”, när han genom att dela havet för att låta israeliterna gå igenom och sedan stänga det för att dränka de förföljande egyptierna räddade sitt folk undan Faraos militärstyrkor. Detta ledde till att ”Israel ... också [fick] se den stora hand som Jehova satte i verksamhet mot egyptierna; och folket började frukta Jehova och sätta tro till Jehova”. — 2 Moseboken 14:31; 15:3; Psalm 136:10—15.

⁸ Som om israeliterna fortfarande saknade bevis på vad Guds namn innebar knotade de mot Jehova och mot hans representant Mose över brist på mat och vatten. Jehova sände vaktlar, fick manna att regna ner och vatten att forsa fram ur klippan vid Meriba. (2 Moseboken 16:2—5, 12—15, 31; 17:2—7) Jehova räddade också israeliterna undan anfallet från amalekiterna. (2 Moseboken 17:8—13) Israeliterna kunde inte på något sätt förneka det som Jehova senare förklarade för Mose: ”Jehova, Jehova, en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning, som bevarar kärleksfull omtanke mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd.” (2 Moseboken 34:6, 7) Jehova bevisade sig verkligen vara förtjänt av deras hängivenhet.

9. Varför gav Jehova israeliterna tillfälle att ge uttryck åt sitt överlämnande åt att tjäna honom, och hur svarade de?

⁹ Även om Jehova, på grund av att han hade friköpt israeliterna ur Egypten, hade äganderätten till dem, gav han dem, som den omtänksamme och barmhärtige Gud han är, ändå tillfälle att frivilligt ge uttryck åt sin önskan att tjäna honom. (5 Moseboken 7:7, 8; 30:15—20) Han ställde också upp villkoren för förbundet mellan sig och israeliterna. (2 Moseboken 19:3—8; 20:1—23:33) När Mose återgav dessa villkor, förklarade israeliterna: ”Allt vad Jehova har talat är vi villiga att göra och vara lydiga.” (2 Moseboken 24:3—7) Av egen fri vilja blev de en nation överlämnad åt den suveräne Herren Jehova.

Uppskattning leder till överlämnande

10. På vad bör vårt överlämnande åt Jehova vara grundat?

¹⁰ Jehova, Skaparen, är fortfarande förtjänt av vår helhjärtade hängivenhet. (Malaki 3:6; Matteus 22:37; Uppenbarelseboken 4:11) Men vårt överlämnande bör inte vara grundat på lättrogenhet, flyktiga känslor eller tvång från andra, inte ens från föräldrar. Det måste grundas på exakt kunskap om sanningen om Jehova och uppskattning av det som Jehova har gjort för oss. (Romarna 10:2; Kolosserna 1:9, 10; 1 Timoteus 2:4) Precis som Jehova gav israeliterna tillfälle att frivilligt ge uttryck åt sitt överlämnande, ger han oss tillfälle att frivilligt överlämna oss och göra det överlämnandet offentligt känt. — 1 Petrus 3:21.

11. Vad har vårt studium av Bibeln uppenbarat om Jehova?

¹¹ Genom studium av Bibeln kommer vi att lära känna Gud som person. Hans ord hjälper oss att urskilja hans egenskaper så som de återspeglas i skapelsen. (Psalm 19:1—4) Av hans ord kan vi se att han inte är någon mystisk, obegriplig treenighet. Han förlorar inte några krig och behöver därför inte avsäga sig sin gudomlighet. (2 Moseboken 15:11; 1 Korinthierna 8:5, 6; Uppenbarelseboken 11:17, 18) På grund av att han har uppfyllt sina löften, påminns vi om vad hans vackra namn, Jehova, representerar. Han är en Gud som har ett uppsåt. (1 Moseboken 2:4, fotnot i NW, studieutgåvan; Psalm 83:18; Jesaja 46:9—11) Genom att studera Bibeln har vi kommit att klart förstå hur trofast och tillförlitlig han är. — 5 Moseboken 7:9; Psalm 19:7, 9; 111:7.

12. a) Vad drar oss till Jehova? b) Hur får erfarenheter ur det verkliga livet, som finns nedtecknade i Bibeln, en person att önska tjäna Jehova? c) Hur känner du det för att tjäna Jehova?

¹² Det som i synnerhet drar oss till Jehova är hans kärleksfulla personlighet. Bibeln visar hur kärleksfull, förlåtande och barmhärtig han är i sitt handlande med människor. Tänk på hur han, efter det att Job troget hade bevarat sin ostrafflighet, skänkte denne framgång. Jobs erfarenhet belyser att ”Jehova är mycket ömsint och barmhärtig”. (Jakob 5:11; Job 42:12—17) Tänk på hur Jehova behandlade David, när denne hade begått äktenskapsbrott och mord. Ja, Jehova är redo att förlåta även allvarliga synder, om syndaren närmar sig honom med ”ett nedbrutet och krossat hjärta”. (Psalm 51:3—11, 17) Tänk på hur Jehova handlade med Saul från Tarsos, som först beslutsamt förföljde Guds folk. Dessa exempel betonar att Gud är barmhärtig och att han storsint är villig att använda ångerfulla personer. (1 Korinthierna 15:9; 1 Timoteus 1:15, 16) Paulus kände att han skulle kunna satsa sitt liv på att tjäna denne kärleksfulle Gud. (Romarna 14:8) Känner du det på samma sätt?

13. Vilket uttryck för stor kärlek från Jehovas sida tvingar personer med rätt hjärtetillstånd att överlämna sig åt honom?

¹³ Jehova räddade israeliterna ur slaveriet i Egypten, och han har berett ett medel att rädda oss ur slaveriet under synd och död, nämligen Jesu Kristi lösenoffer. (Johannes 3:16) Paulus säger: ”Gud anbefaller sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Romarna 5:8) Denna kärleksfulla anordning tvingar människor med rätt hjärtetillstånd att överlämna sig åt Jehova genom Jesus Kristus. ”Ty den kärlek Kristus har tvingar oss, eftersom detta är vad vi har dömt: att en har dött för alla; så har de då alla dött; och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva, utan för honom som dog för dem och blev uppväckt.” — 2 Korinthierna 5:14, 15; Romarna 8:35—39.

14. Räcker det att enbart ha kunskap om Jehovas handlande för att få oss att överlämna vårt liv åt honom? Förklara.

¹⁴ Det räcker dock inte att ha kunskap om Jehovas personlighet och hans handlande med mänskligheten. Man måste också uppodla uppskattning av Jehova. Hur kan vi göra det? Genom att tillämpa Guds ord i vårt liv och så själva få erfara att dess principer verkligen fungerar. (Jesaja 48:17) Vi måste känna att Jehova har räddat oss ur det träsk som denna onda värld under Satans styre utgör. (Jämför 1 Korinthierna 6:11.) I vår kamp att göra det som är rätt lär vi oss att förtrösta på Jehova, och vi får själva uppleva att Jehova är den levande Guden, den ”som hör bön”. (Psalm 62:8; 65:2) Vi känner oss snart mycket nära honom och kan anförtro honom våra innersta känslor. En varm kärlek till Jehova växer inom oss. Detta kommer utan tvivel att leda oss till att överlämna vårt liv åt honom.

15. Vad motiverade en man som tidigare var överlämnad åt sitt arbete att tjäna Jehova?

¹⁵ Många har kommit att lära känna denne kärleksfulle Gud, Jehova, och har överlämnat sitt liv åt att tjäna honom. Tänk till exempel på en elektriker som hade en firma som gick bra. Ibland kunde han arbeta hela dagen och till långt fram på natten och komma hem först klockan fem följande morgon. När han hade vilat i omkring en timme, gick han ut till nästa arbete. ”Jag var överlämnad åt mitt arbete”, erinrar han sig. När hans hustru började studera Bibeln, ville han också vara med. Han säger: ”Alla de gudar jag hade lärt känna fram till dess väntade bara på att bli betjänade, och de gjorde inte något till nytta för oss. Men Jehova tog initiativet och sände sin enfödde Son till jorden, fastän det innebar en stor uppoffring för honom själv.” (1 Johannes 4:10, 19) Inom tio månader var denne man överlämnad åt Jehova. Därefter inriktade han sig på att tjäna den levande Guden. Han började i heltidstjänsten och flyttade dit där behovet var större för att tjäna där. Likt apostlarna lämnade han ”allt” och följde Jesus. (Matteus 19:27) Efter två månader blev han och hans hustru inbjudna att tjäna vid Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i det landet för att där kunna hjälpa till med elektriska arbeten. Nu har han i mer än 20 år arbetat vid avdelningskontoret med det arbete som han älskade, men inte åt sig själv, utan åt Jehova.

Gör ditt överlämnande offentligt känt

16. Vad är några steg man skall ta för att överlämna sig åt Jehova?

¹⁶ Efter att ha studerat Bibeln en tid kommer både unga och gamla att uppskatta Jehova och inse vad han har gjort för dem. Detta bör få dem att överlämna sig åt Gud. Du kanske är en av dessa. Hur kan du överlämna dig åt Jehova? Efter att ha inhämtat exakt kunskap från Bibeln bör du handla enligt den kunskapen och utöva tro på Jehova och Jesus Kristus. (Johannes 17:3) Ändra sinne och vänd om från en tidigare syndig kurs. (Apostlagärningarna 3:19) Därefter kommer du till det steg då du, i högtidlig bön till Jehova, överlämnar dig åt honom. Den bönen kommer utan tvivel att göra ett bestående intryck på ditt sinne, eftersom den kommer att bli början på ett nytt förhållande till Jehova.

17. a) Varför går de äldste igenom tryckta frågor med personer som nyligen överlämnat sig? b) Vilket viktigt steg bör tas kort efter det att man har överlämnat sig, och varför?

¹⁷ Precis som Mose förklarade villkoren för att träda in i ett förbundsförhållande med Jehova för israeliterna, hjälper de äldste i Jehovas vittnens församlingar dem som nyligen har överlämnat sig att noggrant gå igenom vad som är inbegripet. De använder tryckta frågor för att få bekräftat att dessa personer helt och fullt förstår Bibelns grundläror och är medvetna om vad som är inbegripet i att bli ett Jehovas vittne. Därefter är det mycket passande med en ceremoni för att göra överlämnandet offentligt känt. En nyligen överlämnad person är naturligtvis ivrig att låta andra få veta att han har kommit in i detta privilegierade förhållande till Jehova. (Jämför Jeremia 9:24.) Detta sker som sig bör genom att man underkastar sig vattendop som en symbol av sitt överlämnande. Att man sänks ner i vatten och sedan reses upp symboliserar att man dör i förhållande till sin tidigare själviska livskurs och reses upp till en ny levnadsväg, som innebär att göra Guds vilja. Dopet är inte något sakrament, och det är inte heller någon ritual som den shintoistiska misogi-ritualen, i vilken man menar att en person blir renad av vatten.a Dopet är i stället den offentliga bekännelsen av det överlämnande som man redan har gjort i bön.

18. Varför kan vi vara övertygade om att vårt överlämnande inte kommer att vara förgäves?

¹⁸ Detta högtidliga tillfälle är en oförglömlig upplevelse, och det påminner en sådan ny Guds tjänare om det bestående förhållande han nu har till Jehova. Till skillnad från det överlämnande som självmordspiloten gjorde åt sitt land och sin kejsare kommer detta överlämnande åt Jehova inte att vara förgäves, eftersom han är den evige och allsmäktige Guden, som genomför allt det som han griper sig an med. Han och endast han förtjänar vår helhjärtade hängivenhet. — Jesaja 55:9—11.

19. Vad skall behandlas i följande artikel?

¹⁹ Men mer är inbegripet i överlämnandet. Hur påverkar exempelvis vårt överlämnande vårt dagliga liv? Detta skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ Varför har den form av djupt engagemang eller överlämnande som förekommer i världen slutat med besvikelse?

◻ Vad fick israeliterna att överlämna sig åt Jehova?

◻ Vad får oss i våra dagar att överlämna oss åt Jehova?

◻ Hur överlämnar vi oss åt Gud?

◻ Vad är innebörden i vattendopet?

[Bild på sidan 10]

I Sinai överlämnade Israel sig åt Jehova